Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finska fornminnesföreningen - Finska förlagsföreningen - Finska gardesregementet - Finska gardet - Finska historiska samfundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändamål att uppdaga, samla samt från förstöring
och glömska bevara fosterlandets konst- och
fornlemningar, dess sång och saga samt väcka intresse
hos det finska folket för dess minnen. Hvarje finsk
man eller qvinna kan på förslag af en medlem upptagas
i föreningen. Afgiften utgör första året för man
5, och för qvinna 3 mark samt under de följande
åren 2 mark för alla ledamöterna. Föreningen
sammanträder till ordinarie möte en gång hvarje
månad. Dess styrelse utgöres af en ordförande, en
vice ordförande och en sekreterare, hvilka väljas
årligen. Bland företag, som utgått från föreningen,
må nämnas tvänne expeditioner för undersökning af
Finland i konsthistoriskt afseende. Ett betydande
resultat har vunnits genom den 1876 uppgjorda
planen att medelst stipendiater låta häradsvis
anteckna, beskrifva samt delvis afteckna och
kartlägga Finlands fornlemningar. Ett tjugotal
af Finlands härad hafva enligt denna plan
genomströfvats af arkeologiska stipendiater, och
man kan förutse, att redan under nästa decennium
hela Finlands areal skall vara undersökt i detta
hänseende. Stipendiaternas illustrerade och med
fyndkartor försedda berättelser redigeras på det
språk, som af allmogen talas i resp. härad, och
publiceras dels i Fornminnesföreningens tidskrift,
dels i Vetenskapssocietetens "Bidrag till kännedom af
Finlands natur och folk". I öfrigt har föreningen med
stor framgång bedrifvit insamlingen af genealogiska
stamtaflor, etnografiska och arkeologiska fornsaker
m. m. Allmänhetens intresse har visat sig i de
rika gåfvor föreningen mottagit. Medlemmarnas
antal är för närvarande (1881) öfver 600.
M. G. S.
Finska förlagsföreningen åsyftar, enl. dess d. 26
Jan. 1858 sanktionerade stadgar, att trygga finska
förläggares rätt medelst garanti för förlaget samt
att derigenom medverka till en väl organiserad
förlagsrörelse. Föreningen, i hvilken hvarje i
Finland bosatt förläggare mot afgift kan inträda,
väljer årligen, vid allmänt årsmöte i Helsingfors,
ordförande och sekreterare, hvilken sistnämnde tillika
är skattmästare och ombudsman. Föreningens ledamöter
förbinda sig att icke utlemna sina förlagsartiklar
till försäljning i kommission åt andra än föreningens
kommissionärer. Föreningen har för närvarande (1881)
tre kommissionärer i Helsingfors, två i hvar och en
af städerna Viborg, Åbo, Vasa och Uleåborg samt i
33 andra städer och orter en kommissionär i hvarje.
M. G. S.
Finska gardesregementet kallades från 1803 till
1808 det värfvade, tidtals i Finland, tidtals i
Sverige förlagda regemente, som nu bär namnet Andra
lif-gardet. Jfr d. o. C. O. N.
Finska gardet. Efter fredsslutet i Fredrikshamn
(1809) upplöstes den finska armén. Först 1812
uppsattes tre s. k. jägareregementen. Af det tredje
jägareregementets första bataljon bildades 1818
ett öfningskompani, som senare kompletterades till
en bataljon, hvilken d. 23 Dec. 1824 förlades till
Helsingfors. 1827 fick denna trupp namnet "Finska
undervisnings-skarpskyttebataljon", och 1829 upphöjde
Nikolaus I henne till ungt garde under namn af "Lifgardes
finska skarpskyttebataljon", hvilken benämning dock
i allmänt tal nyttjas vida mindre ofta än "Finska
gardet". Under detta namn deltog bataljonen i
slaget vid Ostrolenka (1831) samt i stormningen af
Varsjav (s. å.) och erhöll för sitt välförhållande
i dessa strider Georgs-fanan. Uti kriget i Ungern
(1849) och i orientaliska kriget (1853–56) deltog
icke Finska gardet, ehuru det vid båda dessa
tillfällen var mobiliseradt och på marsch till
krigsskådeplatsen. Sedan 1873 en skarpskytte-brigad
bildats vid ryska gardeskåren, ändrades truppens
officiella namn till "Lifgardes tredje finska
skarpskytte-bataljon". Såsom en del af ryska
gardeskåren deltog Finska gardet med denna kår i
det senaste turkiska fälttåget (1877–78). Vid Gornij
Dubnik fördes det af öfversten G. Ramsay, vid Pravetz,
Balkan-öfvergången och flere andra tillfällen af
yngre stabsofficeren öfverstelöjtnanten J. Sundman
samt vid Filippopel och under sista delen af kriget af
sin nuvarande chef, generalmajoren V. Procopé. Efter
krigets slut blef truppen gammalt garde. – Finska
gardet var till 1881 värfvad trupp, men har med
värnpligtens införande i Finland erhållit en ny
rekryteringslag. Det kompletteras nu med frivilliga
från hela landet. I egenskap af kejsaren-storfurstens
finska lifvakt kan dess närvaro äfven kräfvas
utom landets gränser. Enligt nu gällande stat
består Finska gardet af 18 öfverofficerare, 3 civila
tjenstemän samt 550 underofficerare och skarpskyttar.
F. W.
Finska historiska samfundet, bildadt 1875 i
Helsingfors, har, enligt stadgarna af d. 25
Febr. 1875, till uppgift att "genom
detaljforskningar i finsk historia, arkeologi och
dithörande hjelpvetenskaper, genom historiska
urkunders utgifvande i tryck, genom anslag till
arkivforskningar o. s. v. sprida ljus i Finlands
häfder". Sällskapets organisation är icke likartad
med de danska, norska och svenska historiska
föreningarnas. Medan dessa sökt göra den historiska
forskningen till en folkets allmänna angelägenhet och
beredt alla medborgare tillfälle till inträde, utgöres
det finska historiska samfundet af högst 15 medlemmar,
hvilka väljas med slutna sedlar efter skriftligt
förslag af någon ledamot. Möjligen ligger deri en
orsak till att samfundets verksamhet icke varit så
omfattande, som man vid dess stiftelse hade anledning
hoppas. Samfundet utgifver tidskriften Historiallinen
arkisto (Historiskt arkiv), hvilken är en
fortsättning af den publikation, som tidigare, under
samma titel, utgafs af finska literatursällskapets
s. k. historiska sektion. De fyra första häftena
af "Historiallinen arkisto" äro redigerade af
nämnda sektion. Det finska historiska samfundet
har utgifvit femte och sjette häftena (1876–78),
hvilka innehålla dels uppsatser och meddelanden,
dels det finska historiska samfundets protokoll och
förhandlingar. Samfundet utgifver äfven ett Finskt
biografiskt lexikon ("Biografinen nimikirja"), som
utgöres af vanligen kortfattade uppsatser öfver
personer, hvilkas biografiska data kunna vara af
intresse för den finska allmänheten. Samfundet
sammanträder en gång i månaden, med undantag af
sommarmånaderna, och firar sin årsdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
