Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Figuier, 1. Guillaume Louis - Figuier, 2. Juliette - Figulus, P. Nigidius - Figur - Figura - Figurabilitet - Figuralmusik - Figurant - Figuration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de la science (1866–67) och Le lendemain de la
mort etc. (1872; "Efter döden, eller det kommande
lifvet i enlighet med vetenskapen", 1876), en
vetenskaplig fantasi rörande själarnas förflyttning
till andra planeter. Sedan 1856 har han utgifvit
L’année scientifique et industrielle, en årsbok,
som vunnit stor spridning och framkallat en rad af
liknande företag. – 2. Juliette F. (vanligen kallad
madame Louis), fransk författarinna, den föregåendes
hustru, f. 1829, har gjort sig känd genom åtskilliga
intagande noveller, som först trycktes i "Revue des
deux mondes" och sedan särskildt utgifvits. Bland
dem märkas: Nouvelles languedociennes (1860), Les
soeurs de lait (1861), Le gardien de la Camargue
(1862), La prédicante des Cévennes (1864), L’Italie
d’après nature (1868). Flere stycken af henne hafva
blifvit uppförda på Paris’ teatrar. Död 1879.
Figulus, P. Nigidius, praetor i Rom 58
f. Kr., anhängare af Pompejus och vän till Cicero,
var en mångkunnig och lärd man, som med förkärlek
egnade sig åt åtskilliga filosofiska och teologiska
undersökningar och forskningar af mer eller mindre
mystisk art samt åt astrologiska grubblerier. Enligt
Cicero skall han hafva återupprättat Pythagoras’
filosofi. Han uppträdde äfven såsom forskare
och författare i grammatik. Hans många arbeten
synas tidigt hafva råkat i glömska.
R. Tdh.
Figur (Lat. figura, gestalt, form), en kropps
yttre skapnad, gestalt l. form; en persons yttre
kroppsbildning; en menniska med afseende särskildt
fäst på hennes utseende; afbildning af ett föremål. –
1. Geom., en geometrisk yta, begränsad af en eller
flere linier; en teckning till förtydligande af
ett geometriskt l. matematiskt bevis. – 2. Fys.,
se Chladnis klangfigurer och Elektriska figurer. –
3. Musikt., hvarje notgrupp, uppkommen antingen genom
sönderdelande af en väsentlig not i flere mindre,
hvilka tillsammans motsvara den förras tidvärde
(rytmisk F.), eller genom hufvudnotens utsmyckning med
genomgående och vexelnoter (melodisk F.), eller genom
ett ackords brytning i arpeggier (harmonisk F.). –
4. Log., slutledningsfigur, en slutlednings bestämdhet
med afseende på termernas, särskildt medeltermens,
plats. Figurerna uppgifvas vanligen vara fyra till
antalet, enl. följande schema:
1 2 3 4
M–P P–M M–P P–M
S–M S–M M–S M–S
––––––––––
S – – – – – P
Inom hvarje figur finnas flere modi, beroende på
premissernas qvantitet och qvalitet, hvilka
angifvas af följande minnesvers:
Barbara, Celarent, primae, Darii Ferioque;
Cesare, Camestres, Festino, Baroco, secundae;
Tertia grande sonans recitat Darapti, Felapton;
Disamis et Datisi nec non Bocardo, Ferison;
Quart’ Bamalip, Calemes, Dimatis, Fesapo, Fresison.
Den tankegång, på hvilken första figuren hvilar,
är en enkel användning af den satsen att det, som
gäller (icke gäller) om slägtet, gäller (gäller icke)
om arten och individen. Öfversatsen skall här alltid
vara ett universelt omdöme, undersatsen alltid ett
positivt, Ex.:
Alla däggdjur äro vertebrerade djur.
Hästen är ett däggdjur.
____________________________________
Alltså: Hästen är ett vertebreradt djur.
(Barbara).
Ingen fyrsidig figur är en cirkel.
Alla qvadrater äro fyrsidiga figurer.
____________________________________
Ingen qvadrat är en cirkel.
(Celarent).
Andra figuren hvilar på den tankegången att, om af
tvänne begrepp det ena är uteslutet från och det
andra omfattadt i en tredje sfer, så äro de uteslutna
från hvarandra. Öfversatsen måste här alltid
vara universel, en af premisserna negativ,
och slutsatsen alltid negativ. Ex.:
Alla hvalar äro däggdjur.
Inga fiskar äro däggdjur.
_________________________
Inga hvalar äro fiskar.
(Camestres).
Inga fiskar äro däggdjur.
Några vattendjur äro däggdjur.
______________________________
Några vattendjur äro icke fiskar.
(Festino).
Tredje figuren hvilar på den tankegången att om två
begrepp båda i sin sfer omfatta ett tredje,
eller om det ena omfattar, men det andra utesluter
det tredje, så omfatta de så tillvida i förra fallet
hvarandra, men utesluta i senare fallet hvarandra.
Slutsatsen är här alltid partikulär, undersatsen
affirmativ. Ex.:
Alla hvalar äro varmblodiga.
Alla hvalar lefva i vatten.
_______________________________________________
Några djur, som lefva i vatten, äro varmblodiga.
(Darapti).
Några däggdjur äro icke hundar.
Alla däggdjur äro vertebrerade.
________________________________________
Några vertebrerade djur äro icke hundar.
(Bocardo).
Fjerde figuren hvilar på samma tankegång som
den första. Den uppkommer ur denna derigenom
att man låter premisserna byta plats och konverterar
slutsatsen. Den nyttjas i vanligt resonement sällan
eller aldrig. Ex.:
Alla hästar äro däggdjur.
Alla däggdjur äro vertebrerade djur.
____________________________________
Några vertebrerade djur äro hästar.
(Bamalip).
Jfr Modus, Omdöme, Slutsats. – 5. Retor., Gramm.,
talfigur, ett från det vanliga språkbruket afvikande
uttryckssätt. Jfr Trop.
3. A. L. 4. L. H. Å.
Figura, Lat., herald., sköldemärke eller vapenbild,
en teckning eller afbildning på fältet af en heraldisk
sköld.
Figurabilitet, den egenskapen hos kropparna att
de fylla ett visst ändligt rum, hvars gränser äro
bestämmande för vår föreställning om kropparnas form.
Figuralmusik. Se Mensuralmusik.
Figurant (se Figurera), dansör, som (i motsats
till en solodansör) icke dansar ensam, utan alltid
uppträder i förening med andra. – Femin. figurantska.
Figuration (af lat. figurare, gifva
gestalt l. form), bildlig framställning, gestaltning,
formgifning. – Figurativ, bildlig, förebildande,
symbolisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
