Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fichte, Immanuel Hermann von - Ficthelgebirge, skogbeklädd bergsträckning i Bajern - Fichu, Fr., fruntimmershalsduk, oftast lagd i trekant - Ficinus, Marsilius - Fick, Adolf - Fick, August - Fickbarometer, en aneroidbarometer i liten skala. Jfr Barometer 2) - Ficker, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
panteism och deism. I motsats till den hegelska
filosofien, som gör hela den ändliga verlden till en
försvinnande genomgångspunkt i den absoluta idéns inre
sjelfutveckling, tänker sig F. denna verld bestående
af oförgängliga, preexisterande ur-realiteter
eller monader, hvilkas högsta mål är den absoluta
personligheten, Gud, som är allt medvetandes princip
och hvars väsende är kärlek. Denna verldsåsigt kallar
han konkret teism, till skilnad från den abstrakta
teismen å ena sidan och panteismen å den andra. I
sina tidigare skrifter sökte han häfda denna åsigt
på spekulationens väg, i de senare på erfarenhetens,
genom hänvisande på fakta, som ådagalägga närvaron af
ett "öfverempiriskt" i det empiriska, en högre andlig
individualitet i den lägre jordiska. Denna högre
individualitet betecknas såsom "genius" och betraktas
såsom föreningslänken mellan det gudomliga och det
menskliga. Dess närvaro i den sinliga menniskan
söker han ådagalägga genom vissa fakta af klarseende
och inspiration samt handlingar af sjelfuppoffrande
hängifvenhet. I de förra spårar han ett högre vetande,
i de senare ett högre viljande än det vanliga – en
gudomlig kärna i det jordiska omhöljet. Genom detta
åberopande af fakta, hvilka icke allmänt erkännas
såsom sådana, ådrog han sig beskyllningar för
mysticism. På grund af sin förmedlande ståndpunkt
beskylldes han för eklekticism och halfhet. F:s
omutliga sanningskärlek och hans karakters fläckfria
renhet erkännas äfven af hans motståndare. – Bland
F:s skrifter må nämnas: Sätze der vorschule zur
theologie (1826), Beiträge zur charakleristik der
neueren philosophie (1829; 2:dra uppl. 1841), Die
idee der persönlichkeit und der ideelien fortdauer
(1834; 2:dra uppl. 1855), Die speculative theologie
(1846–47), System der ethik (1850–53), Anthropologie
(1856; 3:dje uppl. 1876), Psychologie (1864–73), Die
seelenfortdauer und die weltstellung des menschen
(1867) och Der neue spiritiualismus, sein werth und
seine täuschungen (1878).
Fichtelgebirge, en såsom namnet (fichte, gran)
angifver skogbeklädd bergsträckning i Bajern,
regeringsområdet Ober-Franken. Den är belägen i
hjertat af Tyskland och bildar vattenskilnaden
mellan Nordsjöns, Östersjöns och Svarta hafvets
floder samt utgör den kärna, hvarifrån Erzgebirge,
Frankenwald och Böhmerwald utgrena sig. De strömmar,
åt hvilka F. ger upphof, flyta åt fyra olika
väderstreck: Eger mot ö. och Saale mot n. (båda till
Elbe), Main mot v. och Naab mot s. F. består af tre
hästskoformigt ställda kedjor: Waldstein-kedjan i n.,
890 m., Weissenstein-kedjan i s., 859 m. och den i
v. belägna hufvudkedjan med topparna Schneeberg,
1,063 m., Nusshart, 972 m., Kössein, 942 m., och
Ochsenkopf, 1,026 m. Bergets kärna består af granit,
omgifven af gneis, glimmerskiffer, sandsten och
lerskiffer. Topparna äro afrundade och betäckta med
ansenliga barr- och bokskogar, men äfven på flere
ställen odlade ända till spetsen. Jämte jernmalm
innehåller F., om ock i små mängder, tenn, antimon,
bly och stenkol. Hela bergssträckningen är tätt
befolkad: dess bebyggare drifva mest åkerbruk och
boskapsskötsel, i
mindre grad bergsbruk, hvilket på de sista åren gått
tillbaka.
Fichu [fisjy]. Fr., fruntimmershalsduk, oftast lagd
i trekant.
Ficinus, Marsilius, italiensk filosof,
f. 1433, d. 1499, prestvigdes 1476 och blef
sedermera kanonikus vid domkyrkan i Florens. Han såg
i upplifvandet af den platonska filosofiens studium
ett försynens verk, hvarigenom de filosofiskt bildade
skulle föras tillbaka till kristendomen. För öfrigt är
hans filosofi, som ej kan göra anspråk på originalitet
och vimlar af inkonseqvenser, en blandning af
platonism, nyplatonism och vidskepelse. Dess
betydelse ligger i dess inflytande på utläggningen
och utbredandet af platonska lärosatser. F. var äfven
läkare. Hans arbeten utgåfvos 1576 och 1641 under
titeln Ficini opera in duos tomos digesta.
Fick, Adolf, tysk fysiolog, född i Kassel 1829,
sedan 1868 professor i fysiologi i Würzburg, har
bl. a. utgifvit Die medicinische physik (1857; 2:dra
uppl. 1866), Kompendium der physiologie des menschen
mit entschluss der entwickelungsgeschichte (1860;
2:dra uppl. 1874) och Lehrbuch der anatomie und
physiologie der sinne (1862).
Fick, August, tysk språkforskare, f. 1833, blef
1861 gymnasiilärare i Göttingen och utnämndes 1876
till e. o. professor i jämförande språkforskning
vid universitetet i samma stad. Utom en mängd
smärre uppsatser har han skrifvit: Die griechischen
personennamen (1874), Die ehemalige spracheinheit
der indogermanen Europas (1875), Wörterbuch der
indogermanischen grundsprache (1868), sedermera
utgifven i en ny upplaga under titeln Vergleichendes
wörterbuch der indogermanischen sprachen
(1870; 3:dje uppl. 1874–75).
Fickbarometer, en aneroidbarometer i liten skala. Jfr
Barometer 2).
Ficker, Adolf, österrikisk statistiker,
f. 1816, verkade 1840–1853 som gymnasiilärare, blef
sistnämnda år utnämnd till sekreterare vid den i
Wien befintliga byrån för administrativ statistik
och trädde 1864 i spetsen för den samma. På denna
plats aflade han många prof på djup lärdom och
utmärkt skriftställareförmåga. Ett ännu större fält
för hans verksamhet öppnades genom inrättandet
af den statistiska centralkommissionen (1863),
till hvars president han utnämndes 1873. Vid de
statistiska kongresserna i Berlin (1863), Haag (1869),
Petersburg (1872) och Budapest (1876) äfvensom vid
den permanenta kommissionens sammanträde i Stockholm
(1874) var han Österrikes representant. I åtskilliga
grenar af Österrikes statistik har F. verkat högst
förtjenstfullt. Så fick t. ex. dess skolväsende
genom honom en vidtgåpnde och för organisationen
vigtig belysning. Äfven som etnografisk författare
intager han ett framstående rum. Död 1880. Utom
en mängd uppsatser i åtskilliga tidskrifter har
F. författat: Darstellung der landwirthschaft und
montanindustrie der Bukowina (1854), Die bevölkerung
der österreichischen monarchie in ihren wichtigsten
momenten statistisch dargestellt (1860). Die
völkerstämme der österreichisch-ungarischen monarchie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
