Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjällsjö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arktiska vegetationens förekomst på norra Europas lågland
under istiden förklaras på ett enkelt sätt den stora
öfverensstämmelse, som är rådande mellan den arktiska
vegetationen och den alpina. Samtidigt dermed att den
skandinaviska inlandsisen betäckte norra Tyskland
ända söder om Leipzig, nedsköto alpernas gletscher
(jöklar) öfver låglandet, och en större eller mindre
del af mellanrummet mellan den skandinaviska och
den alpina isen hyste en blandning af arktiska och
alpina växter. När klimatet sedan förmildrades och
isen småningom smälte bort vandrade en del af denna
flora efter inlandsisen mot norden, en annan del
efter alpernas is upp på dessa berg. Såsom exempel
på de förändringar i klimatet, om hvilka förekomsten
af fjällsippans fossila blad bär vittne, må anföras,
att på de ställen i Schweiz, der de äro funna, växa
nu vinrankor och valnötsträd. A. G. N.
Fjällsjö, socken i Ångermanland, Vesternorrlands
län, Ramsele tingslag. Arealen 76,660 har. 1,640
innev. (1880). Annex till Bodum, Hernösands stift,
Ångermanlands vestra kontrakt.
Fjällskura. Se Skuror.
Fjällstugor. Se Fjeldstuer.
Fjällugglan. Se Uggle-slägtet.
Fjällvråken. Se Vråk-slägtet.
Fjälne. Se Fjölne.
Fjälsvinn. Se Fjölsvinn.
Fjär (af Fr. fier, stolt, modig). Se Fier.
Fjärd (jfr Fjord), en jämförelsevis större, öppen
del af en insjö eller skärgård, begränsad af dels
fastland, dels större och mindre öar och holmar,
t. ex. Björkfjärden i Mälaren och Kanholmsfjärden i
Stockholms skärgård. E. E.
Fjärdsjäl-slägtet. Se Själ-djur.
Fjäre, härad och tingslag i norra delen af Hallands
län. Arealen 71,524,4 har. 23,492 innev. (1880). 696
15/24 fm. mtl. Häradet omfattar socknarna Ölmevalla,
Landa, Frillesås, Gällinge, Idala, Fjärås, Förlanda,
Hanhals, Tölö, Lindome, Elfsåker, Onsala, Vallda och
Släp. Det utgör, jämte Värö socken af Viske härad,
Fjäre fögderi och bildar tillsammans med Viske härad
Hallands läns norra domsaga.
Fjäre och Viske, kontrakt i Göteborgs stift, Hallands
län. 32,097 innev. (1880). Det består af pastoraten
Tölö med Lindome och Elfsåker, Vallda med Släp,
Onsala, Kungsbacka stad med Hanhals, Fjärås med
Förlanda, Ölmevalla med Landa, Frillesås med Gällinge
och Idala, Värö med Stråvalla samt Veddige med Ås
och Sällstorp.
Fjärestad (ej Fjärrestad l. Fjerrestad), socken i
Malmöhus län, Luggude härad. Arealen 1,355,6 har. 730
innev. (1880). Annex till Bårslöf, Lunds stift,
Luggude kontrakt.
Fjärgyn, Isl. Fjörgyn, Nord. mytol., är ett namn
på gudinnan Jord, Odens maka och Tors moder. Ordet
fjörgyn förekommer äfven appellativt i betydelsen
jord, land; i gotiskan betecknar det motsvarande
ordet fairguni berg. – Närslägtadt är ett i Eddorna
förekommande maskulint namn Fjörgynn, fader till
Frigg, som i sin ordning är en annan personifikation
af jordgudinnan. Hos letter och litaver är åskgudens
(berggudens) namn Perkunas, hvilket synes motsvara
Fjörgynn. Th. W.
Fjärilar, Lepidoptera, zool., en ordning under
insekternas klass (Insecta). Dithörande insekter
hafva fyra vingar, hvilka vanligen äro ganska stora
samt helt och hållet eller delvis betäckta med små,
oftast vackert färgade, mjöllika fjäll. Munnen är
omdanad till ett sugredskap på sådant sätt, att
underkäkarna äro mycket förlängda och tillsammans
bilda ett långt rör, som kan spiralformigt hoprullas;
de öfriga mundelarna äro deremot i allmänhet föga
utvecklade. Fjärilarnas hufvud är vanligen tämligen
litet och försedt med tvänne stora, facetterade eller
nätlika ögon, mellan och något ofvanför hvilka de
tvänne pannspröten äro belägna. Dessa äro vanligen
långa och mångledade samt af vexlande form: borst-
eller klubblika, kamformiga o. s. v. Öfver tjugo
tusen arter fjärilar äro kända, af hvilka omkring
sex tusen tillhöra Europas fauna och ungefär 1,200
Skandinaviens. Fjärilarna äro i allmänhet hänvisade
att lifnära sig af vissa bestämda växter, hvilket
har till följd att deras utbredning är i hög grad
beroende på utbredningen af de växter, hvilka gifva
dem näring. På grund af detta förhållande hyser
norden åtskilliga arter, som man förgäfves söker
i sydligare trakter, liksom dessa åter ega arter,
som man icke finner i norden. I sitt fullbildade
tillstånd föra dessa insekter ett i hög grad
olikartadt lefnadssätt. Somliga flyga omkring
under dagen, andra i skymningen, andra åter om
natten. De vistas i skogar och lunder, på fält och
ängar o. s. v., der de fladdra omkring för att suga
safter ur blommorna. Föga sällskapliga, visa de en
afgjord benägenhet för enslighet, utom vid
parningstiden. Dagfjärilarna förmå långa stunder hålla sig
uppe i luften, under det de på sina lätta vingar
fladdra omkring från blomma till blomma. Fjärilarnas
flygt är emellertid icke jämn och stadig, utan sker
vanligen i sicksack, än åt höger, än åt venster,
än nedåt, än uppåt. Till följd deraf lyckas de icke
sällan undgå de många fiender, för hvilka de eljest
troligen skulle blifva ett lätt vunnet rof. Äggens
antal vexlar i hög grad; honorna af vissa fjärilar
lägga endast några tjog ägg, medan andra alstra
hundratals. Då äggen läggas, äro de öfverdragna med
ett slags klibbigt, limartadt ämne, som genast hårdnar
i luften och tjenar till att fästa dem vid de föremål,
på hvilka de blifvit lagda, och att skydda dem mot
ogynnsamma väderleksförhållanden. Tidpunkten för
larvens framkomst ur ägget är också högst olika;
hos några arter inträffar den redan inom några få
dagar, hos andra först efter månaders förlopp. Kalla
och våta somrar äro ofördelaktiga för fjärilarnas
förökning. Vanligen hafva larverna en långsträckt
och trind kropp, som ofta bär hår eller utväxter
af åtskilliga slag, och som i de flesta fall är
försedd med fötter. Redan då larven framkommer ur
ägget, finner han sig omgifven af riklig tillgång
på lifsförnödenheter och börjar genast sin första
måltid. Med få undantag (några mott- eller malarter)
lefva larverna, hvar och en efter sin art, på växter
och nära sig af dessa. Tack vare en god matlust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
