- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
1525-1526

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fodermedel - Fodernöt - Fodertabell - Foderverk l. Pelsverk - Fodor-Mainvielle, Joséphine - Fodral - Fodring, Foring, Foderhästar - Fodvig - Foe, De - Foeniculum - 1. Foersom, Peter Thun - 2. Foersom, Kristen Martin - Foësius, Annucius (Foès, Anuce) - Foetus l. Fetus - Fogar l. Skiktningskylfter - Fogáras l. Fagáras

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

normalfoderarter såsom utgångspunkt för framställningen
af foderblandningar, dervid man använder
kraftfodermedel och de voluminösa eller svagare
foderämnena tillsammans och bildar en blandning,
hvars totalsammansättning och egenskaper
blifva i det närmaste öfverensstämmande med
ett s. k. normalfoder. – Under missväxtår
eller nödår, då foderbrist inträffar, plägar
man använda för kreaturens utfodring hvarjehanda
s. k. nödfoderämnen. Bland sådana må nämnas renmossa
(renlaf), islandslaf, granris, tallris, löf af alla
slag o. s. v. Några af dessa ämnen äro dock sådana,
att de alltför väl kunna begagnas till kreatursfoder
äfven under vanliga år, t. ex. löffoder, renmossa
m. m. C. E. E.

Fodernöt. Se Fodring.

Fodertabell, landtbr., en tabellarisk uppställning öfver
fodermedlens sammansättning och mängden af
de särskilda näringsämnena, som böra ingå uti
foderblandningarna. C. A. L.

illustration placeholder


Foderverk l. Pelsverk (Fr. fourrure),
herald., har i senare tider börjat användas inom
heraldiken. Hermelin framställes som i rader ställda,
egendomligt formade svarta figurer, liknande små kors,
som sluta nedtill i tre

illustration placeholder


spetsar (fig. 1). Ett annat slag af foderverk äro de
s. k. stålhattarna (fig. 2 o. 3). B. S.

Fodor-Mainvielle [-mängviell], Joséphine, fransk
sångerska, f. 1793 i Paris, lefde sedan 1794 i
Petersburg, der hennes föräldrar då bosatte sig,
och hvarest hon 1810 debuterade på hofteatern med
stor framgång. 1812 gifte hon sig med skådespelaren
Mainvielle och reste med honom till Stockholm (1813),
Köpenhamn, Hamburg och Paris, hvarest hon, efter
ett kort engagement vid Opéra-comique (1814), tog
anställning vid Théâtre italien. 1816–18 vistades
hon i London, sedermera omvexlande i Paris, Italien
och Wien, hvarunder hon sjöng Rosina, Desdemona,
Semiramide
m. fl., tills hon 1825 angreps af en
heshet, som slutligen tvang henne att draga sig
tillbaka till privatlifvet. Hennes röst var ej blott
kraftig, utan äfven utomordentligt mjuk och rund, med
ett tjusande tonfall och felfri intonation. Hennes
utsökta föredrag tjenade till modell åt Henriette
Sontag. A. L.

Fodral (T. futteral, af futter, foder), för
åtskilliga effekter särskildt gjord beklädnad, till
skydd mot dam, sol, fuktighet o. s. v.; omhölje,
öfverdrag.

Fodring, Foring, Foderhästar, kamer., i äldre tider
en pålaga, som utgjordes på det

sättet, att allmogen, efter öfverenskommen
turberäkning, till utfodring mottog ett antal af
konungens eller de förnämste andliga och verldsliga
ämbetsmännens hästar. Detta kallades hästelopp. Efter
egaren till djuren uppkommo benämningarna kongshästar,
slottshästar
(äfven kallade årliga hästar),
biskopshästar, lagmanshästar, fogdehästar. Med
tiden förvandlades fodringsskyldigheten till en
årlig afgift, hvilken såsom en ständig skatt blef
införd i jordeböckerna, der den återfinnes såsom
räntetitel under jordeboksräntan och är antingen
satt i penningar eller förvandlad till någon
annan persedel, såsom fodernöt, fodermalt m. m.
Kbg.

Fodvig. Se Fotevik.

Foe, De. Se Defoe.

Foeniculum. Se Fenkål.

1. Foersom, Peter Thun, dansk skådespelare och
skriftställare, f. 1777, d. 1817, blef student
1793 och ingick 1799 som skådespelare vid
k. teatern samt visade sig i synnerhet framstående
i hjelteroller. Sitt rykte vann han dock icke
såsom skådespelare, utan såsom öfversättare af
Shakspeare ("William Shakspeares tragiske værker",
4 d. 1807–16; 5:te d. är öfversatt af F. och
P. F. Wulff, 1818). Frånsedt enstaka fel
och friheter, äro dessa öfversättningar ännu i
dag klassiska. I synnerhet var F. en mästare
i att återgifva den shakspeariska humorn, och
man kan säga, att t. ex. Falstaffs-figuren
genom honom blef inhemsk i Danmark. Derjämte
öfversatte han en del af Thomsons dikter.
Efter F:s död utkom ett band (mindre betydande)
originalpoesier (1818). C. R.

2. Foersom, Kristen Martin, dansk skådespelare,
den föregåendes brorson, f. i Odense 1794, d. 1850,
var från 1821 komisk karaktersskådespelare
vid k. teatern i Köpenhamn samt utmärkte
sig i synnerhet i vådevillen och lustspelet
såsom framställare af kälkborgerliga roler.
E. Ebg.

Foësius, Annucius (Foès, Anuce), fransk läkare
och hellenist, f. 1528, d. 1595, gjorde sig känd
såsom återställare af Hippokrates’ medicinska läror
och såsom utgifvare af en kritisk upplaga af hans
skrifter: Hippocratis medicorum omnium facile
prindpis opera omnia, quae exstant
(1595).

Foetus l. Fetus, Lat., foster. – Foetal l. fetal,
som angår l. rör foster. Se. Foster.

Fogar l. Skiktningsklyfter, geol., kallas de fina
sprickor eller "släppor", som ofta förefinnas
mellan de särskilda lagren eller skikten hos
en lagrad bergartsmassa, och hvilka bero af
uppehåll, längre eller kortare, under sjelfva
aflagringsprocessen. Genom dessa fogar underlättas
bergartens (t. ex. sandsten, kalksten) brytning i
plattformiga stycken. E. E.

Fogáras l. Fagáras [-rasch]. 1. Komitat i
södra Siebenbürgen. Arealen 1,875 qvkm. 86,945
innev. Bergigt. Fogaras-fjällen nå en höjd af 2,541
m. – 2. Hufvudstad i nämnda komitat, vid Aluta. 4,700
innev. Efter denna stad har ett grekisk-katolskt
ärkebiskopsdöme sitt namn, men ärkebiskopen residerar
i Balásfalva. Vid F. blefvo, d. 12 Juli 1849, de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 13:54:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0769.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free