Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fielding, Henry - Fielding, Anthony Vandyke Copley - Fields, James - Fier, Fr. (af Lat. ferus, vild, obändig), stolt, modig, högmodig, trotsig, våldsam, obändig. I Sv. har ordet fjär fått betydelsen tvär, vresig, otillgänglig. - Fieramente, Ital., musikt., stolt, trotsigt, häftigt - Fierabras l. Fier-à-bras, en äfventyrsroman från 13:de årh. - Fieschi, Giovanni Luigi de - Fieschi, Joseph - Fiesco. Se Fieschi, G. L. de - Fiesole, stat i den italienska prov. Florens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denbigh, hvilken härstammade från
Habsburgarna. F. gjorde sina studier först i Eton
och sedan vid universitetet i Leiden; men då han ej
fick tillräckligt underhåll hemifrån, begaf han sig
till London och sökte som författare förtjena sitt
bröd. Hans första arbeten, teaterpjeserna Love in
several masks (1728) och The temple beau (1730), rönte
ganska stor framgång; men lyckan blef honom ej trogen,
och bland de af honom skrifna tjugoåtta lustspel, som
uppfördes 1728–36, äro endast några få kända. F. var
dock en kraftig natur med ett ypperligt humör och
skrattade sjelf åt sina motgångar. Omkr. 1736 erhöll
han genom arf och gifte en ganska stor förmögenhet,
men slösade bort densamma på en mycket kort tid,
slog sig derefter på juridiken, som han i sin ungdom
studerat, samt blef advokat och domare. Då hans nya
ställning ej gaf honom tillräckligt att lefva af, grep
han åter till pennan samt skref, utom teaterstycken,
äfven broschyrer och tidningsartiklar. 1742 utgaf
F. en roman, The history and adventures of Joseph
Andrews (öfvers. på Sv. 1779), hvilken banade vägen
för hans stora rykte. Denna roman fördunklades 1749
af hans mästerverk Tom Jones, or the history of
a foundling (öfvers. på Sv. 1765), som åtnjuter
klassiskt anseende. En tredje roman, Amelia,
utkom 1751. – F., hvars romaner vittna om en rik
fantasi och en ovanlig kännedom om menniskohjertat
samt utmärka sig genom en realistisk kraft och
sanning i karaktersteckningen, uppträdde polemiskt
mot Richardson och dennes sentimentala manér. Han
räknas bland Englands utmärktaste humorister. F. dog
d. 8 Okt. 1754 i Lissabon, dit han begifvit sig
för sin helsas skull. Efter hans död utkom den
ofulländade resebeskrifningen Voyage to Lisbon. Hans
samlade skrifter utgåfvos bl. a. 1821 med en
biografisk-kritisk inledning af Walter Scott. Jfr
Lawrence, "Life and times of Fielding" (1855).
B. M.
Fielding, [fil-], Anthony Vandyke Copley, engelsk
akvarellmålare, f. 1787, d. 1855, blef 1831 president
för The water-colour-society i London, gällde länge
för en af Englands förnämste aqvarellmålare och var
mycket eftersökt som lärare. Han egde tre bröder,
hvilka likaledes voro aqvarellister.
Fields [flids], James, amerikansk skald, f. 1820,
bolagsman i en stor bokhandelsfirma i Boston, har
förvärfvät sig ett namn dels såsom förläggare, dels
såsom författare af tvänne samlingar lyrisk poesi
A few verses for a few friends (1854 och 1858),
hvilka utmärka sig genom friskhet och formskönhet.
Fier [fiär], Fr. (af Lat. ferus, vild, obändig),
stolt, modig, högmodig, trotsig, våldsam, obändig. I
Sv. har ordet fjär fått betydelsen tvär, vresig,
otillgänglig. – Fieramente, Ital., musikt., stolt,
trotsigt, häftigt.
Fierabras l. Fier-à-bras [fiärabra], Fr. (möjligen
af Lat. fera brachia, kraftiga armar),
en äfventyrsroman från 13:de årh. Ett alster
af provençalsk diktkonst och hörande till den
karolingiska sagokretsen, har den lemnat spår efter
sig inom flere europeiska lands literatur. Den
provençalska uppteckningen är antagligen
ej den äldsta, enär en på fransk vers befintlig torde
hafva samma ålder, under det att British museum och
Vatikanska biblioteket ega manuskript till Fierabras,
skrifna på "langue d’oil" från 14:de och 15:de
årh. o. s. v. – Ämnet till denna poetiska roman, som
helt och hållet är ett foster af den fria fantasien,
är ett Karl den stores härtåg mot saracenerna. Den
store kejsaren hade från Jerusalem till Rom fört
åtskilliga reliker, hvilka bortröfvades af Fierabras,
son till konung Balan, de spanske saracenernas
emir. För att återeröfra dem företog kejsaren ett
härtåg till södra Frankrike och Pyrenéerna. Några
nederlag vexlade med segrarna, till dess slutligen
Olivier, Roland och Gui af Burgund dödade Fierabras
och Balan. Stilen är sträf och hård, språket ofta
inkorrekt, någon gång rått, men i dikten råder för
öfrigt en allvarlig enkelhet och en heroisk kraft. –
Namnet F. har slutligen fått betydelsen storskrytare,
skräflare, bramarbas.
Fieschi [-eski], Giovanni Luigi de, vanligen kallad
Fiesco, grefve af Lavagna, italiensk konspiratör,
föddes 1524 l. 1525 i Genua och tillhörde en förnäm
genuesisk slägt, som inom sig räknat åtskilliga
påfvar, kardinaler, ärkebiskopar och krigare. Han
kom genom faderns död tidigt till en betydlig
förmögenhet. Ärelysten och afundsjuk på familjen
Doria – särskildt på Giannino, den gamle dogen
Andreas brorson –, stiftade han tillsammans med sina
bröder, Geronimo och Ottoboni, en sammansvärjning
i syfte att, med franskt bistånd, upphäfva sig till
statens herskare. Natten mellan den 1 och 2 Jan. 1547
bemäktigade sig de sammansvurne arsenalen. Andrea
Doria undkom, men brorsonen nedstacks. När F. skyndade
ned till hamnen för att bemäktiga sig galererna,
halkade han på ett bräde och drunknade under den
allmänna oredan. Efter hans död blefvo de sammansvurne
modfällda, hans familj förvisades från Genua, och hans
palats nedrefs. Schiller begagnade F:s sammansvärjning
till ämne för sitt sorgespel "Fiesco".
Fieschi [-eski], Joseph, attentatsman, f. 1790
på Corsica, deltog i ryska fälttåget 1812 och i
Murats expedition till Neapel 1815. För deltagandet
i den sistnämnda dömdes han i Neapel till döden,
men blef såsom fransk undersåte frigifven. Efter
Julirevolutionen (1830) förstod han att i Paris
– såsom politisk martyr – skaffa sig en pension
och åtskilliga anställningar. Afskedad från dessa
för oredlighet, råkade han i den yttersta nöd. Då
beslöt han att mörda konungen medelst en af tjugofyra
gevärspipor bestående "helvetesmaskin". Explosionen
egde rum på Boulevard du temple d. 28 Juli 1835. Många
personer af konungens svit, bland dem marskalk
Mortier, dödades, men konungen sjelf blef endast lätt
sårad. Den 16 Febr. 1836 guillotinerades F. och tvänne
hans medbrottslingar.
Fiesco. Se Fieschi, G. L. de.
Fiesole, stad i den italienska prov. Florens, 7
km. n. om staden Florens. Omkr. 3,500 innev., med
tillhörande kommun 13,180. Biskopssäte. Katedral,
grundlagd 1028. Halmflätning. Staden ligger på samma
plats som det gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
