Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fetthjerta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frön sägas utgöra hans föda. Indianerna gå
årligen en gång in i hålan, väpnade med stänger
och anställa ett blodbad bland foglarna. Detta
är den s. k. fettskörden. De unga foglarnas
fett utdrages öfver elden och hälles i lerkärl
samt är kändt under namn af guacharofett eller
guacharoolja. Lyckligtvis hysa indianerna vissa på
vidskepelse grundade betänkligheter för att tränga
ända in uti hålan, och detta torde vara orsaken till
att dessa foglar ej blifvit för länge sedan utrotade.
J. G. T.
Fetthjerta, med., aflagring af en stor mängd
fett vare sig utanpå hjertat och emellan dess
muskeltrådar (fettinfiltration) eller inuti
muskeltrådarna, genom fettdegeneration af deras
ägghvitehaltiga innehåll. Fetthjerta förekommer
såväl i sammanhang med allmän fettsot, särdeles
vid missbruk af alkohol, som i åtskilliga
förgiftningar (fosfor m. m.) och akuta febrar,
t. ex. tyfus, puerperalfeber, utslagsfebrar, samt
vid inflammationer i hjertat (myocardit, pericardit,
endocardit). Genom att undantränga och ersätta
muskeltrådarna och deras kontraktila substans
verkar fettet i hög grad försvagande på hjertat,
hvarigenom pulsen blir långsammare, svagare samt ofta
oregelbunden, och hela cirkulationen lider. Stundom
uppstå anfall, liknande slag, derigenom att
hjertat ej förmår drifva tillräckligt med blod i
hjernan. Hjertmuskeln blir skör och brister lätt vid
en större ansträngning; döden inträffar då plötsligt
genom s. k. hjertruptur. Men äfven utan sådan
bristning släckes lifvet lätt genom hjertförlamning.
F. B.
Fettinfiltration l. Fettretention. Se Degeneration.
Fet-tisdag. Se Fastlagen.
Fettkörtlar (Talgkörtlar), histol., ett slags
i menniskans och de högre djurens hud talrikt
förekommande körtelbildningar, som bestå af en
flerfaldigt grenad blindsäck, hvilken medelst en
utförsgång fritt utmynnar å hudens yta, vanligen
i en hårskida. De i dessa körtlar befintliga och
alltjämt nyalstrade celler undergå fettvandling
och uttömmas å hudytan, der detta körtelsekret,
under namn af hudfett l. hudtalg, tjenar till att
hålla huden smidig och mjuk. G. R.
Fettlefver, med., kallas den lefver, som innehåller
fett i abnorm myckenhet. Då lefvern äfven i friskt
tillstånd innehåller fett, i medeltal 3–4, högst
5 procent af sin vigt, är det svårt att bestämma
gränsen mellan lefverns fysiologiska och patologiska
fetthalt. Det i blodet cirkulerande fettet, som
icke förbrännes vid ämnesomsättningen, afsätter
sig i en mängd af kroppens väfnader, framför allt i
underhudcellväfven, benmärgen, omentet och i lefvern,
der det genom s. k. fettinfiltration aflagrar sig i
små droppar inuti lefvercellerna. Der dels nyttjas
det till bildning af galla, som innehåller 18 procent
fett, dels torde det vid behof åter resorberas af
blodet. Fettbildningen ökas i samma mån som näringen,
i synnerhet af kolhydrat, blir rikare, och som
ämnesomsättningen genom stillhet och overksamhet
blir mindre liflig. Den såsom en läckerhet använda
gåslefvern är endast en fysiologisk lefver med enorm
fetthalt, vunnen derigenom att i mörka burar tätt
hoppackade,
orörliga gäss öfvergödas med fettbildande
ämnen. Patologisk fettlefver kan äfven uppstå
genom fettdegeneration, hvarvid lefver cellernas
ägghviteämnen genom sjuklig process sönderdelas
och delvis förvandlas till fett. Fettlefver af det
förra slaget utbildar sig genom dietfel och missbruk
af alkohol samt, öfvergående, hos späda barn under
den tid de lefva på mjölkdiet. Fettlefver af det
senare slaget förekommer deremot endast i svårare
sjukdomar och förgiftningar, t. ex. i lungsot,
kräfta, benröta, akut fosforförgiftning m. m.
F. B.
Fettmetamorfos l. Fettdegeneration. Se Degeneration.
Fettretention l. Fettinfiltration. Se Degeneration.
Fettsot. Se Bantingska kuren.
Fettsvansade får förekomma i Asien och Afrika och
hafva sitt namn efter de stora fettsamlingar, som
förekomma på svansen eller vid basen af denne. Det
finnes egentligen tvänne slag af fettsvansade får,
nämligen det bredsvansade, som har en fettsamling,
hvilken kan uppgå till 15–20 kg., vid basen af
den korta svansen, och det långsvansade, som har
fettsamlingen i den långa, af 13 svanskotor bestående
svansen. De underhållas af nomadstammarna i Asien
och Afrika.
Fettsvulst, med. Den vetenskapliga benämningen på
denna form af svulster (tumörer) är Lipom. De äro
bland de allmännast förekommande; vanligen finnes
blott en, men understundom uppträda de i stor mängd
hos samma person. De bestå af vanligt fett, likt
det, som i det naturliga tillståndet förekommer
hos menniskan, men anordnadt i större klumpar och
bildande en verklig, begränsad tumör, oftast belägen
i det normala fettlagret under huden. Fettsvulsterna
uppträda vanligast hos personer mellan 30 och 50 år;
deras älsklingsställen äro skuldran och baksidan
af kroppen. De äro lätt igenkänliga genom sin
mjukhet, elasticitet, rörlighet från omgifvande
delar och loberade utseende, d. v. s. att de
särskilda klumparna äro antydda genom motsvarande
upphöjningar af huden. Sättet för deras tillväxt
varierar mycket; de kunna växa långsamt, men utan
af brott, de kunna tilltaga hastigt i början,
men sedan stanna i utvecklingen eller tvärtom,
slutligen kunna de öka sig så, att de nå en oerhörd
storlek. De äro icke i sig sjelfva farliga; utan
tvifvel äro de bland de mest godartade tumörer,
som finnas, och de återkomma aldrig, då de en
gång blifvit borttagna. Men de kunna orsaka ganska
stora obehag genom sin storlek och derigenom att
den öfver dem alltid tunna huden af en eller annan
anledning kan bli sårig, till och med brandig, och
att branden äfven angriper fettsvulsten, då en mycket
elakartad varflytning uppkommer. Dessa svulster
försvinna aldrig af sig sjelfva, och intet annat
medel finnes att befria sig från dem än borttagande
medelst operation, hvilken för öfrigt är utan fara.
Rsr.
Fettvax. Se Adipocire.
Fettväfnad l. Fettväf,
histol., ett slags bindväf, i hvilken fettceller
finnas i större eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
