- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
1283-1284

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finiguerra, Maso l. Tommaso - Finiki. Se Foinike - Finis - Finistère - Finisterre, Cabo de - Finitum - Finja - Finjal. Se Fingal - Fink, F. A. von. Se Finck - Fink, Gottfried Wilhelm - Finkar - Finkartade foglar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kopparstickarekonstens uppfinnare. Men dervid må observeras
först och främst, att han icke graverade såsom
kopparstickare för mångfaldigande af en teckning,
ty den förste uti Italien, som gjorde detta till
verklig uppgift, var Baccio Baldini, hvilken i
slutet af 1400-talet graverade arbeten af Sandro
Botticelli, och vidare att det kan bevisas, att
kopparstickarekonsten redan tidigare, nämligen
1446, öfvades norr om Alperna, i Tyskland.
C. R. N.

Finiki. Se Foinike.

Finis, Lat., slut. – F. coronat opus, änden kröner
verket; är slutet godt, är allting godt. – F.
malorum!
"nu är det slut på allt ondt", nu är allt
öfverståndet! – Finis Poloniae! "nu är det
slut med Polen"; nu är allt förloradt! Traditionen
låter Kosciuzko utropa dessa ord i det ögonblick,
då han i slaget vid Macieovice (d. 10 Okt. 1794)
sårad störtade till marken. Denna berättelse har
emellertid blifvit af Kosciuzko sjelf vederlagd i
ett bref till grefve de Ségur (d. 31 Okt. 1803).

Finistère [-står], vestligaste departementet
i Frankrike, utgörande en del af det forna
landskapet Bretagne. Arealen 6,721,7 qvkm. 666,106
innev. (1876). Tvänne låga bergskedjor, med sina
högsta toppar icke öfverstigande 300 m., Montagnes
d’Arrée och Montagnes noires, genomskära landet från
ö. till v. Kusterna äro nästan öfverallt höga och
branta, omgifna af väldiga klippmassor och en mängd
öar, Bas, Ouessant, Sein m. fl., samt sönderskurna
af vikar, hvilka bilda förträffliga hamnar, Brest,
Douarnenez, Forest, Benodet o. a. De förnämsta
floderna äro Aune, Elorn och Odet, af hvilka den
första är genom en kanal förenad med Blavet och
bildar en del af den stora segelleden mellan Brest
och Nantes. Klimatet är genom hafvets tempererande
inflytande mycket mildt, men fuktigt. Åkerbruket
är ej särdeles utveckladt, men lemnar dock säd
tillräckligt för behofvet. Boskapsskötseln är
deremot ansenlig. Honing är en exportartikel. Vid
kusten är fisket, i synnerhet sardellfisket,
hufvudnäring. Industrien är obetydlig. Hufvudstad:
Quimper.

Finisterre, Cabo de (Lat. Promontorium Nerium),
Spaniens nordvestligaste spets, under 42° 54’
n. br. Den 14 Juni 1747 och d. 22 Juli 1805 vunno
engelsmännen derstädes sjösegrar öfver fransmännen.

Finitum, Lat. (af finire, begränsa), begränsadt,
bestämdt. – Verbum finitum kallas sammanfattningen
af de rena verbalformerna eller de till person,
numerus o. s. v. "bestämda" formerna af ett verb,
t. ex. i latinet tempusformerna af indikativen,
konjunktiven och imperativen, i motsats till verbum
infinitum,
hvarmed förstås ett verbs "obestämda"
former eller dess nominalformer, hvilka äro af dels
substantivisk, dels adjektivisk natur, t. ex. i
latinet infinitivus, supinum och gerundium samt
participium och gerundivum.
F. L-r.

Finja, socken i Kristianstads län, Vestra Göinge
härad. Arealen 5,782 har. 1,623 innev. (1880). Utgör
tillsammans med Hörja ett regalt pastorat af 3:dje kl.,
Lunds stift, Vestra Göinge kontrakt.

Finjal. Se Fingal.

Fink, F. A. von. Se Finck.

Fink, Gottfried Wilhelm, tysk musikskriftställare,
f. 1783, var först prest, men egnade sig sedan åt
musiken, redigerade 1827–41 "Allgemeine musikalische
zeitung" och blef 1842 privatdocent i musik vid
universitetet i Leipzig. Död 1846. F. komponerade
sånger och andra stycken samt utgaf Musikalischer
hausschatz
(1843) och Die deutsche liedertafel
(1846). Bland hans teoretiska skrifter må nämnas
Wesen und geschichte der oper (1838), System der
musikalischen harmonielehre
(1842) och Musikalische
kompositionslehre
(1847) samt artiklar i Brockhaus’,
Schillings m. fl. lexika. A. L.

Finkar (Fringillini), zool., en underfamilj under
finkartade foglar (Fringillidae). De lefva om
sommaren oftast parvis, om vintern i större eller
mindre flockar. Till vistelseort välja de vanligen
skogstrakter, och några få uppehålla sig i närheten af
menniskoboningar. Sina bon bygga de vanligen i träd,
icke sällan med stor konstfärdighet. Deras sång är
ofta vacker och omvexlande; flere arter egna sig
förträffligt till burfoglar.

Finkarnas indelning i slägten:

I. Käkarna korsa ej hvarandra.

A. Öfverkäksspetsen ej öfverhängande.

1. Näbben mot spetsen konisk, ej hoptryckt eller tunn.

* Näbben kullrig med böjd rygg.

a. Öfverkäkskanterna ej inböjda. 1. Rosenfink-slägtet
(Carpodacus).

b. Öfverkäkskanterna inböjda. 2.
Husfink-slägtet (Passer).

** Näbben rak eller nästan
konisk, endast i spetsen litet nedböjd.

a. Bakom öfverkäkens spets en inskärning.

a. a. De mellersta vingpennorna
vid spetsen rundade. Tarsen ej kortare än mellantån
med klo. 3. Fink- eller skogsfink-slägtet (Fringilla).

b. b. De mellersta vingpennorna
hafva i spetsen ytterfanet förlängdt och det
inre urringadt. Tarsen kortare än mellantån med
klo. 4. Stenknäck-slägtet (Coccothraustes).

b. Bakom öfverkäkens spets icke någon
inskärning. 5. Hämpling-slägtet (Linota).

2. Näbben mot spetsen tunn och mycket
hoptryckt. 6. Sisk-slägtet (Acanthis).

B. Öfverkäksspetsen öfverhängande.

1. Näbben ungefär lika hög som bred.
7. Domherre-slägtet (Pyrrhula).

2. Näbben högre än bred. 8. Tallbit-
slägtet
(Pinicola).

II. Käkspetsarna korsa hvarandra. 9. Korsnäbb-slägtet
(Loxia). J. G. T.

Finkartade foglar (Fringillidae), zool., en familj, hörande till
sångfoglarnas grupp (Oscines) ibland tättingarna
(Passeres). Se Bofink.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free