Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finska historiska samfundet - Finska hushållningssällskapet - Finska konstföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d. 9 Nov. Dess styrelse består af en ordförande,
en sekreterare och en skattmästare. M. G. S.
Finska hushållningssällskapet stiftades i Åbo d. 1
Nov. 1797, för att, såsom det i stiftelsemötets
protokoll heter, "understödja och rikta den i
nationen vaknande hushållningsandan till det meniga
bästas vidare förkofran". Kallelsen till detta möte
utgick från biskopen i Åbo Jakob Gadolin, som äfven
utsågs till förste ordförande i sällskapet, hvilket
d. 4 Febr. 1798 erhöll kunglig sanktion och namnet:
"Kungliga finska hushållningssällskapet". När Finland
1809 förenades med Ryssland, förklarade sig kejsar
Alexander I (efter honom hafva Finlands alla följande
storfurstar afgifvit samma förklaring) för sällskapets
"höge beskyddare", och efter den tiden kallas det
"Kejserliga finska hushållningssällskapet". Alltifrån
sin stiftelse har sällskapet utöfvat en betydelsefull
verksamhet. Potatesodlingens införande och
vaccinationens utbredande i landet höra till
dess tidigaste och största förtjenster. Uppsigten
öfver vaccinationsverket utöfvades af sällskapet
till slutet af år 1824, då den öfverlemnades åt
Collegium medicum. Genom de af sällskapet anställda
vaccinatörerna blefvo 1803–24 mera än 200,000 barn
i alla delar af landet vaccinerade. Om jordbruket
och dess binäringar i allmänhet samt särskildt
om lin-kulturen och linneslöjden har sällskapet
inlagt stora förtjenster. Bland de mest ingripande
åtgärder, till hvilka sällskapet under en senare
tid tagit initiativet, står främst inrättandet
af Finlands första landtbruksinstitut, som 1838
började sin verksamhet på Mustiala, i Tammela
socken, och som till 1860 stod under sällskapets
inseende. För närvarande arbetar sällskapet för
främjande af jordbruket, skogs- och trädgårdsskötseln,
ladugårdsskötseln och mjölkhushållningen, hästskötseln
samt slöjdkunnigheten, öfver hvilkas utveckling
årsberättelser införas i sällskapets "Handlingar",
som i tryck utgifvas. Alltifrån sin stiftelse har
sällskapet utgifvit populära ekonomiska skrifter
på finska och svenska språken och dessutom arbetat
i samma riktning genom de sina uppsatser, som
genom dess försorg införas i almanackorna. Tid
efter annan har sällskapet dels sjelf utgifvit,
dels understödt utgifvandet af periodiska skrifter
i landthushållning. I sällskapets hus i Åbo, der
det fortfarande har sitt säte, finnes anordnadt
ett museum för landtbruket och dess binäringar. –
Till bestridande af sina utgifter har sällskapet
att tillgå dels ständiga, dels för kortare eller
längre tid beviljade statsanslag samt dessutom
räntorna från sällskapets egna, genom donationer
och testamenten tillkomna, fonder, hvilka för
närvarande uppgå till ett sammanlagdt belopp af
öfver 350,000 mark (245,000 kr.). I spetsen för
sällskapet, som fyra gånger om året sammanträder
till plenum, står en ordförande, hvilken årligen
väljes, hvarvid i nu gällande stadgar är bestämdt,
att samma person icke kan innehafva ordförandeplatsen
längre tid än under två år i rad. Vice ordföranden
väljes likaledes årligen, men kan utan nyssnämnda
inskränkning återväljas. Sällskapets angelägenheter
vårdas närmast af "bestyrelsen", hvars ordförande är
sällskapets vice ordförande, och som dessutom består
af fyra för två år valda ledamöter. Bestyrelsen
sammanträder minst en gång i månaden. Sällskapet
har tvänne ständiga, aflönade tjenstemän,
nämligen sekreteraren och kamereraren, af hvilka
den förre sköter dess kansli, den senare dess
penningeverk. Sekreteraren är vidare föredragande och
protokollist vid plena och bestyrelsens sammanträden,
hvarförutom det åligger honom att sköta sällskapets
korrespondens, att för sällskapets räkning utöfva
en ganska omfattande literär verksamhet samt taga
initiativ till åtgärder för främjande af sällskapets
syften o. s. v. Derjämte stå sällskapets arkiv,
bibliotek och museum samt dess slöjdskola under
sekreterarens inseende. – Sällskapets inländska
ledamöter utgöra ett antal af omkr. 1,000,
spridda kring hela landet, som af sällskapet
indelats i 41 ombudsmannadistrikt. De utländske
hedersledamöternas antal är för närvarande omkr. 40,
af hvilka professorerna Johan Arrhenius och Adolf
Nordenskiöld i Sverige äro de ende nu lefvande
personer, som innehafva sällskapets stora medalj
i guld. Bland de få, som tidigare burit denna
medalj, må nämnas den ryktbare Justus von Liebig.
E. R.
Finska konstföreningen stiftades 1846, till en början
på tre år. 1849 konstituerade sig föreningen å nyo
med hufvudsäte i Helsingfors, en filial i Åbo och
ombudsmän i de flesta landsortsstäder. Den skiljer
sig i flere hänseenden från dylika föreningar i andra
land. Hon underhåller tvänne skolor, en i Helsingfors
(sedan 1848) och en i Åbo (grundlagd af R. V. Ekman
1846), hvarför hon åtnjuter ett statsunderstöd,
som 1881 uppgår till 12,000 mark (omkr. 8,520
kr.). Vidare eger föreningen en konstsamling,
den enda offentliga i landet, bestående af 340
taflor och 50 skulpturverk; hon anställer årliga
expositioner, utdelar på sin årsdag 3 premier om
10, 20 och 30 dukater, bispringer behöfvande yngre
konstnärer med understöd samt bortgifver årligen ett
resestipendium för studier utomlands. I sista rummet
kommer ut lottningen af konstverk bland föreningens
ledamöter, hvilka bestå af tvänne klasser: ständiga
ledamöter och årsledamöter. Enligt föreningens nu
gällande stadgar, af d. 7 Aug. 1879, är enhvar, som
i 20 års tid erlägger en årsafgift af 10 mark eller
på en gång inbetalar 150 mark, ledamot i föreningen
och som sådan med en lott delaktig i föreningens
utlottningar samt eger tillträde utan afgift till
hennes expositioner. Den, som verkställt fullständig
inbetalning en gång för alla eller efter hand,
förblir såsom ständig ledamot under sin lifstid
i åtnjutande af nämnda förmåner. Ledamöternas
antal är f. n. (1881) 1,594, af hvilka 1,031 äro
betalande eller årsledamöter. Till fullföljande af
sina syftemål har föreningen årligen att påräkna, utom
det redan nämnda statsunderstödet, följande inkomster:
ledamöternas afgifter, omkr. 12,000 m., samt räntan
från handlanden V. Hovings donation, hvilken genom
testamente tillföll föreningen 1876, och hvars kapital
(disponibelt sedan 1879) utgör omkr. 230,000 mark. Af
den årliga räntan af denna fond användas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
