- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
1541-1542

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foggia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

romerska skalder är Phoebe ett
binamn för Diana (se Diana).
A. M. A.

Foibidas (Lat. Phoebidas), spartansk fältherre,
är bekant hufvudsakligen derigenom att han, under
ett mot Olynthos i Macedonien företaget fälttåg
(383 f. Kr.), utan sin regerings befallning besatte
borgen Kadmeia i Thebe och derigenom förhjelpte det
oligarkiska partiet i denna stad till makten. F. blef
med anledning deraf återkallad, men dömdes, på
Agesilaos’ bemedling, endast till penningeböter. Han
åtföljde sedermera Agesilaos på ett nytt fälttåg till
Beotien och stupade i en drabbning vid Thespiai.
A. M. A.

Foibos (Grek. "den klare", "lysande"), Lat. Phoebus,
Sv. Febus, ett af solguden Apollos namn. Se Apollo.

Foinike (Lat. Phoenice), en i forntiden betydande
handelsstad i det grekiska landskapet Chaonia i
Epirus. Nu Finiki.

Foinix, Lat. Phoenix, Sv. Fenix. 1. I den grekiska
fornsagan mytisk representant för fenicierna,
särskildt med afseende på deras förhållande till
grekerna. Enligt Homerus var F. Europas fader, men
enligt den yngre sagan hennes broder och son till
Agenor. Då han på dennes uppmaning drog omkring för
att uppsöka sin bortröfvade syster, påträffade
han i Afrika ett folk, åt hvilket han gaf sitt
namn. Med Alfesiboia hade han sonen Adonis. – 2. En
son af Amyntor, dolopernas konung, deltagare i den
kalydoniska jagten. Såsom ung ådrog han sig sin
faders förbannelse och sökte med anledning deraf en
fristad hos sin vän Pelevs. Han uppfostrade dennes
son Achillevs och åtföljde honom sedan i det trojanska
kriget. – 3. En underbar, helig fogel hos forntidens
egypter. Han afbildades lik en örn, med röda och
gyllene fjädrar. Hans hemvist var, enligt Herodotos,
i Arabien, hvarifrån han hvart 500:de år begaf sig
till Heliopolis i Egypten för att i solgudens tempel
derstädes begrafva sin fader, hvilkens döda kropp
han medförde, innesluten i ett af myrrha bildadt
ägg. Enligt andra sagor tillreder han, när han kommer
till hög ålder (hans lifslängd uppgifves olika, från
500 till 7,006 år), ett näste, och så snart han dött,
framträder en ny F. derur, eller bränner han sig sjelf
på ett bål för att ur dess aska uppstå i föryngrad
gestalt. Redan hos de gamle gällde han derför såsom
en sinnebild af odödligheten. F. är ursprungligen
sannolikt intet annat än en mytisk-allegorisk
beteckning af en astronomisk tidsperiod.
A. M. A.

Foix [fåa], Lat. Fuxum. 1. Fordom grefskap
och provins i södra Frankrike, motsvarande det
nuv. depart. Ariége och republiken Andorra. Henrik
IV förenade det 1607 med franska kronan. – 2. Fordom
hufvudstad i nämnda grefskap, nu hufvudstad i
depart. Ariége, vid floden Ariége och foten af
Pyreneerna. 6,362 innev. (1876). Jernindustri. På en
klippa midt i staden qvarstå ännu ruiner af grefvarnas
af F. slott.

Foix [fåa], fransk grefveslägt, leder sin härkomst
från grefve Roger I af Carcassonne (d. 1012). –
1. Raymond Bernard I, grefve

af F., efterträdde 1188 sin fader såsom grefve af
Foix och deltog med utmärkelse i tredje korståget
(1189–92). Han miste sedermera, såsom försvarare
af albigenserna, sina besittningar. Död 1223. –
2. Gaston III, grefve af Foix, vicomte af Béarn,
kallad Phébus, föddes 1331. Han understödde 1345
franske konungen Filip VI mot engelsmännen, deltog
1356 i ett korståg mot de hedniske letterna och
befriade 1358, under Jacquerie-kriget, den kungliga
familjen ur de upproriske parisarnas händer. Då Karl
VI ville fråntaga honom ståthållareskapet öfver
Languedoc, försvarade han sig med vapenmakt. Död
1391. G. författade Miroir de Phébus, des déduiz
de la chasse des bestes sauvaiges et des oyseaux de
proye
(1560). Den bombastiska stilen i detta arbete
skall hafva gifvit upphof till ordet febuseri.
Efter G:s död förlänade Karl VI grefskapet Foix åt
Matthieu F., grefve af Castella, också en ättling af
grefve Roger I. Det tillföll sedan dennes syster och
hennes gemål, Archambaud de Grailly. Dessas sonson,
3. Gaston IV, gjorde franske konungen Karl VII
stora tjenster i kriget mot engelsmännen, bestämdes
af sin svärfader konung Johan II af Navarra till
tronföljare och utnämndes af den franske konungen
till pär af Frankrike. Död 1472. – 4. Gaston de F.,
hertig af Nemours,
den förres sonson och son af Jean
de F., vicomte af Narbonne, samt Maria af Orléans,
konung Ludvig XII:s syster, föddes 1489 och blef
1512 befälhafvare för den franska hären i Italien,
der han för sin tapperhet förvärfvade tillnamnet Le
foudre de l’Italie.
Efter att hafva blockerat Bologna
och intagit Brescia besegrade han spanska armén i
slaget vid Ravenna, d. 11 April 1512, men omkom under
förföljandet af fienden. Med G. utdog huset F. Dess
besittningar tillföllo det kongl. huset Navarra.

Fojano (F. della Chiana), stad i italienska
prov. Arezzo, i Chiana-dalen. Omkr. 7,600 innev.

Fokaia (Lat. Phocaea), forngrekisk betydande
handelsstad i Ionien, på Mindre Asiens vestkust, ej
långt från Smyrna. Stadens läge och två förträffliga
hamnar inbjödo till sjöfart, och dess innevånare sägas
hafva varit de förste greker, som företogo långväga
sjöresor. F. var en koloni från Athen och grundade
sjelf en stor mängd kolonier, bland hvilka Massilia
(nu Marseille) i Gallien var den mest berömda. I
närheten af lemningarna efter den gamla staden,
ligger det nya Fokia (Turk. Fodja). A. M. A.

Fokaldistans l. brännvidd, fys. Se
Brännpunkt.

Fokara, Arab., lärd, trollkarl.

Fokian. Se Fukian.

Fokion (Lat. Phocion), forngrekisk fältherre och
statsman, född i Athen omkr. 400 f. Kr., var af ringa
härkomst. Helt ung åtföljde F. Chabrias på dennes
fälttåg och bidrog väsentligen till athenarnas seger
i sjöslaget vid Naxos (376). År 350 skickades han
till Eubea för att kufva en af Macedonien anstiftad
uppresning och vann en lysande seger vid Tamynai samt
återinsatte den med Athen förbundne envåldsherskaren
Plutarchos i Eretria. Genom energisk undsättning af
Byzantion (340) tvang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free