Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ficus L., bot. - Fidalgo, Port. Se Hidalgo - Fidanza, Johan af. Se Bonaventura - Fiddel, l. Fela (Gammalsv. fiþla, T. fiedel), i det Sv. folkspråket benämning på violinen. - Fidla l. fila, spela violin. - Fidlare, dålig violinspelare, spelman, birfilare - Fide, socken i Grötlinge ting - Fideikommiss (af Lat. fideicommissum, det, som blifvit anförtrodt åt någons ärlighet, åt någons tro och heder)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(kaprifikation, af Lat. caprificus, vildt fikonträd).
– F. sycomorus L., mulbärsfikonträd
eller sykomor, är ett högväxt träd, inhemskt i
Palestina och norra Afrika; äfven det har ätliga,
välsmakande fikon. Det nämnes ofta i bibeln, och
det var i ett sådant träd Zacheus hade klättrat
upp för att få se Jesus. Af mulbärsfikonträdets
ved förfärdigade de gamle egypterna kistor till
sina mumier. – F. elastica L., gummiträd (ej att
förvexla med de verkliga gummiträden, Eucalyptus),
ostindiskt kautsjukträd, är välbekant såsom en af
de vanligaste och vackraste, i växthus och boningar
odlade, "bladväxter". I sitt hemland, Ostindien, når
detta träd en höjd af omkring 30 m. Af dess mjölksaft
(liksom af flere andra ficus-arters) beredes kautsjuk,
och denna art är, näst Siphonia elastica, den
vigtigaste bland de växter, af hvilka nämnda ämne fås.
F. indica Roxb., banian-trädet, är, liksom
några andra arter af slägtet (såsom F. bengalensis
L.), märklig för de egendomliga lundar den bildar,
och hvilka skenbart bestå af många stammar med en
gemensam krona. Dessa uppkomma på det sätt, att
luftrötter nedskjuta från grenarna af ett träd
till marken, der de slå rot, förtjockas och antaga
utseende af stammar samt göra tjenst som sådana.
Sedan utskjuta nya grenar, som i sin ordning
nedskicka liknande luftrötter. I Ostindien,
växtens hemland, finnes på ett ställe en sådan lund,
bildad af ett enda träd och innehållande öfver 3,000
större och mindre stammar. I dess skugga lära fem
kavalleriregimenten på en gång kunna slå läger.
Trädets frö gror ej sällan i toppen af en palm,
dit det förts af någon fogel. Luftrötter nedskickas
sedan till marken, hvilka, omfamna och till sist kunna
döda palmen. Äfven hos andra arter förekommer
stundom ett liknande växtsätt. Åter andra
hithörande arter, t. ex. de brasilianska
s. k. mordslingerväxterna, gro visserligen
i marken, men deras stam utskickar åt sidan
luftrötter, hvilka gripa rundt om stammen af ett
närstående träd, som tjenar till stöd åt växten,
men hvilket den så hårdt omsluter, att trädet
till sist dör ut. Andra mordslingerväxter
växa i spiral omkring det träd, som de stödja
sig vid och slutligen döda.
– F. indica och den i samma trakter
växande F. religiosa L., heliga fikonträdet,
lemna ett harts, gummilacka, som hos dessa och
många andra trädslag utflyter genom stynget af
gummilack-sköldlusen (Coccus lacca).
I Ostindien anses sistnämnda art som ett
heligt träd, emedan Buddha skall hafva undervisat
under dess skugga. Också odlas det kring
pagoderna derstädes. – F. stipulata Thunb., från
Kina och Japan, är en klängväxt, som medelst en
mängd luftrötter häftar sig tätt fast vid andra
växter, murar, väggar etc. Af denna orsak och
för sin snabba tillväxt odlas den ofta i växthus. –
Hos flere arter (t. ex. F. Saussureana DC.) är
mjölksaften mild och närande, hos andra i hög grad
giftig. Några arter (t. ex. F. politoria Low.)
hafva så skarpa blad, att dessa nyttjas till polering.
Ldt.
Fidalgo, Port. Se Hidalgo.
Fidanza, Johan af. Se Bonaventura.
Fiddel, l. Fela (Gammalsv. fiþla, T. fiedel), i
det Sv. folkspråket benämning på violinen. –
Fidla l. fila, spela violin. – Fidlare, dålig
violinspelare, spelman, birfilare. A. L.
Fide, socken i Grötlinge ting, Gotlands södra härad
och tingslag, på det näs, som sammanbinder Gotlands
sydligaste hälft med hufvudön. Arealen 1,067 har. 340
innev. (1880). Annex till Grötlingbo, Visby stifts
södra kontrakt.
Fideikommiss (af Lat. fideicommissum, det, som
blifvit anförtrodt åt någons ärlighet, åt någons tro
och heder) betyder i romerska rätten en bestämmelse
af den, som låter arf efter sig, att den insatte
arfvingen skall lemna ett visst, särskildt ting
ur arfmassan (singularfideikommiss eller legat), en
jämn del deraf eller det hela
(universalfideikommiss) åt en annan efter en viss tid eller vid
inträffandet af vissa omständigheter. Arfvingen,
som skall afträda arfvet, kallas fiduciarius,
mottagaren fideicommissarius. För att uppmuntra
fiduciarien att uppfylla utlemningspligten, hvartill
han ursprungligen ej kunde genom lagliga medel tvingas
(af hvilken omständighet hela rättsförhållandet
har sitt namn), tillerkändes honom i en senare tid
(Vespasianus) rätt att vid utlemnandet för sig
behålla en fjerdedel. – I den moderna rättsvetenskapen
och dagligt bruk har ordet fideikommiss kommit att
nyttjas hufvudsakligast om de s. k. fideicommissa
successiva, med hvilka förstås testamentariska
stiftelser, hvarigenom en förmögenhetskomplex eller
enskild förmögenhetsdel förklaras oförytterlig,
och den ordning bestämmes, i hvilken medlemmar af
en familj eller andra skola efterträda hvarandra
i besittnings- och nyttjanderätten till det
fideikommitterade, hvilket sjelf stundom benämnes
fideikommiss. – Sådana stiftelser äro vanligen
familjefideikommiss, d. v. s. afsedda att inom en familj
bibehålla besittningsrätten till viss egendom. Då
emellertid ett sådant bindande af det fria aftalet
om egendom, hufvudsakligast jordegendom, ansetts ur
statsekonomisk och social synpunkt mindre lämpligt,
har rätten att stifta successiva fideikommiss blifvit
flerstädes upphäfd eller inskränkt. I Sverige qvarstår
den ännu obegränsad i fråga om lösören, hvaremot i
afseende å fastighet k. förordningen d. 27 April 1810
förbjuder att sträcka förordnandet om sådan egendoms
förvaltning längre än till förste emottagarens eller
dess makas lifstid, eller om eganderätten vidare
än till utnämnande af testamentstagarens nästa
efterträdare. – Förklaring af stiftelseurkunderna
till fideikommiss (fideikommissbref) gifves af
K. M:t under samma former, som gälla i fråga om
lagförklaring. Till rätt att upphäfva fideikommiss,
att med fideikommissegendom göra förändring (utbyte
mot annan egendom o. d.) eller att fideikommitterad
fastighet med inteckningar besvära måste jämväl
förvärfvas K. M:ts tillstånd, hvilket i regeln
ej torde gifvas, om ej samtycke erhållits af alla
befintliga personer, hvilka hafva eventuel rätt att
komma i besittning af fideikommisset. – I Sverige
fanns 1875 fast egendom af fideikommissegenskap
till ett taxeringsvärde af 85,570,318 kr. Deraf
uppskattades den i städerna belägna till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
