Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Felsit - Felsitporfyr, petrogr. - Felslut, log. - Felsö-Bánya, stad i ungerska komitatet Szatmár - Felton, John - Feltre, stad i den italienska prov. Belluno (Venezia) - Feluck l. Felucka, skeppsb. - Femdomstolar. Se Fehmdomstolar - Femern, T. Fehmarn, tysk ö i Östersjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fältspat jämte något glimmer, i vexlande
förhållanden. Den har mussligt brott, är
vaxglänsande eller matt, af olika ljus färg, grå,
gul, brun, röd eller svart, och låter i tunn splittra
smälta sig för blåsröret. Den bildar grundmassan i
felsitporfyr, med hvilken den öfverallt synes stå i
samband. För sig sjelf föga allmän förekommer den dock
som särskilda "gångar" i Sachsen, på Harz, i Vogeserna
o. s. v. En liknande bergart i Sverige kallas
hälleflinta, hvilken dock icke är af eruptivt ursprung,
utan förekommer såsom lager inom urformationen.
E. E.
Felsitporfyr, petrogr., bergart af felsitgrundmassa
med inneliggande kristaller och korn af qvarts,
ortoklas eller plagioklas, dels något af
dessa mineral ensamt för sig, dels flere af
dem tillsammans. Färgen är vanligen röd- eller
svartbrun. Felsitporfyr är den i Elfdalen allmännast
förekommande porfyren. Den finnes äfven i Tyskland
och flere andra land. E. E.
Felslut, log., slutledning i strid mot logikens lagar,
vanligen beroende derpå att termerna äro antingen
för få eller för många, ehuru detta till följd af
någon mångtydighet hos de använda uttrycken eller
dyl. af den slutande förbises. Äro termerna för få
(färre än tre), uppkommer hvad man kallar ett
cirkelslut. Detta beror derpå att medeltermen i sjelfva
verket är identisk med någon af de andra termerna,
till följd hvaraf den ena bland premisserna blir
identisk med sjelfva slutsatsen, den andra blir ett
identiskt omdöme, och det hela får någon af formerna
P(M är P
S är P(M)
––––––––-
S är P.
eller
S(M) är P
S är S(M)
––––––––-
S är P.
Ett exempel på sådant felslut erbjuder åberopandet
af en menniskas eller en urkunds egna försäkringar
om sanningsenligheten af sina utsagor såsom stöd för
denna sanningsenlighet. Öfversatsen der är nämligen
identisk med slutsatsen (allt hvad auktoriteten
utgifter för sanning är sant), och undersatsen
innehåller ingenting annat än den identiska satsen att
auktoriteten påstår sina utsagor (det hon utgifver
för sant) vara sanna. Äro termerna för många, så
uppkommer hvad man kallar fallacia adaeqvationis. Denna
benämnes qvaternio terminorum, i fall det som skall
gälla såsom medelterm är tvänne olika begrepp, för
hvilka samma uttryck användes, t. ex.
En saks grund (i tanken) är dess väsende.
Menniskolifvets grund (= förutsättning i tiden)
är den fysiska processen i kroppen.
–––––––––––––––––––––––-
Alltså menniskolifvets väsende är fysiskt.
Detta felslut benämnes fallacia amphibolia
(figurae dictionis) l. fallacia compositionis et
divisionis, allt efter som förhållandet mellan
de identifierade begreppen är ett koordinations-
eller subordinationsförhållande. Får deremot
subjektet eller predikatet i slutsatsen en annan
betydelse än i premisserna, uppkommer hvad man
kallar mutatio qvaestionis, t. ex.
En oafvislig fordran är allmängiltig.
Sedebuden äro oafvisliga fordringar.
–––––––––––––––––––––––-
Altså(?) sedebuden fordra af alla menniskor
samma handlingssätt.
Här förblandas allmängiltighet i betydelsen af
något, som i alla förhållanden har sin giltighet,
med allmängiltighet i betydelsen af något, som för
alla och i alla förhållanden innebär eller kräfver
detsamma. – Andra felslut uppkomma derigenom att
de för de särskilda figurerna gällande reglerna ej
rätt tillämpas. L. H. Å.
Felsö-Bánya [-nja], stad i ungerska komitatet Szatmár,
vid en biflod till Szamos. Omkr. 6,000 innev. Guld-,
silfver-, koppar- och blygrufvor.
Felton [-tön], John, engelsk officer, mördade 1628 i
Portsmouth hertigen af Buckingham (George Villiers)
och blef till straff derför hängd.
Feltre, stad i den italienska prov. Belluno
(Venezia). Omkr. 5,000 innev. Efter denna stad erhöll
franske marskalken Clarke 1809 titeln "hertig
af F".
Feluck l. Felucka (Ital. feluca, troligen från
Turk. fulk, fartyg), skeppsb., ursprungligen ett slags
mindre galér. I 16:e seklet hade felucken blott en
mast med ett latinsegel. De
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
