Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferdinand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fergusson, James, engelsk arkeolog och skriftställare,
född i Skotland 1808, egnade sig först åt
handelsyrket och vistades någon tid uti Indien såsom
affärsman. Der började han emellertid snart företaga
resor för att studera den äldre byggnadskonsten. Den
första frukten af dessa studier var hans Illustrations
of the rock-cut temples of India (1845). Derefter
har följt en mängd, likaledes af honom sjelf
illustrerade arbeten, bland hvilka må nämnas
Picturesque illustrations of ancient architecture
in Hindostan (1847–48) och Historical inquiry into
the true principles of art (1849), utgörande första
delen af ett tilltänkt stort arbete öfver den gamla
konsten. Det material, som F. samlat dertill, nyttjade
han sedan för sin Illustrated handbook of architecture
(I. II, 1855; 3:dje uppl. 1875), hvars 3:dje band,
History of the modern styles of architecture, utkom
1862 (ny uppl. 1873). Vidare har han utgifvit The
holy sepulchre and the temple at Jerusalem (1861;
ny uppl. 1865), History of architecture (I. II,
1865–67; ny uppl. 1874), hvars 3:dje del, History
of indian and eastern architecture, utkom 1876, Tree
and serpent worship, or illustrations of mythology
and art in India etc. (1868; 2:dra uppl. 1873),
Rude stone monuments in all countries (1872) samt,
i förening med J. Burgess, Cave temples of India
(1880). F. har dekorerat den s. k. Ninivesalen i
Kristallpalatset (Sydenham) och författat utmärkta
skrifter jämväl i fortifikationsväsendet, bl. a. Essay
on a proposed new system of fortification (1849),
hvari han uppställer ett nytt befästningssystem.
Fergusson, Sir William, engelsk kirurg, f. 1808,
gjorde sina medicinska studier vid universitetet i
Edinburgh, der han under Knox’ ledning förvärfvade
sig grundliga insigter i anatomien. Sedan han
några år verkat som kirurg i nämnda stad, flyttade
han 1840 till London, der han som professor vid
Kings college och hofkirurg förvärfvade sig stort
anseende och äfven baronetstiteln, 1865. Utom en
mängd tidskriftsartiklar om lithotomi, lithotriti,
anevrysmer m. m. författade han arbetet A system of
practical surgery (1842). Han uppfann åtskilliga
kirurgiska instrument, som bära hans namn. Död 1877.
F. B.
Feriae, Lat. Årets dagar i det gamla Rom voro dels
festi, helgdagar, på hvilka allt arbete var instäldt,
dels profesti, motsvarande våra "söcknedagar". De
förra kallades äfven feriae, i synnerhet när
helgen omfattade mer än en dag. Feriae voro dels
offentliga, dels enskilda (t. ex. födelsedagar,
begrafningshögtider m. m.). De förra firades dels
regelbundet på vissa dagar hvarje år, dels årligen
på dag, som bestämdes af vederbörande myndighet,
dels ock af särskild anledning vid utomordentliga
tillfällen. Från latinet har ordet öfvergått i de
nyare språken och betecknar der en viss tids ledighet
från bestämd verksamhet. Se Ferier. R. Tdh.
Ferier (af Lat. feriae, se d. o.), en viss tids
ledighet från bestämd verksamhet, särskildt de
tider af året, då undervisningen vid en läroanstalt
hvilar. Enligt drottning Kristinas skolordning af år
1649 skulle ferierna upptaga två
månader af året, en månad om vintern och en om
sommaren. Under Frihetstiden ökades de till omkring
sexton veckor, hvarjämte sammanlagdt tre veckors
ledighet medgafs vid påsk och pingst. Sin största
utsträckning erhöllo ferierna genom 1820 års skollag,
enligt hvilken de skulle utgöra tjugotvå veckor om
året, nämligen två veckor vid påsk och de öfriga
enligt efori bestämmelse. Genom 1856 års skolstadga
inskränktes ferierna till omkring sexton veckor; men
de ökades åter 1865 med en vecka, eller till sjutton
veckor, enär det då förordnades, att påskferierna
skulle inräknas i den till tretiosex veckor bestämda
lästiden. Skol-ferierna förläggas hufvudsakligen
till sommaren och jultiden. – För universiteten
medgåfvo 1600-talets statut en ferietid af blott två
månader. Under 1700-talet ökades ferierna till fem och
en half månad, men från och med midten af 1800-talet
hafva de åter minskats. De upptaga för närvarande
(1881) något mer än fyra månader af det borgerliga
året (Juni, Juli, Augusti, 15 Dec.–15 Jan. och
påskveckan). – I Finland hafva ferierna nästan samma
längd som i Sverige; men i Norge och Danmark hafva
de allmänna läroverken endast åtta veckors ferier,
och i Preussen får den sammanlagda årliga ferietiden
icke öfverskrida tio och en half vecka. Jfr Semester.
G. S.
Ferik, Arab., "afdelning", betyder i Turkiet
dels härens största truppafdelning: division,
dels dennas befälhafvare: divisionsgeneral,
generallöjtnant (vanligen benämnd ferik-pascha),
dels slutligen den andra ranggraden bland dem,
som föra paschatiteln (den första och tredje graden
motsvara muschir: fältmarskalk, general, och liva:
brigadgeneral, generalmajor). – Ferik-i-bahrijje
eller Bahrijje-feriki (af Arab. bahr, haf),
konteramiral. H. A.
Ferischta, Muhammed Kasim, persisk historieskrifvare,
född i Asterabad omkr. 1570 (1550?), död omkr. 1611
i Bedsjapur, der han tillbragt största delen af sitt
lif, hos sjah Ibrahim Adil II. På dennes uppfordran
skref han en utförlig historia öfver Indien, Tarikhi
Ferischta, hvilken ännu är af värde och 1829 utgafs
i engelsk öfversättning af J. Briggs under titeln
The history of the rise of the mahometan power
in India.
Ferla (Färla), Åke Bengtsson till Eka och Bergshammar,
höfvitsman, son af riksrådet Bengt Nilsson (Ferla)
och Bengta Åkesdotter (Tott), företog i sin ungdom
resor i främmande land och var 1551 inskrifven vid
Rostocks universitet. 1562 sattes han till befälhafvare på det af
svenskarna i Juni s. å. eröfrade Pernau, utnämndes
1563 till fältöfverste i Livland och eröfrade Hapsal
och Leal, men hade äfven åtskilliga motgångar.
I Okt. 1563 efterträddes han i befälet i Livland
af Henrik Horn och användes i danska kriget. Han
inföll i Aug. 1564 i Bleking och eröfrade Lyckeby,
men kallades i Okt. s. å. till rikets vestra gräns.
Då han misslyckades i försöken att intaga Elfsborg
och Bohus, afsattes han från befälet, Mars 1565,
men efterträdde i slutet af året Mornay såsom
kommendant på Varberg (till Sept. 1566) och
var utsedd till fältöfverste i 1567 års tillämnade,
men inställda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
