Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skandinaviens fauna. – Fiskarnas kött tjenar hela folkslag
till deras enda eller hufvudsakliga föda. Det är
likväl mindre närande än de varmblodiga djurens och
icke så sällan hårdsmält. Af några arter beredas
tran, husblås m. m. Äfven fångst af och handel
med fisk gifva sysselsättning och förtjenst åt
tusentals menniskor. Man betänke blott de otaliga
händer, som ensamt stockfisk- och sillfisket sätter
i rörelse. Till följd af denna fiskarnas stora
användbarhet utgör fiskfångst eller fiske i åtskilliga
land en högst vigtig näringsgren.
Fiskarna indelas i följande underklasser:
A. Gällock finnas.
a. Skelettet förbenadt och stjertfenans flikar
lika stora. I. Teleostei.
b. Skelettet delvis broskartadt och stjertfenans
nederflik mycket större. II. Ganoidei.
B. Gällock saknas.
a. Blodet rödt.
1. icke sugmun. III. Chondropterygii.
2. sugmun. IV. Cyclostomi.
b. Blodet färglöst och i st. f. hjerta ett
pulserande kärl. V. Leptocardii.
Den första underklassen, Teleostei, Benfiskar, indelas
i följande ordningar:
A. Öfverkäksbenen icke sammanvuxna med
mellankäksbenen eller hjernskålen.
a. Gälarna icke tofsformiga.
1. Rygg-, anal- och bukfenorna mer eller
mindre taggstråliga:
1. nedre svalgbenen skilda. I.
Acanthopterygii l. Taggfeningar.
2. nedre svalgbenen sammanvuxna. II.
Pharyngognathi l. Svalgkäkar.
2. Alla fenorna mjukstråliga:
1. bukfenorna, då sådana finnas,
belägna nära bröstfenorna. III. Anacanthini
l. Mjukfeningar.
2. bukfenorna, då sådana finnas,
belägna långt bakom bröstfenorna. IV. Physostomi
l. Blåsmunnar.
b. Gälarna tofsformiga. V. Lophobranchii l.
Tofsgälar.
B. Öfverkäksbenen orörligt sammanvuxna med
mellankäksbenen och hjernskålen. VI. Plectognathi
l. Fastkäkar.
Den andra underklassen, Ganoidei, Emaljfjälliga
fiskar, bildar en enda ordning af samma namn.
Den tredje underklassen, Chondropterygii l. Selachii,
Broskfiskar, delas i ordningarna:
A. En enda yttre gälöppning. I. Holocephali l.
Helhufvud.
B. Fem till sju yttre gälöppningar. II.
Plagiostomi l. Bredmunnar.
Den fjerde underklassen, Cyclostomi, Rundmunnar, och
den femte, Leptocardii, Rörhjertan, bilda hvardera
för sig en ordning. J. G. T.
Fiskareringen (Lat. annulus piscatoris), påfvens
sigillring, bär den regerande påfvens namn samt
är försedd med en afbildning af aposteln Petrus,
i en båt, uppdragande sitt nät. Ringen förvaras af
kardinal-kammarherren (magister camerae papalis),
som efter påfvens död sönderbryter densamma,
hvarefter den nye påfven får af staden Rom en ny
ring. Fiskareringen lär
hafva varit i bruk redan före Klemens IV (1265
–68). Den har sitt namn deraf att Petrus, som antages
vara den påfliga stolens grundläggare, hade varit
fiskare, innan han blef apostel. Se Bulla.
Fiskarestek, sjöv., ett slags "stek"
(knut), användt hufvudsakligen att på
läsegelsrår fastsätta fallet. Jfr Stek.
O. E. G. N.
Fiskarna (Lat. Pisces), astron., namn på dels
ett tecken i djurkretsen, nämligen det, som ligger
mellan 330 och 360 graders longitud, dels ock en
stjernbild. Denna senare får ej förvexlas med Södra
fisken (Piscis austrinus). A. L-n.
Fiskarnas system. Se Fiskar.
Fiskars, bruksegendom i vestra Nyland, var redan
på 1600-talet en af de mest betydande egendomar i
Finland. 1649 erhöll handlanden P. Thorvöst i Åbo
privilegier att anlägga masugn, stångjernshammare och
manufakturverk vid Fiskars’ ström i Pojo socken. Ännu
i början af 1700-talet egdes bruket af denna
familj. 1752 försåldes det af John Montgomery till
C. S. W. Tottie i Stockholm. Några år senare (1755)
köptes det af J. Jennings och R. Finlay, och 1778
öfverlätos alla verken af Finlays konkursmassa till
J. & C. Hasselgren i Amsterdam. 1783 köptes samtliga
anläggningarna af B. M. Björkman, från hvars son de
1822 öfvergingo till d. v. assessoren John Julin,
som med insigt och kraft uppdref bruksafkastningen
och förbättrade jorden. Särskildt åtnjöto Fiskars
finsmiden under hans tid högt anseende. Under bruket
lydde då egendomar om sammanräknadt 76 mantal (belägna
i sju socknar) samt dessutom Orijärvi vidsträckta
koppargrufvor, åtskilliga mindre jerngrufvor, Kärkelä
kopparbruk i Karis (anlagdt 1765), Koskis jernbruk
i Bjerno (privilegieradt 1679), Antskogs bok- och
vaskverk samt klädesfabrik. Efter Julins död (1853)
splittrades lägenheterna mellan hans arfvingar;
bruket och största delen af egendomen öfvertogos
af sonen E. L. von Julin. Stigaride konkurrens och
andra ogynsamma förhållanden verkade emellertid
ett nedåtgående i affärerna, och sedan 1876 befinner
sig bruket under administration. – Fiskars är vackert
beläget i en af Finlands mest odlade nejder. R. C.
Fiskarskap. Se Fiske.
Fiskartorpet, ett idylliskt beläget ställe
på Djurgårdens fastland, invid den från Värtan
inskjutande Hussarviken. Der finnes ännu qvar en koja,
som Karl XI begagnade, då han vistades der för att
fiska, och som bär inskriften: "Konung Carl XI:s
Fiskarstuga, Reparerad år 1818". – På Bellmans tid
fanns der äfven ett mycket besökt värdshus. Ställets
naturskönhet inspirerade skalden till den beundrade
idyllen "Ulla, min Ulla, säj, får jag dig bjuda" etc.
Fiskben. Se Barder.
Fiskbenshygrometer l. F.-hygroskop. Se Hygroskop.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
