- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
1581-1582

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkunga-ätten - Folkupplysningssällskapet i Finland - Folkvandringen, den stora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Håkon Galen. 2) Karl, biskop i Linköping, död
1220, på korståget mot esterna. 3) Bengt, Karls
efterträdare som biskop, död 1237. 4) Birger, jarl,
död 1266. 5) Elavus. – Af dessa efterlemnade endast
Birger söner. Med sin första hustru, Ingeborg,
k. Erik Knutssons dotter (med sin andra gemål,
danska enkedrottningen Mechtild, tyckes han ej haft
barn), egde han 1) Valdemar, konung 1250–75. 2)
Magnus Ladulås, konung 1275–90. 3) Erik, hertig,
död 1275. 4) Bengt, biskop i Linköping 1286–91. 5)
Rikissa, som var gift först med Håkon Håkonsson,
konung i Norge, och sedermera med Henrik, furste
af Werle i Meklenburg. 6) Kristina, som var gift
med Sigge Guttormsson af Ljunom. Från jarl Birgers
naturlige son, Gregers, härstammar högst sannolikt
den s. k. Lämaätten.

Konung Valdemar hade med Sofia, den
danske kon. Erik Plogpennings dotter, sonen Erik,
hvilken dog som enskild person 1330. Med dennes
sonson, Erik Valdemarsson, utgick linien omkr. år
1400. Af Valdemars döttrar gifte sig Ingeborg med
Gerhard II af Holstein, Rikissa med Przemyslav,
hertig af Polen, och Marina med grefven af Diepholtz.

Magnus Ladulås egde med Helvig, syster till
grefve Gerhard II, tre söner:

1) Birger Magnusson, konung, fördrifven 1318.
Hans ende son med Märta, konung Erik Glippings dotter,
var Magnus, halshuggen i Stockholm 1320. Med Birgers
död, 1321, utgick linien.

2) Erik, hertig, död 1318. Eriks dotter Eufemia,
gift med hert. Albrekt af Meklenburg, blef moder
till konung Albrekt; Eriks son var konung Magnus.

3) Valdemar, hertig, död 1318, barnlös.

Magnus Eriksson, konung 1319–65, död
1374, hade med Blanche af Namur två söner:

1) Erik, vald konung i Sverige, död 1359. Makan,
Beatrix af Brandenburg, och den efter faderns död
födde sonen afledo s. å.

2) Håkan, vald konung i Norge, död 1380. Med hans son
Olof, konung i Danmark och Norge, född af Margareta
Valdemarsdotter, utgick Magnus Minniskiölds ätt, 1387.

III) Karl Döfve, jarl, död 1220 på korståget mot
esterna, efterlemnade två söner: 1) Ulf Fasi,
jarl, död 1248, hvars son, den s. k. junker Karl,
stupade 1260 vid Durben i Svärdsriddarnas strid
med hedningarna. 2) Riddar Karl, som var fader till
riddaren Ulf Karlsson, en af Magnus Ladulås’ förnämste
anhängare. Ulf dog 1281. Sannolikt var denne Ulf
fader till den Karl Ulfsson, som 1305 förde
Folkunga-lejonet, och till Margareta Ulfsdotter,
hvars son Ulf Gudmarsson (gift med den hel. Birgitta)
derför upptog Folkunga-lejonet i sitt vapen.

Andra grenar af Folkunga-ätten äro, såsom än namnen, än
vapnen tyckas utvisa:

Folke, jarl, stupade 1210 vid Gestilren (möjligen är
han den Folke, hvilken omtalas som

Birger Brosas son). F:s son, Sune Folkesson, död
1247, egde, med Sverker II:s dotter Helena, döttrarna
Katarina, gift 1244 med konung Erik Eriksson, och
Benedikta, som s. å. bortröfvades af Östgöta-lagmannen
Lars Pedersson och sedermera blef gift med Svantepolk
Knutsson, en son till hertig Knut af Reval (Valdemar
Sejrs naturlige son).

Magnus Bengtsson, lagman i Östergötland,
död 1263, förde, i likhet med sonen,
Folkungalejonet öfver tre ginbalkar. Dottern Ulfhild
var gift med Birger Filipsson, som afrättades
1280 för upproret mot Magnus Ladulås, och som af
Rimkrönikan räknas till slägten, ehuru, han förde
annat vapen. Sonen Bengt Magnusson, lagman i
Östergötland, dog 1294. Af Bengts döttrar gifte sig
Ingeborg med lagman Birger Pedersson i Upland,
Katarina med drotset Knut Jonsson. Bengts ene
son hette Magnus och var äfvenledes lagman i samma
landskap. Från en yngre son, Bryniolf Bengtsson,
härstammade sannolikt den ryktbare hertig Bengt
Algotsson
(se d. o.), Algot Bryniolfssons son,
som ingrep så djupt i Magnus Erikssons historia och
mördades 1360. Med hertig Bengts broder, riddaren
Knut, utgick ätten något senare.

Tyrgils Knutsson (med lejon i vapnet), den
store marsken och 1290–98 riksföreståndare,
afrättad 1306, lemnade inga manliga
arfvingar efter sig. Hans brorson är dock sannolikt
den Knut Magnusson (med samma vapen), som var först
lagman i Värmland och sedan i Vestergötland, samma
landskap, der Tyrgils bodde. Knut efterlemnade ej
någon son.

Huruvida Knut Holmgersson, äfven kallad
Knut Långe, som 1229–34 bar Sveriges krona, var
af Folkunga-ätt eller möjligen tillhörde sjelfva den
kungliga Erikska ätten kan ej afgöras. Hans söner
afrättades för uppror: Holmger 1248, Filip 1251.
C. A.

Folkupplysningssällskapet i Finland stiftades d. 26
Sept. 1874. Dess ändamål är att utgifva populär och
billig literatur på svenska och finska språken
och äfven genom andra medel väcka folkets håg
för vetande. Sällskapets angelägenheter ledas
af en bestyrelse i Helsingfors, bestående af
ordförande, fem ledamöter, tre suppleanter och
en sekreterare. För underlättande af sällskapets
verksamhet tillsätter bestyrelsen ombudsmän i skilda
delar af landet. Sällskapet, som år 1880 räknade 2,581
finsk-språkiga och 760 svensk-språkiga medlemmar,
har utgifvit ett större antal folkskrifter af
olikartadt innehåll. 1880 räknade sällskapet 431
ombudsmän. M. G. S.

Folkvandringen, den stora, kallas den vid
slutet af 300-talet begynnande rörelse och
omflyttning af i synnerhet de germanska folken i
Europa, som medförde det romerska rikets
upplösning och förberedde bildandet af de
ny-europeiska folken och staterna. Förebud till
denna folkvandring voro de invasionsförsök, som
barbariska, i synnerhet germanska, folk gjorde mot
romerska riket, t. ex. cimbrernas och teutonernas
i 2:dra årh. f. Kr., markomannernas och qvadernas i
2:dra årh. e. Kr., frankernas och goternas i 3:dje
årh. Sådana tåg föranleddes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:27:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0797.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free