Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtio äldste, Borgerskapets - Femårs-berättelser, K. M:ts befallningshafvandes - Femöresföreningen, ett sällskap för inrättande och underhållande af barnhem i svenska Lappmarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(§ 22), att de "äldste af borgerskapet" då
ännu utgjorde 48, och först efter att det genom
k. brefvet d. 24 April 1763 blifvit förordnadt,
att fabrikssocieteten skulle, lika med det öfriga
borgerskapet, vidkännas de onera och utskylder,
som voro från borgerskapet oskiljaktiga, och dennas
medlemmar derför (1768) kommit att deltaga i valet
till borgerskapets äldste, ökades dessas antal till
50, hvarvid det sedan förblifvit. I stället för den
i 1619 års stadga fastställda enkla grupperingen i
två klasser, inträdde sedermera en mycket detaljerad
klassifikation af yrkena, enligt hvilken de femtio
äldste utsagos. Den senast (k. brefven d. 30 Mars 1849
och d. 24 Jan. 1851) fastställda klassifikationen
bestämde klassernas antal till 22, af hvilka
grosshandlarna tillsatte 12, minuthandlarna 12,
fabrikanterna 5, bryggarna 2, sjökaptenerna 2 och de
sjutton öfriga grupperna af handtverkare och andra
idkare af borgerlig näring hvardera en ledamot. En
fjerdedel af ledamöterne ombyttes årligen. Den
magistraten, enligt 1619 års stadga, tillkommande
uteslutningsrätten hade redan förut upphört. – Genom
utfärdandet af sockenstämmoförfattningarna minskades i
någon mån borgerskapets äldstes kommunala betydenhet
såväl i Stockholm som i landsortsstäderna, och, då
genom 1862 års kommunalförfattningar de egentliga
kommunala rättigheterna blifvit utsträckta till
kommunens medlemmar utan afseende på yrke eller
burskap, hafva borgerskapets äldste, hvilka utgjorde
en representation för de egentlige borgarena, i
allmänhet, såsom öfverflödiga, försvunnit. I Stockholm
finnas de ännu qvar såsom beslutande myndighet i de
borgerskapets enskilda angelägenheter, hvilka bestyras
af borgerskapets bemedlingskommission. A. Th. S.
Femårs-berättelser, K. M:ts befallningshafvandes,
är vanliga benämningen å de berättelser öfver länens
ekonomiska tillstånd, hvilka af landshöfdingarna
och öfverståthållaren vid utgången af hvarje
femårsperiod till regeringen insändas och
af Statistiska centralbyrån befordras till
trycket, försedda med en hela riket omfattande
öfversigtlig framställning. ("Bidrag till Sveriges
officiela statistik. Litt. H.") Sitt upphof leda
dessa berättelser från Frihetstiden, då (1735)
landshöfdingarna ålades att till hvarje riksdag –
således hvart 3:dje år – inkomma med berättelse
om länets tillstånd, "landskulturen" och skogarna
m. m., som kunde leda till "förbättring af landets
bästa". Bristande uraktlåtenhet att uppfylla denna
föreskrift, äfvensom saknaden af ett gemensamt
formulär, vållade dock, att först mot periodens
slut (K. br. d. 11 Dec. 1766) en behöflig fasthet
ernåddes. Efter Gustaf III:s statshvälfning (1772)
upphäfdes formligen detta åliggande (K. cirk. d. 9
Sept. 1778), och först genom K. br. d. 13 Maj 1802
återinfördes det, då i form af femårs-berättelsers
afgifvande (från och med 1805). Åt offentligheten
blefvo dessa berättelser först lemnade från och med år
1823, sedan form och innehåll blifvit närmare bestämda
genom K. br. d. 17 April 1821. Från och med perioden
1851–55 sammanfaller den i berättelserna behandlade
tidrymden med jämna half-decennala perioder; från
och med perioden
1856–60 ingå berättelserna i serien "Bidrag
till Sveriges officiela statistik", och
hafva af Statistiska centralbyrån utarbetats
och offentliggjorts rikssammandrag. –
Berättelserna omfattade ursprungligen sex
hufvudafdelningar: 1. administrativ indelning och
naturbeskaffenhet i allmänhet; 2. innevånare;
3. näringar; 4. kommunikationsanstalter och
varubyten; 5. kameralförhållanden och 6. politi
(undervisningsanstalter, sjukvård, fattigvård
o. d.). Men i samma mån som på senare tider, genom
upptagande till regelbunden, årlig bearbetning
af vissa delar af den officiella statistiken
(t. ex. jordbruk och boskapsskötsel, från 1865;
kommunernas fattigvård och finanser, från 1874) samt
genom upprättandet af särskilda statistiska byråer
inom en del förvaltande verk (t. ex. årsberättelserna
om telegrafer från 1861, jernvägar från 1862, post
från 1864, skogsväsendet från 1870), vigtiga grenar
af den officiella statistiken erhållit
sjelfständiga organ, hafva naturligtvis anspråken på
Femårsberättelserna kunnat betydligt inskränkas. –
I Norge utgifvas från och med 1835 amtsvis affattade
"Beretninger om den oeconomiske tilstand", och i
Finland från och med perioden 1861–65 "Guvernörernas
femårsberättelser jämte sammandrag". Bådadera ega ett
med de svenska Femårsberättelserna hufvudsakligen
likartadt innehåll. Fråga har varit om samma
publikationers utgifvande jämväl i Danmark,
men hittills veterligen utan resultat. J. H.
Femöreföreningen, ett sällskap för inrättande och
underhållande af barnhem i svenska Lappmarken,
bildades d. 8 April 1864, på förslag af dåvarande
pastorn vid Franska reformerta församlingen i
Stockholm H. Roehrich. – Ledamot af föreningen
är hvar och en, som erlagt 5 öre i veckan under
ett års tid och derefter fortfarande betalar den
föreskrifna veckoafgiften. Styrelsen tillsätter
distriktskassörer (såväl qvinnor som män), hvilka
genom kollektörer eller kollektriser upptaga
veckoafgifterna och sedermera insända desamma till
skattmästaren. Styrelsen består till största delen
af personer, som tillika äro ledamöter i Svenska
missionssällskapet, hvilket sedan lång tid tillbaka
underhållit skolor i Lappmarken och på flere sätt
verkat för kristlig undervisnings meddelande åt
lapparna. Nämnda sällskap mottager Femöreföreningens
medel och använder dem i föreningens syfte,
bidrager med egna tillgångar att fylla uppkommande
brister och redovisar för medlens användande inför
Femöreföreningens styrelse. Föreningens inkomster,
som 1865 uppgingo till omkr. 12,800 kr., utgjorde
1880 3,134 kr. 24 öre, för hvilket belopp, jämte
bidrag af Svenska missionssällskapet, underhöllos
följande barnhem: Bäsksele, i Vilhelmina socken af
Vesterbottens län, med 19 barn (3,067 kr. 56 öre);
Vittangi, i Juckasjärvi socken af Norrbottens län,
med 12 barn (1,835 kr. 85 öre), och Karesuando,
i Karesuando socken af Norrbottens län, med 10 barn
(2,159 kr. 56 öre). Vid slutet af sistnämnda år egde
Femöreföreningen en grundfond af 8,010 kr. 89 öre,
uppkommen dels genom en donation af 2,000 kr., dels
genom under de första åren inbesparade medel, hvilkas
årliga räntor användas för föreningens ändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
