Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fajans - Fajum - Fakir - Faktion - Faktisk. Se Factum. - Faktor - Faktori - Faktum. Se Factum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptagande af antika prydnadsmotiv. Under senare delen
af 1600-talet och 1700-talet upptogos, i synnerhet å
Delft-fabrikaten, i stor mängd kinesiska och japanska
dekorationsmotiv, hemtade från de under denna tid
genom de ostindiska kompanierna införda kinesiska
och japanska porslinsföremålen. Under 1700-talet
började jämväl från naturen omedelbart lånade former
att användas, t. ex. blommor, blad och foglar. –
Fajansen är en mindre dyrbar produkt än porslinet,
hvilket har en finare massa, är eldfast och öfver
hufvud mera hållbart; men ur konstnärlig synpunkt
har den icke dess mindre många företräden, emedan
den tillåter eller rent af tvingar till en mjukare,
bredare, mera dekorativ målning och mera djerft
anlagda former, än det kallare, stelare och vida
större noggrannhet fordrande porslinet. – Bland
svenska statens, i Nationalmuseum och på Ulriksdal
förvarade, keramiska samlingar finnas de vigtigare
slagen af fajans godt representerade. Särskildt
märkas en ytterst dyrbar vas af spansk-morisk
tillverkning, den vackra samlingen af italiensk
majolika, af gammal Nevers-fajans och af tillverkningar
från Rouen och Delft samt från de svenska fabrikerna
under 1700-talet, af hvilka i synnerhet Marieberg
intog en både ur teknisk och konstnärlig synpunkt
högst framstående plats. Vackra fajanssamlingar finnas
jämväl på Rörstrands fabrik samt hos hr E. A. Boman
och hr Chr. Hammer i Stockholm. Upk.
Fajum, oas i norra delen af mellersta Egypten,
omsluten af libyska öcknen och förenad med Nildalen
genom en smal dalgång, El Lahum, genom hvilken
Amenemha III i tredje årtusendet f. Kr. lät leda in
Nilens vatten till den af honom gräfda sjön Moeris
(Grek. Moeris, Kopt. Fiom, Arab. Fajum). Denna sjö
tjenade till en reservoar, dit egypterna ledde
Nilens öfverflödiga vattenmassa för att sedan,
efter behof, utsläppa densamma. Senare genombröts
dammarna, vattnet strömmade ut till de lägre
trakterna i oasen och bildade den nuvarande sjön
Birket-el-Kerun, i norra delen af F., hvarefter
den konstgjorda sjöns bäcken uttorkade, så att det
nu begagnas till åkerjord. F. är den fruktbaraste
trakten i hela Egypten och frambringar, jämte landets
vanliga produkter, rosor (hvaraf beredas rosenolja
och rosenvatten), aprikoser, fikon, vin, oliver
(årligen utföras 20,000 kg.), dadlar och ris. Vid
östra randen af Moeris-sjön, der kanalen mynnade
in, låg sannolikt labyrinten, och på andra sidan
sjön provinsens hufvudstad Krokodilopolis, senare
kallad Arsinoë. På dettas ruiner ligger provinsens
nuvarande hufvudstad, Medinet-el-Fajum. F. bildar
jämte Beni-Suef en mudirije i mellersta Egypten och
har omkr. 160,000 innev.
Fakir, Arab. ("fattig", plur. fukara,
sv. plur. fakirer), i de flesta muhammedanska land
endast ett slags allmän ödmjukhetstitel, som personer,
särdeles författare, vid vissa tillfällen tillägga
sig för att dermed betyga sin otillräcklighet och
bristfällighet. I Indien deremot – der ordet har
ungefär samma betydelse som dervisch inom Turkiet och
i Persien – betecknar det hvar och en som, försakande
allt jordiskt
förvärf och lefvande af allmosor, egnar sitt lif
odeladt åt andaktsöfningar och späkningar samt
derigenom kan göra anspråk på helighet. Ehuru fakir
närmast syftar på de muhammedanske tiggarna, begagnas
det dock allmänt äfven om asketer bland hinduerna. På
1840-talet skattades de muhammedanske fakirernas antal
till 800,000 och de hinduiske till 1,200,000, ett
förvånande stort antal "helige", om man ej visste, att
bland dem, lika ofta som bland Europas munkar, lätja
och vällefnad döljas under skenhelighetens mask. Det
indiska fakirvasendet går långt tillbaka i forntiden
och har sin religiösa, grund i den brahmanska läran
om själen såsom en fallen himmelsk ande, för hvilken
kroppen utgör det ådömda straff-fängelset. Hvarje
sträfvan efter återupprättelse måste, enligt denna
lära, gå ut på att genom allt strängare späkningar
småningom befria sig från kroppens bojor. Redan i
den uråldriga hjeltedikten Ramajana talas utförligt
om botgörare, hvilka underkastade sig späkningar,
såsom ett särskildt slags högre kast, delad i fyra
olika grader af helighet. Till den högsta graden
höra Sanjasi, "de som öfvergifvit allt"; de äro
fullkomligt döda för det borgerliga samhället och
höjda öfver alla vanliga religionsbruk. Äfven inom
den vidt utgrenade hinduiska Sikh-sekten finnes en
särskild högre botgörare-afdelning, som benämnes
fakirer. H. A.
Faktion (Fr. faction, af Lat. factio), parti, i
synnerhet politiskt (med bibetydelse af olaglighet
eller våldsamhet), upprorsparti. – Faktios
(Fr. factieux, Lat. factiosus), orostiftande,
upprorisk.
Faktisk. Se Factum.
Faktor (af Lat. factor, en som åstadkommer
något, af facere, göra). 1. "Ombesörjare",
uppsyningsman (öfver en handel, ett boktryckeri,
en fabrik o. s. v.), verkmästare; en som mottager
och utför uppdrag, kommissionär; inverkande kraft,
betydelsefull omständighet. – 2. Matem. F. till ett
gifvet algebraiskt uttryck kallas inom matematiken
hvarje storhet, ur hvilken detta uttryck kan erhållas
genom multiplikation med en annan storhet. Så är
t. ex. 7 faktor till talet 42, a och b + c faktorer
till uttrycket a(b + c)d. Med hela faktorer till
ett gifvet helt tal menas de hela tal, hvilka ingå
såsom faktorer i det gifna; så äro t. ex. 2, 3,
4, 6 hela faktorer till talet 12. Uppdelning af
tal i hela faktorer förekommer inom talteorien vid
vissa problem. – Faktor af första, andra, tredje,
o. s. v. graden i afseende på en viss storhet kallas
en sådan faktor, i hvilken högsta exponenten för
denna storhet är 1, 2, 3, o. s. v. Så äro t. ex
x-1 och x2 + x + 1 faktorer af första och andra
graden till uttrycket x3-1. Uppdelning af algebraiska
uttryck i faktorer af första och andra graden är
stundom vid matematiska undersökningar af vigt,
t. ex. inom eqvationsteorien och integralräkningen.
2. G. E.
Faktori (af Lat. facere, göra), verkstad
(t. ex. gevärsfaktori); varunederlag på främmande
ort, hvilket skötes af en faktor; i främmande land
upprättadt europeiskt etablissement för bedrifvande
af export- och importaffärer.
Faktum. Se Factum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
