- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
1225-1226

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiesole ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilket genom sina qvicka anfall mot missförhållandena
under "l’ancien régime" i betydlig mån medverkade
till utbrottet af 1789 års revolution. Stycket utgör
andra länken i en trilogi, som för öfrigt består af
"Le barbier de Séville" ("Barberaren i Sevilla")
och "La mère coupable". Såväl "Figaros bröllop" som
"Barberaren i Sevilla" hafva blifvit bearbetade
till operatexter, den förra med musik af Mozart,
den senare af Rossini.

Figeac [fisjak], stad i franska depart. Lot, vid
högra stranderi af Célé. 5,015 innev. (1876). Staden
var fordom befäst, men fästningsverken förstördes
1622. Linne- och bomullsmanufakturer. I F. föddes
egyptologen Champollion 1791, och till hans ära är
en pyramid upprest i staden.

Figeholm, köping i Småland, Kalmar län, Tunaläns
härad, Misterhults socken, vid en vik af Kalmar
sund. 437 innev. (1880). Liflig handel och sjöfart;
utförsel af trävaror. Hamnen har ett djup af 3
m. Tull-, lots- och poststation.
I F. hemmahörande fartyg voro vid 1879 års slut
14, om 1,391 tons drägtighet. Vid samma tid
funnos 14 handlande med 5 biträden,
11 handtverkare med 6 arbetare samt en obetydlig
fabrik. A. G.

Figrelius, Edmund. Se Gripenhjelm.

Figueira da Foz [-geira], stad och mycket besökt
hafsbad i portugisiska prov. Beira, distriktet
Coimbra, vid floden Mondegos mynning. 4,461
innev. (1878). Handel med salt, olja, vin och
sydfrukter.

Figueras [figeras], stad i spanska prov. Gerona
(Katalonien), nära franska gränsen. 11,739
innev. (1877). Citadellet, Castillo de San Fernando,
ombygdt af Ferdinand VI, ansågs en tid vara ett af
de starkaste fästen i Europa och utgöra nyckeln
till Spanien på norra sidan, men har nu föga
motståndskraft.

Figueras [figeras], Estanislao, spansk
politiker, född i Barcelona 1819, anslöt sig först
till progressisterna, men öfvergick 1840 från dem
till republikanerna, hvilka då ännu bildade ett mycket
litet parti. När moderados kommit till makten, måste
han lemna Madrid och återvände först 1848. Efter
fåfänga försök att förverkliga sina republikanska
idéer bosatte han sig såsom advokat i Tarragona. 1850
invaldes han i cortes och röstade der tillsammans
med Orense, Lozano o. a. mot monarkien (d. 30
Nov. 1854). Sedan Junirevolutionen 1866 misslyckats,
deltog han i en sammansvärjning mot Narvaez,
fängslades d. 12 Maj 1867 tillsammans med Rivero och
förvisades på några månader till Aoiz. Efter Isabellas
fördrifvande, 1868, var F. jämte Pi y Margall och
Castelar ledaren af den republikanska minoriteten och
bekämpade den monarkiska författningen af 1869 samt
Montpensiers och Amadeus’ tronkandidatur. Efter den
senares tronafsägelse utnämndes F., d. 12 Febr. 1873,
till republikens ministerpresident, men nedlade redan
i Juni s. å. den verkställande makten i händerna
på cortes och väckte förslag om proklamerandet af
en federativ-republik, hvilket äfven antogs med 210
röster mot 2. Efter återställandet af den bourbonska
monarkien under Alfons XII (1874) drog F. sig tillbaka
från det offentliga lifvet.

Figueroa [figeroa] 1. Francisco de F., spansk skald,
f. omkr. 1540, var under några år i krigstjenst,
medföljde 1579 såsom kavaljer hertigen af Terranova
till Flandern, återvände dock snart derifrån och
dog 1620. Under kriget hänryckte han, genom sina
dikter, sina landsmän så mycket, att de gåfvo honom
tillnamnet den gudomlige. F. var ovanligt blygsam och
älskvärd. Kort före sin död lär han af blygsamhet
hafva uppbränt alla sina dikter. Åtskilliga sådana
(sonetter, canzoner, elegier och den berömda
eklogen Tirsi), hvilka funnos i afskrifter, utgåfvos
1625. F. var en bland de förste, som införde den
italienska smaken i den spanska literaturen. –
2. Cristóval Juarez de F., spansk författare,
f. i slutet af 1500-talet, öfversatte Guarinis
"Pastor Fido" på spanska (1602; 2:dra uppl. 1609)
samt utgaf herderomanen La constante Amarilis (1609;
3:dje uppl. 1781) och det historiska verket Hechos
del marques don Garcia Hurtado de Mendoza
(1613) m. m.

Figuerola [figerola], Laureano, spansk nationalekonom
och finansminister, f. 1816, stod 1841–47 i spetsen
för en normalskola i Barcelona, blef sedermera
professor i nationalekonomi vid universitetet
derstädes samt invaldes i cortes 1854, der han med
ifver förfäktade frihandelsprincipen och utverkade
räntans frigifvande. Vid sessionens slut stannade han
i Madrid, vid hvars universitet han snart kallades
till professor i handelsrätt. 1856 deltog han i
Bruxelles-kongressen, som hade till mål en reform
i tullväsendet. Efter September-revolutionen 1868
blef han finansminister i Serranos kabinett och hade
den svåra uppgiften att under stormiga tider rädda
det i finansielt afseende djupt skakade landet från
fullständig ruin. Intet annat återstod honom an att
reducera utgifterna för armén och för de af staten
pensionerade andlige. Derjämte utfärdade han på de
ogynsammaste vilkor ett lån på 2 milliarder realer
(360 mill. kr.), hvilket dock, på grund af landets
dåliga kredit, hade så ringa framgång, att knappt
fjerdedelen tecknades. Under 1869 måste F. för en kort
tid lemna finansportföljen i Ardanaz’ händer. Efter
konung Amadeus’ tillträde till regeringen 1870 har
F. hållit sig borta från politiken.

Figuier [figie]. 1. Guillaume Louis F., fransk
vetenskapsman och skriftställare, f. 1819, blef 1846
professor vid Ecole de pharmacie uti Montpellier och
1853 vid Ecole de pharmacie i Paris. Sedan han vunnit
ett namn genom artiklar i "Revue scientifique" och
"Journal de pharmacie", blef han 1855 redaktör för den
vetenskapliga följetongen i "La presse" och erhöll
sedermera samma befattning i "La France". Bland
hans många arbeten, hvilka bära vittne om fransk
esprit, men på samma gång om ytlighet, märkas:
Exposition et histoire des principales découvertes
scientifiques modernes
(1851–53; "Senare tiders
vigtigaste vetenskapliga upptäckter och uppfinningar",
1853–56), Histoire du merveilleux dans les temps
modernes
(1859–60), L’alchimie et les alchimistes
(1854), La terre avant le déluge (1862; "Jorden
före syndafloden", 1868), Vies des savants illustres
depuis l’antiquite jusqu’au XIX:e siècle
(1865–72),
Les merveilles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free