Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fogarassy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungerske insurgenterna under Bem slagna af ryske
generalerna Engelhardt och Lüders.
Fogarassy [-raschi], Johan, ungersk rättslärd och
språkforskare, född 1801, blef 1829 advokat och
innehade derefter flere ämbeten. 1848 erhöll han en
rådsplats i finansdepartementet och deltog på sina
landsmäns sida i den ungerska revolutionen. 1838
blef han medlem af ungerska akademien. Han har,
på magyariska, utgifvit en mängd juridiska och
lexikografiska arbeten, och var jämte Czuczor den
förnämste medarbetaren i ungerska akademiens stora
ordbok, som efter mångårigt arbete fullbordades 1874.
Fogate. Se Fogde.
Fogati. Se Befallningsman.
Foged. Se Fogde.
Fogde l. Fogate, (D. och N. Foged, af Lat. advocatus;
se Advokat), kamer., en kronans ämbetsman, i äldre
tider, som vakade öfver den allmänna landsfredens
upprätthållande och för statsförvaltningen
synes hafva varit ett allt i allom inom sin
ort. Fogatsämbetets maktfullkomlighet framgår
t. ex. af konung Magnus Erikssons privilegier
för Kopparbergsmännen år 1347, i hvilka fogaten
förklaras ega full makt "med hals och hand". I
myndighet torde han i äldre tider varit jämförlig
med den i Uplandslagen omnämnde "lænsherra",
men sedermera förändrades hans ställning, och han
fick sig anförtrodda endast statens uppbörd och
polisen. På 1500-talet utfärdades instruktioner för
såväl fogdar i allmänhet som särskildt för slotts-,
gårds-, härads- och bergsfogdar på landsbygden samt
konungens fogate i städerna. Sistnämnda titel har
ända in i våra dagar bibehållits såsom titel på en
tjensteman i Stockholm. På Öfverståthållareämbetets
stat fanns nämligen intill år 1881 uppförd en
Konungens fogate. Häradsfogden kallades redan på
Gustaf Vasas tid stundom kronofogde, och sistnämnda
titel utträngde mer och mer den förra, men blef
såsom uteslutande benämning officielt använd först
på 1800-talet. I början af 1600-talet var fogden en
landshöfdingen underordnad tjensteman med i hufvudsak
samma åligganden som kronofogden i våra dagar, med
den skilnaden dock att han var skyldig att hvarje
år personligen inställa sig i Stockholm för att
aflemna den behållna kronouppbörden af grundränta,
tull m. m. samt redovisa för den använda delen. Denna
skyldighet upphörde 1620, då fogdarna äfven med
afseende på uppbörden ställdes under landshövdingens
uppsigt. – På landsbygden i Norge utöfvar fogden
den ordinarie ordningsmakten samt uppbär skatter och
afgifter. Hans ämbetsområde kallas fogderi. Antalet
fogderier är 56. Jfr Byfogde. – I Danmark var,
från medeltidens senare skede, foged namnet på
konungens ombudsman, som skulle vara närvarande vid
rättegångar såväl i städerna ("bythinget") som på
landet ("herredsthinget") för att dervid först och
främst bevaka konungens rätt till ådömda böter, men
derjämte också tillse, att förbrytelser åtalades samt
att ådömda straff verkställdes. Småningom öfgergick
sjelfva den dömande makten till fogden,
som numera utöfvar både ordnings-, förhörs-, doms-
och exekutiv-makten samt således står i spetsen för
hela rättegångsväsendet i första instansen. Efter
jurisdiktionens art kallas han byfoged (jfr Byfogde)
eller herredsfoged. Blott i Köpenhamn är kongens
foged en särskild ämbetsman, hvilken det åligger
att låta utkräfva alla ådömda bötesstraff samt
verkställa alla domar och förlikningar i civila
mål. Uppstå under en sådan förrättning nya rättsfrågor
(till följd af invändningar o. d.), så afgöras de af
fogden, hvilken således i dylika fall uppträder som
domare och då tillika med de två rättsvittnena utgör
fogderetten. Kbg. Y. N. C. R.
Fogdefana. Se Fogderusttjenst.
Fogdehästar. Se Fodring.
Fogden, liten fyr, belägen på en holme i Dalbosjön
(Vänern), vid inloppet till Åmål.
Fogderusttjenst förekom första gången under Johan
III:s tid, då det ålades fogdar och andra landsstatens
tjenstemän att till kavalleriets fullständigande
uppsätta och utrusta ryttare. Karl IX anbefallde
1601 bildandet af en fogdefana, för hvilket ändamål
hvarje fogde skulle utrusta 3 (senare 4), hvarje
häradsskrifvare 2 (senare 3) och hvarje länsman 1
ryttare. Medel för uppsättningen af detta rytteri
togos dels af uppbörden, dels af inkomsterna från
särskildt anslagna förläningshemman. Samtidigt
omnämnes vid infanteriet äfven en fögdefäniicka.
I sammanhang med krigsmaktens ordnande af Gustaf
II Adolf upphörde fogdarnas skyldighet att rusta.
C. O. N.
Fogdhytte grufvor kallas med gemensamt namn
omkr. 100 mindre grufvor, belägna å Fogdhytte
bys mark, omkr. 7 km. v. om Nora stad, Örebro
län. Grufvorna hafva arbetats dels på svartmalm
af olika, men i allmänhet godartad beskaffenhet,
dels på qvartsrandig blodstensmalm. Bergarten
i trakten är en ljusgrå eurit med omvexlande
strykning. De malmförande lagren gå hufvudsakligen
åt n. v.–s. ö. Intet grufföretag af större betydelse
finnes här, utan äro de flesta grufvorna tillfälliga
skärpningar eller produkten af spekulationen
under goda jernkonjunkturer. Undantag göra
Röbergsfältet (der rätt stora arbeten äro utförda,
men hvilket fälts malmer dock äro kishaltiga),
Humlaberget med en särdeles rik och god svartmalm,
som dock förekommer endast i mindre körtlar,
samt Glifsa gruffält med god tillgång på randig
blodsten. Jordegarerätten till samtliga grufvor och
inmutningar å Fogdhytte mark innehafves af byalaget
gemensamt, oaktadt marken i öfrigt är skiftad.
Th. N-m.
Fogdö, socken, till en del i Södermanlandslän,
Åkers härad, till en mindre del i Vestmanlands
län, Ytter-Tjurbo härad. Arealen 8,157 har, hvaraf
8,061,3 har i Södermanlands län och 95,7 har (en
del af ön Lilla Hallingen) i Vestmanlands län. 1,357
innev. (1880). Socknen utgöres af Fogdön, en del af
Tosterön samt en mängd mindre holmar, bland hvilka
Segerö och Lilla Hallingen äro de största. Jämte
Helgarö utgör F. ett patronelt pastorat af 2:dra kl,
Strengnäs stift, Öfver-Selö kontrakt (från och med
1882 till Domprosteriet). Patronatsrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
