- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
1017-1018

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fantasi - Fantaskop - Fantasmagori - Fantast - Fanter (Langfanter), norskt namn på zigenare - Fanti - Fanti, Manfredo - Fantisera (jfr Fantasi), hängifva sig åt fantasier; yra; musicera efter ögonblickets ingifvelse - Fantom - Fantoni, Giovanni - Fanö - Faon, Lat. Phaon, skaldinnan Sapphos älskade (se Sappho) - Fa presto, Ital., "låt gå raskt", binamn på den italienske målaren L. Giordano - Farabi (Al-Farabi), Abu Nasr Muhammed ibn Tarchan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillstånd rådande hos subjektet i det hela, närmast i
följd af fysisk sjukdom, inträder sinnessjukdom
eller galenskap, hvaraf det vanliga ruset är
en öfvergående form. Fantasiens afsigtlighet
och subjektets medvetande om sina förnimmelsers
illusoriska beskaffenhet framträda i de mest olika
grader. Såsom fantiserande är subjektet beroende af
lagarna för idéernas association och följaktligen
mindre fritt, än man vanligen är benägen att
tro. Fantasiens fullkomlighet ligger i hennes
liflighet, styrka och rikedom samt, framför allt,
i hennes skönhet. Hennes värde för lifvet är nämligen
hufvudsakligen estetiskt. En liflig, snabbt vexlande
och, i följd deraf, mer eller mindre oredig fantasi är
vanlig hos personer af sangviniskt temperament. Ehuru
denna egenskap ofta medför rikedom på intressen,
lätthet att finna förströelse, mångsidighet
hos uppfattningsförmågan samt en viss naturlig
företagsamhet och fyndighet, leder den dock, der den
i högre grad förefinnes, lätt till en viss svårighet
att för medvetandet fasthålla bestämda föremål,
till mer eller mindre betydande oregelbundenheter och
rubbningar i det högre själslifvets verksamhet samt
kan, under vissa förhållanden, leda till vanvett.
L. H. Å.

Fantaskop (sammandragning af Fantasmaskop, af
Grek. fantasma, skenbild, och skopein, se) l.
Fenakistoskop (af Grek. fenakizein, bedraga, och
skopein, se), fys., ett slags leksak, bestående af en
rund skifva af 25 till 30 cm. diameter. Längs dess
omkrets är anbragt en serie små hål på lika stora
afstånd från hvarandra. Skifvan kan sättas i hastig
rotation, och på dess ena sida kunna hvarjehanda
teckningar anbringas. Hålles nu apparaten framför en
spegel, under det att skifvan vrides omkring, och ögat
anbringas bakom densamma i förhållande till spegeln,
så att öppningarna, den ena efter den andra, komma
att passera förbi ögat, så får man se spegelbilden
af teckningen endast ett ögonblick, nämligen då en
öppning går förbi, och det ser då ut, som om figurerna
rörde sig. Jfr Anortoskop. L. A. F.

Fantasmagori (af Grek. fantasma, skenbild, spöke,
och agorein, tala till, framkalla), konsten att genom
optiska medel framställa skenbilder; sjelfva den på
sådant sätt åstadkomna bilden.

Fantast (jfr Fantasi), en som hängifver sig
åt fantasier och tror sig kunna realisera dem;
en som älskar det äfventyrliga och det ovanliga;
öfverspänd menniska, svärmare. – Fantasteri, en
mer eller mindre oafsigtlig fantasi, hvars innehåll
strider mot verklighetens lagar och följaktligen ej
kunnat tillhöra den verkliga verlden; svärmeri. –
Fantastisk, hvad som har afseende på en fantast,
hvad som icke har någon grund i verkligheten; ovanlig,
underlig, besynnerlig, bisarr.

Fanter (Langfanter), norskt namn på zigenare.

Fanti, negerfolk på Guldkusten i Öfre Guinea, af samma
stam som asjanterna. De voro fordom det mäktigaste
folket på Guldkusten, men blefvo i början af detta
årh. underkufvade af asjanterna. Efter engelsmännens
krig mot de sistnämnde, 1864 och 1873, kommo de
under britisk öfverhöghet.

Fanti, Manfredo, italiensk militär,
f. 1806 i Modena, utgick som ingeniör-officer
ur krigsskolan. 1831 slöt han sig till den
revolution, som hade till ändamål att fördrifva
österrikarna, men under flykten från Ancona blef
han tillfångatagen. 1832 ställdes han, genom fransk
bemedling, på fri fot och gick derefter i fransk
tjenst. 1835 begaf han sig till Spanien för att kämpa
mot carlisterna och avancerade der till öfverste. 1848
kom han tillbaka till Italien och blef chef för den
lombardiska försvarskommissionen. Kort efteråt trädde
han i sardinsk tjenst, var 1849 brigadgeneral under
Ramorino, sändes 1855 till Krim, deltog i slaget
vid Tjernaja, förde 1859 som generallöjtnant en
division vid Sesia, var närvarande i slagen vid
Magenta och Solferino, fick efter fredsslutet
högsta kommandot öfver de mellersta italienska
staternas trupper och visade sig på den platsen
som en skicklig organisatör, var 1860–61 sardinsk
krigsminister, förberedde derunder på mycket kort tid
tåget till Kyrkostaten och södra Italien, öfvertog
1862 befälet öfver armékåren i Florens och dog 1865.
B. M.

Fantisera (jfr Fantasi), hängifva sig åt fantasier;
yra; musicera efter ögonblickets ingifvelse.

Fantom [-åm], Fr. fantôme (af Grek. fantasma, skenbild),
inbillningsfoster, gyckelbild; spöke, vålnad.

Fantoni, Giovanni, italiensk skald, f. 1755, sökte
i likhet med Chiabrera införa det antika odet i
den italienska poesien och tog dervid Horatius
till förebild. Hans på sin tid högt uppburna
sånger äro kyliga och affekterade, med undantag
af dem, till hvilka han inspirerades af de stora
tilldragelserna under franska revolutionen, hvars
idéer han lifligt omfattade, och hvarför han under
de politiska vexlingarna fick lida både landsflykt
och fängelse. Död 1807 som sekreterare vid akademien
i Ferrara. F. är mest känd under namnet Labindo,
hvilket han bar såsom medlem af Arcadia-akademien.
Hj. Sdg.

Fanö, dansk ö i Nordsjön, s. om Hjertingbukten
och skild från halfön Skallingen genom sundet
Grådyb. 3,259 innev. (1870). Ön har en längd af
16,5 km., en bredd af 2–5 km. och en areal af
5,364 har, hvaraf största delen består af klitter,
flygsand och hedar. Endast i närheten af byarna
finnes något odlingsbar mark, hvarför åkerbruk är
binäring. Största delen af den manliga befolkningen
egnar sig åt sjöfart. Ön hör till Ribe amt, Skads
härad och består af socknarna Nordby och Sönderho. Vid
byn Odden, i Nordby, finnes en navigationsskola samt
en hamn, och der drifves äfven något skeppsbyggeri.

Faon, Lat. Phaon, skaldinnan Sapphos älskade
(se Sappho).

Fa presto, Ital., "låt gå raskt", binamn på den
italienske målaren L. Giordano.

Farabi (Al-Farabi), Abu Nasr Muhammed ibn Tarchan,
arabisk filosof, läkare och matematiker i förra
hälften af 10:de årh., var en tid läkare vid Seif
Eddaulas hof i Aleppo och dog i Damaskus 966. Bland
hans många större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free