- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
1045-1046

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasanslägtet, Phasianus, zool. - Fasan-ön. Se Bidassoa - Fasces, sammanfäst knippa af björk- eller almspön - Fasch, Karl Friedrich Christian - Fascia, Lat. 1. Band, bindel (jfr Drägt, sp 1488). - 2. Anat., binda. Se Aponevros - Fascikel, bundt, samling, häfte - Fascin. Se Faskin - Faselis, forngrekisk, enl. Herodotus af doriska nybyggare grundlagd, stad på kusten af landskapet Lycien i Mindre Asien - Fasett, slipad rutformig yta - Fashion, Eng., form, skapnad, snitt, mod ("högsta fashion"), plägsed, god ton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skönheten är för öfrigt karakteristisk egentligen
blott för hannarna, medan honorna, såsom tillbörligt
är, lysa mindre, enär de behöfva bättre kunna gömma
sig, för att i frid få fullgöra sina moderliga
pligter. Bland de vackraste äro Guldfasanen,
Ph. pictus och Amhersts fasan, Ph. Amherstiae,
från östra delarna af mellersta Asien. Den förre,
med sin gula, från pannan utgående fjädertofs,
sin brandgula, på tvären svartstreckade halskrage,
bildad af de långa nedhängande nackfjädrarna,
sin framtill grönglänsande, baktill höggula rygg,
sin högröda färg på bröst och buk och sina långa,
svarta, tätt guldprickade stjertfjädrar, är troligen
den fogel, som i Egypten, der han ytterst sällan
lär hafva förekommit, gaf upphofvet till sagan om
fogeln Phoenix. Den till Europa allmännast införda
fasanen, som enligt sagan redan af argonauterna
blef hemtad från staden Fasis (se d. o.) i landet
Colchis vid östra stranden af Svarta hafvet, är den
s. k. Ädelfasanen, Ph. colchicus, föga skild från den
i östra Asien förekommande Ringfasanen, Ph. torquatus,
båda med en öfvervägande gulbrun kroppsfärg, men med
hufvud och hals glänsande i blått, hvilken färg på
den sistnämnda bjert sticker af mot en hvit krage
på nedre delen af halsen. Äfven Silfverfasanen,
Ph. nycthemerus (se fig.), som

illustration placeholder


härstammar från östra Asien, har sedan länge hållits
tam i Europa. Hans förherskande färger äro hvitt och
svart; den förra färgen förekommer på rygg och stjert,
den senare i en från nacken utgående tofs och på hela
undersidan, der den glänser i stålblått. – Till sitt
lefnadssätt äro fasanerna hvarandra tämligen lika,
der de uppehålla sig i skogar och snår, vanligen
i närheten af öppna ställen och fält, hvarest de
rikligare finna sin föda, bestående af insekter,
maskar, bär och frön. Vid påkommande fara visa de
den största oförmåga att rädda sig och blifva derföre
lätt byte för allahanda rofdjur. Detta är förnämsta
orsaken, hvarför deras naturalisering möter så stora
svårigheter i Sverige, der ej tillräckligt täta och
vidsträckta snår gifva dem skydd. Såsom exempel på
ädelfasanens dumhet anföres, att han vid

öfversvämning af den strand, der han står, ej är nog
slug att rädda sig på det torra, utan stannar på sin
plats, tills han drunknar. Fasanjagten, som ej fordrar
någon särskild jägareskicklighet, har föga lockelse;
likväl var den fordom i många land en ädel jagt och
fick blott utöfvas af förnämt folk. Numera kan hvem
som hälst, som har råd, hålla sig med fasanerier,
der dessa foglar, som för öfrigt för sin skönhets
skull hållas i alla zoologiska trädgårdar, lefva i
ett halftamt tillstånd. I Sverige äro fasanerna
enligt Jagtstadgan fredade från d. 1 Febr. till
d. 15 Okt. Största antalet fasaner i Sverige lär för
närvarande finnas på Visingsö. F. A. S.

Fasan-ön. Se Bidassoa.

Fasces (Lat., plur. af fascis, bundt, knippa)

illustration placeholder


sammanfäst knippa af björk- eller almspön,
hvilken bars af de romerske liktorerna. Under
konungatiden och republikens allra första tid
(till Valerius Publicola. omkr. midten af 5:te
årh. f. Kr.) var i denna knippa alltid instucken
en bila till tecken af öfverhetens makt öfver
medborgarenas lif, men sedermera fick bilan ej
bäras i sjelfva Rom, utan blott vid hären och i
provinserna. Fasces plägade sänkas inför folket,
till ett erkännande af dess öfverhöghet, äfvensom
af lägre ämbetsmän inför högre. Efter en seger
smyckades ofta en fältherres eller kejsares fasces
med en instucken lagerqvist eller en vid knippan fäst
lagerkrans. Vid en fältherres likbegängelse buros
fasces stundom omvända, d. v. s. med bilan nedåt.
R. Tdh.

Fasch, Karl Friedrich Christian, tysk tonsättare,
f. 1736, blef 1756 genom Franz Bendas bemedling
kammarmusikus och cymbalist hos Fredrik II. Död
1800. Hans storverk är stiftandet af "Berliner
Singakademie" (1792), en institution som, uppvuxen ur
ett privat sångsällskap, sedermera blef förebilden
för liknande föreningar öfver hela Tyskland. F. var
en mästare i den mångstämmiga satsen, och hans mest
berömda arbeten äro ett åttastämmigt miserere och en
sextonstämmig messa. A. L.

Fascia, Lat. 1. Band, bindel (jfr Drägt,
sp. 1488). – 2. Anat., binda. Se Aponevros.

Fascikel (Lat. fasciculus, dimin. af fascis, knippa),
bundt, samling, häfte.

Fascin. Se Faskin.

Faselis, forngrekisk, enl. Herodotus af doriska
nybyggare grundlagd, stad på kusten af landskapet
Lycien i Mindre Asien. Genom sina tre förträffliga
hamnar blef det redan tidigt en betydande sjö- och
handelsstad, men råkade sedermera i dåligt rykte
såsom ett tillhåll för sjöröfvare och förstördes
på grund deraf af romarna omkr. år 77 f. Kr.
A. M. A.

Fasett (Fr. facette, dimin. af face, ansigte,
framsida), slipad rutformig yta (på ädelstenar, glas
o. s. v.). – Fasettera, slipa i fasetter. Fasetterade
kallas leddjurens ögon, när hornhinnan är delad i
många små ytor. Jfr Insekter.

Fashion [fäsjön], Eng. (af Fr. facon, se d. o.),
form, skapnad, snitt, mod ("högsta fashion"),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:23:03 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free