Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farao-katten l. Ichneumon - Farbana. Se Bambuk. - Farböte - Farce. Se Fars 2. - Fardag - Fardagsår. Se Fardag. - Fardagsårsersättning - Fardella, Michelangelo, italiensk filosof och matematiker - Fardhem - Fareham - Farel, Guillaume, schweizisk reformator - Faren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hål på krokodilens kropp. Just till följd af djurets
förmenta utrotningskrig mot detta Nil-landens plågoris
höllo de gamle egypterna ichneumon helig och afbildade
honom på sina minnesmärken. I verkligheten är han
ett skadedjur, som lefver af alla varelser han rår
på, från haren till mössen, från gåsen till de små
foglarna, af ormar, ödlor, insekter o. s. v. Till
följd af de svåra plundringar han anställer i
hönsgårdar och dufslag anse egypterna numera jagten på
ichneumon för ett högst berömligt företag. – Djuret
låter tämja sig och följer snart sin herre såsom en
trogen hund. Till följd deraf och af sin förmåga
att rensa husen från rottor samt hålla ormarna
på afstånd nyttjas det icke sällan som husdjur.
J. G. T.
Farbana. Se Bambuk.
Farböte l. (rättare) Fårböte, Nord. mytol.,
en jätte, Lokes fader. Hans maka var Löfö eller
Nål. Namnet skrifves på isländska Farbauti och betyder
"den farlige sönderkrossaren". Th. W.
Farce. Se Fars 2.
Fardag (af fara, som i det äldre språket äfven har
betydelsen flytta), jur., flyttedag, den dag, då den,
som med nyttjanderätt innehar fast egendom på landet
eller i staden, är skyldig att densamma afträda. När
fråga är om frivilligt aftal angående nyttjanderätt
till fastighet – t. ex. arrende af jord, hyra af
rum i stad –, gäller numera (k. förordn, d. 23
Okt. 1867) såsom fardag den dag, hvilken blifvit
genom aftalet bestämd. Men för de fall, då aftal om
nyttjanderättens afträdande icke blifvit träffadt,
eller då denna rätt blifvit i tysthet förlängd eller
får, oaktadt aftalet, återtagas, eller då fråga är
om den nyttjanderätt till fastighet, hvilken hvilar
på annan grund, såsom innehafvande af fideikommiss,
boställe o. d., har lagen utsatt viss dag såsom fardag
l. s. k. laga fardag. Denna är å landet årligen en
dag, nämligen d. 14 Mars, samt i staden två dagar,
nämligen den 31 Mars och d. 30 Sept. (1734 års lag
Jorda Balk 16: 5, 10); men hvilket år å landet eller
halfår i staden afträdet skall ske bestämmes vid
arrende- och hyreskontrakt genom uppsägning, eljest
genom dödsfall, afsked eller förflyttning till annan
tjenst. Regeln är då den, att å landet innehafvaren
eger sitta qvar först till Thomaedag (d. 21 December)
det år uppsägningen, dödsfallet o. s. v. egt rum,
derefter året ut och hela det följande samt till d. 14
Mars det andra året (J. B. 16: 5). Efter uppsägning,
död, afsked o. s. v., som komme att inträffa mellan
d. 21 Dec. 1881 och d. 21 Dec. 1882, skulle således
fastighetsinnehafvaren eller hans rättsinnehafvare
ega behålla jordegendomen intill d. 14 Mars 1884. Den
tid, som innehafvaren eller hans bo sålunda eger att
efter uppsägningen, dödsfallet o. s. v. qvarsitta å
egendomen, kallas fardagsår. – Huslägenhet i stad
skall, derest den ej är för bestämd tid förhyrd eller
annorlunda ej är aftaladt, uppsägas två månader före
fardagen, eljest sitter innehafvaren qvar till den
efter denna följande närmaste fardag (J. B. 16: 13). –
Vid förverkande af nyttjanderätt till jordegendom
skall deremot afträdet i regeln ske nästa fardag
(J. B. 16: 4). af nyttjanderätt till hus i stad
genast (J. B. 16:14). – För presterliga
boställslägenheter är afträdesdagen d. 1
Maj det år, då lägenheten skall, efter
gällande bestämmelser, afstås.
A. Th. S.
Fardagsår. Se Fardag.
Fardagsårsersättning, den ersättning, hvilken
vid arméns senaste lönereglering (1875) och
regleringen af häradshöfdingarnas aflöning (1874)
kom boställsinnehafvarna till godo från statsverket
för afstående af deras rätt till fardagsår. (Jfr
Fardag.) Denna ersättning beräknades efter det
arrende, som erhölls för hvars och ens boställe
vid dess utarrendering för statsverkets räkning.
A. Th. S.
Fardella, Michelangelo, italiensk filosof
och matematiker, f. 1650, d. 1718, var
franciskanmunk. Han gjorde sig uti Italien till
tolk för den cartesianska idealismen, hvilken
han framställde i flere arbeten, t. ex. Universae
philosophiae systema (1691) och Animae humanae natura
ab Aubustino detecta (1698).
Fardhem, socken på Gotland, Fardhems ting, Gotlands
södra härad och tingslag. Arealen 1,989 har. 377
innev. (1880). Tillsammans med Linde och Lojsta
bildar F. ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Visby stifts södra kontrakt.
Fareham [färham], stad i engelska grefskapet
Southampton (Hampshire), vid nordvestra änden af
Portsmouth-bukten. Omkr. 7,000 innev. Hafsbad.
Farel [-ell], Guillaume, schweizisk reformator,
Calvins föregångare och medarbetare, föddes 1489 i Gap
i Dauphiné. Ehuru han af sina föräldrar bestämdes för
krigareyrket, lyckades han dock genomdrifva sin önskan
att få besöka universitetet i Paris, der han studerade
under Jakob Faber (Stabulensis). Han hörde tidigt till
den krets af reformationens vänner, som här bildade
sig. Han predikade i Meaux (1521) reformationens
läror och började öfversatta bibeln på franska. Den
förföljelse, som utbröt mot den nya lärans anhängare
(1523), nödgade honom att lemna Frankrike. Han begaf
sig till Basel, der han i en offentlig disputation med
lysande framgång försvarade tretton mot den romerska
kyrkans läror riktade teser. Derefter reste han
omkring och predikade i hela sydvestra Schweiz samt
genomförde (1530) reformationen i Neufchâtel. 1534
bosatte sig F. i Genève och genomdref 1535, att
reformerta läran antogs af stadens råd. Då Calvin,
på genomresa från Italien till Basel, 1536 vistades
i Genève, förmåddes han af F. och Viret att stanna i
staden och leda reformationsverket. Men 1538 dukade
Calvin och F. under i striden mot libertinerna och
måste lemna Genève. F. gjorde då Neufchâtel till
medelpunkt för sin verksamhet, och ännu i sin höga
ålderdom genomförde han reformationen i Metz. Död
d. 13 Sept. 1565 i Neufchâtel. F. var mera framstående
som andlig talare än såsom skriftställare. Han egde
en okuflig energi och ett brinnande nit, som stod på
gränsen till fanatism.
Faren l. Flira, Abramis ballerus, zool., hörande
till braxenslägtet (Abramis), är på ryggen brungrön,
på sidorna silfverfärgad och på buksidan hvit. Bröst-
och bukfenorna äro gula, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
