Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen / 1229-1230 (1881) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Figurera - Figurerad - Figurism - Figurlig - Figur-tal, figurerade l. figurliga tal - Fiholm - Fiilsö - Fikonträd - Fiktion - Fil - Filadelfer - Filadelfi - Filadelfia (forntiden) - Filadelfia (Philadelphia, Pennsylvania)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Figurera (Lat. figurare, gifva gestalt l. form),
egentl. skapa, afbilda; utföra särskilda danssteg
och ställningar i kontradansar; uppträda (vanl. på
ett sätt, som väcker uppseende); förekomma, synas,
"skyldra"; vara framställd i en skildring. Se vidare
Figurerad.

Figurerad (Ital. figurato, af Lat. figurare,
gifva gestalt l. form). 1. Musikt. Figurerad
kallas i allmänhet hvarje musik, i hvilken
melodinoter upplösas i "figurer" (se Figur 3). –
Figurerad kontrapunkt är ett i smärre noter än
hufvudtemat (cantus firmus) sig rörande bitema,
hvilket sättes emot det förra. Figurerad sång
(canto figurato) uppstår, då hufvudtemat sjelf
figureras. Figurerad koral kan använda ettdera eller
båda sätten. – 2. Matem. Figurerade tal. Se Figur-tal.
1. A. L.

Figurism, teol., kallas den åsigten att alla de
händelser, som omtalas i Gamla testamentet, endast
förebilda dem, som berättas i det Nya.

Figurlig, bildlig (motsats: egentlig). – Figurliga tal,
matem. Se Figur-tal.

Figur-tal, figurerade l. figurliga tal
(Lat. numeri figurati), matem., sådana talserier,
som bildas genom successiv addition af termerna
i aritmetiska serier eller i andra figur-talserier.
Så bildas t. ex. ur den aritmetiska serien
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 o. s. v. genom successiv addition
figur-talserien 1, 3, 6, 10, 15, 21, 28 o. s. v., och
ur denna på samma sätt en ny serie af figur-tal
1, 4, 10, 20, 35, 56, 84 o. s. v. Talen i den förra,
af dessa figur-talserier kallas triangulär-tal, de i
den senare pyramidal-tal. De enklaste figurtalen äro
polygonal-talen (se d. o.). – Namnet figur-tal beror
derpå att dessa tal kunna geometriskt representeras
genom ett antal punkter, som äro ordnade i reguliera
figurer. Så kunna triangulär-talen geometriskt
representeras genom punkter, ordnade i liksidiga
trianglar:



o. s. v.

Figur-talen behandlades ganska fullständigt redan af
Nikomachos (antagligen i 2:dra årh. e. Kr.); sedermera
utgjorde undersökningar rörande dem ett älsklingsämne
för 1500- och 1600-talets aritmetiker. Numera
eger deras teori endast historiskt intresse;
bestämmandet af figur-talen och deras summa är
ett af differensräkningens enklaste problem.
G. E.

Fiholm. 1. Säteri nära Mälaren i Rytterne socken,
Snefringe härad och Vestmanlands län, utgör med
underlydande i Rytterne, Säby, Dingtuna och Lundby
socknar ett gods af 19,16 mtl, jämte frälseräntor
taxeradt till 323,767 kronor (1875). F. tillhörde
fordom Vesterås-biskoparna, indrogs genom konung
Karl Knutssons räfst till kronan, bortbyttes af
kronan 1723 till amiralen Verner von Rosenfelts enka,
Kristina Gyllenstake, emot Rådmansö, gick genom hennes
afkomlings Katarina von Berchners gifte till riksrådet
friherre Karl Johan Ridderstolpe, som 1779 gjorde
godset till fideikommiss, hvilket nu innehafves af
hans broders sonson, f. d. majoren grefve Karl Gustaf
Ridderstolpe. – 2. Säteri i Jäders socken,

Öster-Rekarne härad och Södermanlands län. Nära
41 mtl tillsammans med underlydande i Jäders,
Kjula, Klosters, Barfva, Hammarby och Vallby
socknar. Taxeringsvärde 998,500 kr. (1875). F. egdes
mot slutet af 1500-talet af slägten Oxenstjerna, af
hvilken ätt Gustaf Gabrielsson och hans son Axel, den
store rikskansleren, skrefvo sig till F. Vid midten
af 1700-talet tillhörde godset hans afkomlingar af
slägterna Soop och Dohna, tills det 1781 såldes
till riksrådet grefve Joakim Beck-Friis. Med
konungens af Danmark tillstånd sålde han de honom
genom arf tillfallna Friisiska, i Jylland belägna,
fideikommissen, hvarefter F. jämte det af honom förut
köpta Börringe kloster i Skåne 1791 förklarades för
grefskap för äldsta manliga ättlingen af friherrliga
ätten Beck-Friis, det enda gods i Sverige, med hvilket
grefvetiteln följer för egaren. Godset innehafves nu
(1881) af kabinettskammarherren grefve Korfitz
Beck-Friis.

Fiilsö, insjö i Nörrejylland, s. om
Ringkjöbing-fjord, 5 km. lång och 3,5 km. bred. Den
har aflopp till Nordsjön, hvarifrån den skiljes genom
ett 3 km. bredt klitterbälte.

Fikonträd. Se Ficus.

Fiktion (Fr. fiction, Lat. fictio, af fingere,
bilda; jfr Fingera), dikt, antagande mot verkligheten,
inbillning. Motsats: realitet. – Fiktiv (Fr. fictif),
diktad, inbillad, fingerad. Motsatser: reel och
effektiv.

Fil (Fr. file, af Lat. filum, tråd), rad, sträcka
(af vagnar, rum o. s. v.).

Filadelfer. Se Philadelphes.

Filadelfi (af Grek. filos, vän, och adelfos, broder),
broderskärlek, syskonkärlek. – Filadelfiska
systemet. Se Fängelsesystem. – Filadelfiska
sällskap, sådana sällskap, som hafva välgörenhet till
ändamål. – Filadelfos, Grek. (Lat. Philadelphus),
broderälskande, binamn på konung Ptolemaeus II i
Egypten och konung Attalus I i Pergamum.

Filadelfia (Lat. Philadelphia). 1. I forntiden stad
i östra Lydien, vid foten af berget Tmolus, s. ö. om
Sardes. Der fanns tidigt en kristen församling, som i
Uppenb. 3: 7–13 lofordas för sin trohet. Staden hade
sitt namn efter sin grundläggare, konung Attalus I
Philadelphus i Pergamum. Ruiner af densamma finnas
vid det nuvarande Alasjer. – 2. I forntiden stad
i Peréen, omkr. 37 km. från Jordan, vid ett litet
tillflöde till Jabbok. Såsom ammoniternas hufvudstad
hette den Rabbath Ammon; namnet F. fick staden af
den egyptiske konungen Ptolemaeus II Philadelphus,
som återuppbyggde densamma.

Filadelfia (Philadelphia), den största staden i
nordamerikanska staten Pennsylvania, belägen omkr. 160
km. från Atlantiska oceanen, på landtungan mellan
floderna Delaware och Schuylkill, hvilka förena sig
nedanför staden. 846,984 innev. (1880). I afseende på
folkmängd intager F. andra platsen och i utsträckning
(omkr. 340 qvkm.) första platsen bland unionens
städer. Det består af den egentliga staden ("city")
samt af flere, sedan 1854 inkorporerade förstäder:
Kensington, Northern Liberties, Penn, Germantown,
West-Filadelfia, Southwark m. fl. Staden är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>