Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fattig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka mer eller mindre arbetsföra fattige
åtnjuta underhåll mot det arbete, som kan af
dem utföras. En särskild art af dessa äro
tvångsarbetsanstalterna. Fattigvårdsstyrelse tillkommer
nämligen målsmans- och husbonderätt öfver den,
som af samhället åtnjuter full försörjning, hvilken
ej blott är tillfällig, samt husbonderätt ej mindre
öfver en hvar, som för sig åtnjuter fattigvård, än ock
öfver den, hvars minderåriga barn eller hvars hustru
åtnjuter full försörjning, som ej är tillfällig;
samma rätt tillkommer den äfven i vissa fall, då
fattigvården är tillfällig (F. O. § 35). Skulle en
arbetsför person, som står under fattigvårdsstyrelses
husbondevälde och ej är minderårig, vägra fullgöra
arbete, som honom föresättes af fattigvårdsstyrelsen
eller af den, å hvilken husbonderätten öfverlåtits,
eller skulle han eljest visa tredska, sjelfsvåld,
oordentlighet eller sturskhet, och rättar han sig ej
efter styrelsens varning, så kan han, efter anmälan,
af K. M:ts Befallningshafvande åläggas allmänt
arbete från en till sex månader, hvilket arbete skall
förrättas i allmän tvångsarbetsanstalt. Likaledes
kan, under vissa vilkor, sådant arbete af sistnämnda
myndighet åläggas ej mindre betlare (tiggare),
hvarmed F. O. förstår den, som, efter det han
fyllt 15 år och ej är i den belägenhet att han
eger rätt till fattigvård, med ord eller åtbörder
begär almosa af annan än den, hvilken bör emottaga
anmälan om behof af fattigvård, än äfven den, som
tillåtit minderårigt barn, vare sig hans eget eller
sådant, som står under hans vård, att betla. – Sådan
tvångsarbetsanstalt kan ett fattigvårdssamhälle,
eller flere gemensamt, för sig upprätta med K. M:ts,
efter K. M:ts Befallningshafvandes hörande, lemnade
tillstånd. Finnes ej sådan, skall arbetet förrättas i
statens tvångsarbetsanstalt för orten eller, i brist
deraf, i länsfängelse, kronohäkte, arbetsfängelse
eller vid kronoarbetskår (F. O.
§§ 6: 3, 9: 2, 35, 40: 2, 42). – Ett nyare slag
af fattigvårdsinrättningar äro fattiggårdarna,
jordegendomar, som af fattigvårdssamhällena anslås
till full försörjning af arbetsföra fattige,
hvilka användas till gårdarnas skötande. Till följd
af sin uppenbara lämplighet synes denna form af
fattigvård allt mer komma i bruk. – Barnhem och
uppfostringsanstalter äro fattigvårdsinrättningar,
hvilkas betydelse ligger uttryckt i namnet. –
Då fattigvården äfven omfattar fattiga sjukes
ändamålsenliga behandling, kunna äfven sjukhusen
stundom i viss mån räknas till dessa inrättningar.
För de sätt, på hvilka den frivilliga fattigvården
understöder den legala, och hvilka naturligen äro
lika många som de former, i hvilka menniskokärlekens
moraliska drift gifver sig uttryck hos den barmhertige
individen, kan här ej redogöras.
Till fattigvårdens bestridande eger
fattigvårdssamhälle att disponera i första rummet
afkastningen af dess för fattigvården afsedda
fastigheter och kapital, de bötesmedel, som, enligt
lagstiftningen, tillfalla de fattige, kollekter,
frivilliga gåfvor och andra sådana inkomster,
slutligen, i fall af behof, en personlig afgift af
högst 50 öre för man och 25 öre för
qvinna, som inom fattigvårdssamhället är
mantalsskrifven och fyllt 18 år, dock att eftergift
deraf må beviljas den, som är i särdeles knappa
omständigheter. Erfordras något derutöfver, skall
det fyllas genom tillskott efter de grunder, som
för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro
stadgade (F. O. § 33). Denna sistnämnda inkomst,
hvarmed väl i de flesta orter den allra största
delen af fattigvården måste bestridas, skulle i
Sverige, i analogi med förhållandet i andra land,
möjligtvis kunna benämnas fattigskatt. – Om den
tilläggsafgift, som stundom kan utkräfvas af viss
medlem i fattigvårdssamhälle, är taladt vid fråga om
de enskilda fattigvårdssamhällena (F. O. § 34).
Här skall äfven nämnas, att staten i vissa fall lemnar
kommunerna ersättning för enskild fattigvård. Om
nämligen någon af manskapet vid värfvad trupp inom
armén eller vid annan afdelning af sjöförsvaret än
båtsmanshållet eller vid kronans varf eller verkstad
anställd arbetare eller handtverkare efter afskedet
ännu ej förvärfvat hemortsrätt, innan fattigunderstöd
måste lemnas, eller behof af dylikt understöd
uppkommer för hans hustru eller minderårigt barn,
medan mannen ännu är i tjenst, erhåller vederbörande
fattigvårdssamhälle ersättning af kronan (F. O. §
31: 1). Likaså kan ett fattigvårdssamhälle i visst
fall erhålla understöd af staten för besörjande af
fattigvård åt den, som der har hemortsrätt och som
i minst fem år oafbrutet vistats derutom.
(F. O. § 31: 2).
Fattigvården handhafves inom fattigvårdssamhälle,
under vederbörande kommunalmyndighets
(kommunalstämma, kommunalfullmäktige, allmän
rådstuga, stadsfullmäktige) beslutanderätt och enligt
reglemente, som af denna myndighet fastställes,
af fattigvårdsstyrelse. Denna är å landet i regeln
kommunalnämnden, men kan, om fattigvårdssamhället
det besluter, särskildt utses. I stad skall
fattigvårdsstyrelsen alltid särskildt väljas. –
Då särskild fattigvårdsstyrelse väljes, skall
den bestå på landet af minst 3, i stad af minst 5
ledamöter, och utser jämväl samhället bland dessa
ordförande och vice ordförande. Kyrkoherden, eller
den hans ställe företräder, är berättigad att i de
inom pastoratet för fattigvårds handhafvande utsedda
styrelsers förhandlingar och beslut deltaga. Rote
skall utse en fattigvårdsföreståndare och kan
jämväl tillsätta en rotestyrelse, i hvilken då
föreståndaren förer ordet (F. O. §§ 10, 15,
16). – För uppsigt öfver betlare skall inom
fattigvårdssamhälle utses behöfligt antal
tillsyningsmän. – I Stockholm handhafves fattigvården af
en fattigvårdsnämnd, hvilken består af 16 ledamöter,
utsedda af stadsfullmäktige. Öfverståthållaren
förer ordet, då han är tillstädes, och eger att i
öfverläggningarna, men ej i besluten, deltaga. I de
särskilda territorialförsamlingarna skola dessutom
finnas af nämnden utsedda fattigvårdsstyrelser,
hvilka hafva närmaste och omedelbara tillsynen öfver
de fattige inom församlingen och besörja förvaltningen
af de till församlingens enskilda fattigvård anslagna
donationer och öfriga tillgångar. I dessa styrelser
är vederbörande kyrkoherde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
