Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farmacevtiska institutet - Farmaci - Farmakodynamik - Farmakognosi - Farmakokatagrafologi - Farmakokemi. Se Farmacevt. - Farmakologi - Farmakopé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig otillräckliga för det ökade lärjungeantalet,
beviljade Rikets ständer 1859 åt Apotekaresocieteten
ett amorteringslån af 50,000 rdr för att å
societetens tomt uppföra lämpliga lokaler för
institutet. Dessa öppnades för sitt ändamål i
Jan. 1863. Uppsättningen af redskap för laboratoriet
m. m. hade bekostats af Apotekaresocieteten med
medel, som erhållits dels genom sammanskott, dels
genom en donation. Sedan institutets styrelse
1862 förgäfves gjort framställning om ny stat,
å 19,850 rdr, och 1865 å 16,450 rdr, beviljade
riksdagen sistnämnda år, på K. Maj:ts proposition,
en förhöjning af 1,125 rdr (med vilkor att
Apotekaresocieteten ökade sitt bidrag med samma
summa) samt anslog dessutom 2,000 rdr åt de
båda lärare vid institutet, hvilka åtogo sig den
examensskyldighet, som förut ålegat motsvarande
lärare vid Karolinska institutet. Dermed var
Farmacevtiska institutet fullständigt skildt från
detta läroverk. Dess inkomster uppgingo vid denna
tid till 12,350 rdr. Det vid 1873 års riksdag
väckta och af en komité tillstyrkta förslaget att
sammanslå Farmacevtiska institutet jämte flere
andra läroverk med Tekniska högskolan tillstyrktes
vilkorligt af institutets styrelse, som fruktade,
att Apotekaresocieteten skulle indraga sitt
årliga bidrag till institutet. 1875 förklarade ock
Apotekaresocieteten, att dess bidrag komme att
upphöra med 1876 års utgång. Sedan riksdagen 1875
beviljat institutet 4,875 kr. och år 1878 7,575 kr. å
extra stat (det ordinarie anslaget utgjorde då 7,025
kr.), erhöll institutet 1880 ett årligt statsanslag
af 18,750 kr., hvilket tillsammans med beräknade
terminsafgifter uppbringar institutets inkomster
från och med 1882 till 19,350 kr. (Statsanslaget
utgör tills vidare egentligen endast 17,750 kr.,
emedan. 1000 kr. icke utgå, så länge läraren i
farmakognosi äfven innehar annan tjenst.) Derjämte
har staten, såsom gåfva af Apotekaresocieteten,
mottagit åtskilliga i institutets lokaler befintliga
lösören. Institutet förfogar äfven öfver inkomster,
utgörande ränteafkastning å åtskilliga donationer. –
Lärarepersonalen utgöres af fem personer, af hvilka
en f. n. är läroverkets inspektor. Antalet elever vid
Farmacevtiska institutet är för hvarje år vanligen
omkr. 70. Kurserna äro beräknade för två år, men
vid hvarje läseårs början (d. 1 Okt.) mottagas
nya elever, hvilka hittills måst aflägga
inträdesexamen; men de, som från början af 1881
aflagt Farmacie-studiosi-examen (hvilken hädanefter
endast får afläggas vid institutet), äro befriade från
undergående af inträdesexamen. Årligen utexamineras
såsom provisorer och apotekare 20–30 farmacevter.
O. T. S.
Farmaci (af Grek. farmakon, läkemedel), var förr
likbetydande med hela "ars pharmaceutica", eller
konsten att bereda läkemedel, och omfattade då
läran om igenkännandet, insamlandet och bevarandet
af de organiska drogerna jämte beredningen af
läkemedlen. Numera betecknar ordet endast läran
om beredningen af läkemedlen och grunderna för
densamma. Farmaci blifver sålunda en afdelning
af farmakologien (läkemedelsläran) i dennas
vidsträcktaste mening. – I de romanska landen
(Italien, Spanien och Frankrike)
benämnes sjelfva lokalen, der läkemedel försäljas,
Farmacia, Pharmacie, således lika med hvad som i
Sverige kallas apotek. O. T. S.
Farmakodynamik (af Grek. farmakon, läkemedel,
och dynamis, kraft), med., läran om läkemedlens
verkningar på organismen, såväl den friska som den
sjuka. Den delas i 1. Allmän F., som redogör
för begreppet läkemedel och de olika slagen af
läkemedelsformer i allmänhet, sätten för läkemedlens
införande i organismen och de allmänna reglerna för
bestämmandet af deras dos (receptskrifningskonst),
metoden för nya läkemedels pröfning och de system,
enligt hvilka man ordnat läkemedlen; 2. Särskild
(Speciel) F., som af handlar hvarje särskildt
läkemedels fysiologiska och terapevtiska verkningar
(på den friska eller sjuka organismen) samt angifver
reglerna, "indikationerna", för hvarje läkemedels
dos och användning i särskilda fall i sammanhang
med framhållandet af "kontraindikationer",
eller de symtom och förhållanden hos den
sjuke, hvilka förbjuda läkemedlets användning.
O. T. S.
Farmakognosi (af Grek. farmakon, läkemedel,
och gnosis, kunskap), med., farmak., läran om de
organiska, s. k. enkla drogerna (simplicia), eller
de naturprodukter ur växt- och djurriket, hvilka
användas till beredning af läkemedel. Farmakognosien,
eller läran om materia medica, framställer
sålunda de organiska drogernas härstamning och
naturbeskaffenhet, eller yttre och inre utseende
och byggnad (äfven den mikroskopiska), deras lukt,
smak och öfriga egenskaper, beståndsdelar, bästa
tiden och sättet för deras insamling och förvaring;
den redogör äfven för drogernas handelsvägar,
olika handelsslag och förekommande förfalskningar
samt för de system, enligt hvilka man ordnat
farmakognosiens innehåll. Farmakognosien omfattar
numera hufvudsakligen vegetabiliska droger,
sedan de animaliskas antal högeligen minskats
och fortfarande alltmer förminskas. Behandlingen
af de s. k. oorganiska drogerna tillhör kemien.
O. T. S.
Farmakokatagrafologi (af Grek. farmakon,
läkemedel, och katagrafein, nedskrifva), med.,
receptskrifningskonst, utgör den afdelning af den
allmänna farmakodynamiken, som lemnar regler för
affattandet af recept, d. v. s. de föreskrifter
läkaren nedskrifver, och enligt hvilka ett läkemedel
skall tillblandas för att användas under ett gifvet
sjukdomsfall.
Farmakokemi. Se Farmacevt.
Farmakologi (af Grek. farmakon, läkemedel, och logos,
lära), med., läran om läkemedlen i vidsträcktaste
omfattning, delas i Farmakognosi, Farmakodynamik och
Farmaci (se dessa ord). På senare tider har man velat
låta farmakologien omfatta endast farmakognosi och
farmakodynainik, i det man ställt farmaci vid sidan
af farmakologi. O. T. S.
Farmakopé (af Grek. farmakon, läkemedel, och
poiein, göra, bereda), egentl. konsten att bereda
läkemedel, eller kännedomen om de receptformler och
farmacevtiska operationer, enligt hvilka läkemedlen
på ändamålsenligaste sätt beredas. I Sverige betyder
F. numera uteslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
