Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falsterbo och Skanör - Falsterbo-ref - Falsum - Falticeni - Faltz, Reymund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
0,5 km. bredd med mindre djup än 3 m. Öfver denna
lagun och sandbank samt öfver strandgrunden är numera
en utfyllning gjord, som leder till en nyanlagd
hamn af 2–3 m. djup, hvilken blef färdig hösten
1880. På den ena hamnarmen skall under loppet af
år 1881 uppsättas en mindre hamnfyr. F. ligger ett
längre stycke från hafvet. Detta är på alla sidor
om landtungan synnerligen långgrundt; marken är
sandig och mager. Flygsanden hopar sig i väldiga
drifver och förstör all växtlighet. I synnerhet
lider F. af flygsanden, som alltmer hopar sig på
dess gator; alm- och pilträden på stadens båda torg
betäckas stundom med sand, så att endast topparna
äro synliga, och vid kyrkans ena sida bildar
flygsanden ett litet berg, som hotar att begrafva
henne. Husen i de båda städerna äro låga, halmtäckta,
men väl underhållna och byggda än af korsvirke,
an af gråsten. Kyrkorna äro bland de märkligare i
Skåne. F:s kyrka är af mycket hög ålder och åtnjöt
fordom stort anseende; folk färdades dit från aflägsna
orter för att bedja och offra. Af dessa offringar
hade kyrkan ännu i början af detta århundrade en
icke obetydlig inkomst. S:s kyrka har en krypta i
likhet med kyrkorna i Dalby och Lund. – Befolkningen
utgöres mest af lotsar och sjöfarande. Något litet
fiske idkas, något spanmål och potates odlas på
städernas magra jord. Post- och telegrafstationer
finnas, men ej läkare eller apotek. S. och F. hafva
en vigtig lotsstation, Öresunds södra station (1
lotsålderman och 20 lotsar), som tillskyndar dem en
årlig förtjenst af 25,000–40,000 kr. 1879 inrättades
en lifräddningsstation vid S. – På sydligaste spetsen
af Falsterbo-udde anbragtes redan 1634 en fyr, en af
de första på den skandinaviska halfön. 1795 uppfördes
det nu befintliga fyrtornet, hvilket dock sedermera
blifvit ombygdt. Det har en höjd af 25,2 m. och är
försedt med linsfyrapparat. Fyrljuset är anbragt 23,7
m. öfver vattenytan, och fyrens lysvidd är 14 min. –
För riksdagsmannaval äro F. och S. förenade med Ystad
och Trelleborg till en valkrets. I kyrkligt afseende
bildar S. med F. ett regalt pastorat af 3:dje kl.,
Lunds stift, Skytts kontrakt. – F. och S. äro ett
oskiljaktigt tvillingpar; från urminnes tider hafva
de en gemensam historia, om än den senare staden deri
nästan alltid spelat den vigtigaste rolen. Deras ålder
går bortom all säker historia, och redan i början af
medeltiden voro de icke obetydliga handelsplatser,
hvilka för sin rikedom hade att tacka det indrägtiga
sillfiske, som drefs i deras granskap. I synnerhet
under sensommaren och hösten, säger Styffe, rådde
der en liflighet, större än på något annat ställe
i norra Europa, dels till följd af fisket och dels
till följd af handeln, då den s. k. biskayiska
flottan vid återkomsten från sydvestra Europa
der mötte preussiska och livländska köpmän samt
utbytte sina laddningar. Nästan alla de betydligare
sjöstäderna från Harderwijk vid Zuijdersee till
Reval skaffade sig uti åtminstone endera af de båda
städerna tomter eller s. k. "vitten", der de hade
sina krambodar. Hanseaterna utöfvade der sjelfva
genom sina fogdar
domsrätt, utom i lifssakor, hvilka afgjordes af
konungen eller hans fogde. Ännu 1522, då fisket var i
aftagande, skola 7,515 båtar, med 5 mans besättning
hvardera, således omkr. 38,000 menniskor, varit
sysselsatta med sillfiske utanför dessa städer. Tullen
härför uppgick till 2,500 mark årligen, då
samtliga tullinkomsterna i Malmö ej öfverstege 2,000
mark. 1368 intogos och plundrades de bägge städerna
af hanseaterna, och 1369 lemnades de, jämte andra
skånska sjöstäder, åt dessa såsom pant af danskarna,
men kommo sedermera, åter såsom pantegods, i andra
händer. De hanseatiska handelsgillena voro likväl
ensamma i besittning af handelsrättigheterna ända
till Fredrik I:s regering (1523–33), men vid denna
tid började ock städernas ekonomiska tillbakagång. När
Skåne kom under Sverige (1658), måste F. och S. afstå
sina stapelstadsrättigheter. Redan under medeltiden
var stranden svårtillgänglig, och större fartyg måste
ankra i Hölviken (Platt-tyska "dat höll"), men för
smärre båtar fanns en naturlig eller konstgjord,
lång och smal lagun mellan de båda städerna, nu
kallad Flommen. Hafvets öfversvämningar, hamnarnas
uppgrundning och framför allt flygsanden bragte
handeln och rörelsen i aftagande. Söder om F. finnas
några obetydliga ruiner af slottet Falsterbohus,
hvilket underhölls långt in på 1500-talet
och, så länge sillfisket fortfor, var säte för en
höfvidsman. Det beboddes en tid af drottning Margareta
och hennes son Olof, hvilken dog der 1387. Norr
om Skanör låg under medeltiden ett – att döma af
lemningarna – ansenligt slott, med en rund kärna och
flere smärre torn samt dubbla vattengrafvar. Det
förstördes troligen i början af 1500-talet.
Falsterbo-ref, ett af sand och grus bestående
grundflack, som s. om den halfö, på hvilken
städerna Skanör och Falsterbo äro belägna, sträcker
sig omkr. 8 km. ut i hafvet. Närmast land, till
halfva sin längd, har refvet så lågt vatten, att
knappast en båt kan flyta der, och höjer sig på ett
ställe öfver vattenytan till en grusbank, kallad
Måkläppen. Utanför refvet utlades 1844 ett fyrskepp,
det första i Sverige. Det nuvarande fyrskeppet är
försedt med två fasta spegelfyrar, hvilkas lysvidd
är 38 min. Fyrljusens höjd öfver vattenytan är 11,3
m. På fyrskeppet äro jämväl lotsar anställda. A. G.
Falsum, Lat. (af fallere, bedraga), hvad som är
falskt, bedrägeri.
Falticeni [-titjeni], stad i Rumania, vid
Prut. 15,000 innev. Stor årlig marknad, den största
i Rumania. – I närheten af F. blef tsar Peter I
fullständigt innesluten af turkarna 1711 och måste
ingå fred ("freden vid Prut").
Faltz, Reymund, medaljör, föddes i Stockholm
d. 4 Juli 1658 och var son af den från Augsburg
inflyttade guldsmeden Reymund F. Tidigt föräldralös,
utvecklade F. under ledning af en styffader sina anlag
för guldsmedsyrket och blef sedan elev af medaljören
Karlsten. För att vidare utbilda sig reste han 1680
utomlands och vann rykte genom sina goda arbeten. 1683
kom han till Paris ock blef till en början elev hos
medaljören Du Cheron, men arbetade sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
