Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbeväpning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utjämna den till följd af olikartad bildning uppkomna
klyftan mellan olika samhällsklasser, dels att ingjuta
hos alla medborgare en högsinnad fosterländsk anda,
ur hvilken goda, af nationalkänslan ingifna och
bestämda val kunde framgå. Detta slags bildning skulle
vinnas genom kännedom om fäderneslandet och folket,
framför allt om dess historia och om den nationella
bildningens utveckling (nordisk mytologi, poesi,
sång). Men då det närmaste syftet icke skulle vara
att meddela ett visst kunskapsmått, utan att väcka
känslan för det ädla i menniskans och folkets lif
samt derigenom gifva karakteren en viss riktning,
kunde det vid dylika skolor för vuxna icke blifva
fråga om lexläsning eller examina. Fria föredrag
och inöfvande af sånger (icke flerstämmigt,
utan unisont utförda) måste blifva de vigtigaste
faktorerna. Länge talade och skref Grundtvig, utan
att blifva förstådd, om denna "historiska högskola på
modersmålet". Emellertid växte alltmer den nationella
striden i Sönderjylland mot den inträngande tyska
aristokratien och byråkratien, i hvilken strid de
dansksinnade, sjelfegande bönderna i Nordslesvig
länge stodo tämligen ensamma. Då upptog en af denna
strids verksammaste ledare, professorn i Kiel Kristian
Flor, Grundtvigs högskoletanke och, understödd af
andra fosterlandsvänner, bragte han den 1844 till
utförande, genom att upprätta högskolan i Rödding
i vestra Nordslesvig. Vid sidan af fäderneslandets
historia, literatur och sång upptogs emellertid
i denna skola äfven undervisning i skrifning
och räkning samt i elementen af åkerbrukskemi,
veterinärkunskap och andra dylika praktiska
ämnen. Då denna skola snart fick många lärjungar,
såväl från Slesvig som från det öfriga Danmark,
och tycktes lofva goda frukter, blef det lättare
för Grundtvig att vinna konungens, Kristian VIII:s,
bifall till sin hufvudtanke: upprättandet af en
enda stor, af staten underhållen folkhögskola i
Sorö. Verkställandet af den i detta hänseende d. 27
Mars 1847 utfärdade förordningen vardt emellertid
fördröjdt; konungens död (d. 20 Jan. 1848) och det
slesvig-holsteinska upproret (s. å.) trädde hindrande
emellan. Dertill kom, att den nya tidens ledande
män ej förstodo Grundtvigs tanke. Denna arbetade
sig likväl fram på enskild väg. Skolan i Rödding,
som hade måst hållas stängd 1848 och 1849, öppnades
å nyo, så snart Nordslesvig åter hade kommit under
dansk styrelse (1850). S. å. stiftade Chr. M. Kold
på Fyen en folkhögskola (först i Ryslinge; från
1862 till Kolds död, 1870, i Dalum), der Grundtvigs
system genomfördes, kanske ända till ytterlighet. Der
inrättades ock den första skolan för vuxna qvinnor,
hvilka undervisades om sommaren. En helt annan
karakter fick den andra högskolan i ordningen,
hvilken 1852 upprättades på gården Hindholm, i
närheten af Slagelse. Den grundlades nämligen af
bönderna sjelfva i den trakten (genom aktieteckning)
i syfte att bilda dugliga bönder och politiska
venstermän. Denna folkhögskola har alltid haft
ett större antal elever (150–175 årligen) än någon
annan. Före det andra slesvigska kriget uppstodo
ytterligare trenne högskolor, nämligen Gjedveds
vid Horsens (upprättad 1854), "Grundtvigs
högskola" på Marielyst vid Köpenhamn (1856) och
Lumbys, vid Odense. Det var dock i synnerhet under
åren närmast efter kriget 1864 som högskolerörelsen
vann största utbredning i Danmark, samtidigt med att
frågan började upptagas i Norge och Sverige. 1865
upprättades en ny skola i Askov, tätt invid den
nya riksgränsen, hvilken skola sedan varit den
mest framstående, näst Hindholms. S. å. stiftades
skolorna i Rödkilde på Möen och Vallekilde vid Holbek
(teol. kand. E. Trier), 1866 en skola i Testrup
vid Århus och i Ryslinge på Fyen samt 1867 Lyngby
"landboskole". Hela antalet har under de senare åren
varit omkr. 50, med 1,100–1,200 manliga och hälften
så många qvinliga elever årligen. Några skolor äro
grundade på aktier, men de flesta äro upprättade på
stiftarenas egen bekostnad och tillhöra dessa, hvilket
vanligen har medfört större eller mindre pekuniära
förluster, emedan den låga afgiften – 10 à 12 kr. i
månaden – sällan förslår till mer än en tarflig
ersättning för lärarnas arbete (derjämte utdelas flere
friplatser åt medellösa elever). Undervisningstiden
är vanligen fem till sex vintermånader för de manliga
och tre sommarmånader för de qvinliga eleverna. En
enda skola, Lyngby, har tvåårig kurs. Eljest
beräknar man endast ett år för hvarje elev. Vid
en stor del skolor undervisas jämväl i gymnastik
och vapenföring, hvilka ämnen äro högt uppdrifna
vid skolorna i Askov och Lyngby. Ett gemensamt
organ för alla folkhögskolorna är den i Kolding
utkommande veckotidningen "Höiskolebladet", som kom
till stånd hufvudsakligen genom skolan i Askov. –
Staten förblef länge likgiltig i folkhögskolesaken;
endast enstaka folkhögskolor (Hindholm och Marielyst)
erhöllo ett fast understöd, första gången (1851) 2,000
kr. Från 1870 har staten årligen lemnat en summa
att fördelas mellan de mera framstående skolorna,
första gången tillsammans 14,000 kr., hvilket belopp
sedan småningom ökats. En stor del deraf utdelas
genom amtsråden som studieunderstöd åt fattiga
personer, hvilka önska besöka en folkhögskola. På
1881 års finanslagförslag är upptagen en summa
af 100,000 kr. för folkhögskolorna. En af staten
aflönad inspektör besöker skolorna och afgifver
berättelse om deras verksamhet, men denna tillsyn
medför icke något ingripande från regeringens sida i
undervisningens gång, som är föreståndarenas ensak. I
Slesvig har man, under tyskt välde, försökt upprätta
folkhögskolor. De tolererades i början af regeringen,
och 1870 funnos fem sådana, deribland en i Rödding,
men senare hafva de under hvarjehanda förevändningar
blifvit undertryckta. – Folkhögskoletanken har, om ock
betydligt modifierad, äfven funnit väg till Island. En
högre realskola ("gagnfræðisskóli") har blifvit
upprättad på Móðruvellir i Öfjord-syssel, hvilken
underhålles genom sammanskott och genom understöd af
vissa danska stiftelser, hvarjämte alltinget beviljat
(1879) en större summa till skolan. En beslägtad,
ehuru tämligen olikartad inrättning är den 1877 i
Reykjavik upprättade skolan för qvinnor, hvilka der
få undervisning i hushållsgöromål och qvinnoslöjd
samt äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
