- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål

(1882) Tema: Reference
Titelsida | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Idun med vishetens äpplen
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Femte bandet
Folkvisor - Grimnesmål

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1882


Förord till den elektroniska upplagan

Detta är femte bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1882. Några intressanta och längre artiklar i detta band handlar om Folkvisor, Fonograf, Fornnordiska literaturen, Fotografi, Frankrike, Franska literaturen, Fäktkonst, Fängelsesystem, Färgblindhet, Gas, Gatuläggning, Erik Gustaf Geijer, Grekiska literaturen, Grekland.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.


The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titelsida - titelsida, titelbladets baksida
I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv
Rättelser till femte bandet - v
Folkvisor - 1-2, 3-4, 5-6, 7-8
Folkvång, Nord. mytol. - 7-8
Folkärna, socken i Kopparbergs län - 7-8
Folkökning. Se Befolkningsstatistik - 7-8
Folla. Se Fulla - 7-8
Follen (Follenius), August, sedan Adolf Ludwig - 7-8
Follikel, anat. - 7-8
Follis aërostaticus och F. hydrostaticus - 7-8
Folo, Giovanni - 7-8, 9-10
Folquet l. Foulques de Marseille, fransk biskop - 9-10
Foltz, Philipp - 9-10
Folz, Hans - 9-10
Fomalhaut l. Fomahaud, astron. - 9-10
Foment (Lat. fomentum, värmande omslag). Se Omslag - 9-10
Fonautograf, fys. - 9-10
Fonblanque, Albany William - 9-10
Fond, egentl. grund, botten - 9-10
Fondbörs. Se Börs - 9-10
Fondbörs-auktion. Se Auktion - 9-10
Fond du Lac, stad i nordamerikanska staten Wisconsin - 9-10
Fonden för reserverade medel. Se Statsverkets fond för reserverade medel - 9-10
Fonderade lån. Se Statslån - 9-10
Fondi, stad i den italienska prov. Caserta - 9-10
Foneidoskop, fys. - 9-10, 11-12
Fonetik - 11-12, 13-14
Fonetisk - 13-14
Fonetiska bokstäfver - 13-14
Fonnesbech, Kristen Andreas - 13-14
Fonograf - 13-14, 15-16
Fonografi - 15-16
Fonolit - 15-16
Fons l. Fontus, Rom. mytol. - 15-16
Fonsagrada, kommun i spanska prov. Lugo - 15-16
Fonseca, M. J. P. do. Se Brasilianska literaturen - 15-16
Fonseca-viken, hafsvik på vestra kusten af Central-Amerika - 15-16
Fontaine. Se Fontän - 15-16
Fontaine, Nicolas - 17-18
Fontaine, Pierre Francois - 17-18
Fontainebleau, stad i franska depart. Seine-et Marne - 17-18
Fontaine des Bertins, Alexis - 17-18
Fontaine-Fraçaise, köping i franska depart. Côte-d'Or - 17-18
Fontaine-l'Evêque, stad i belgiska prov. Hainaut - 17-18
Fontan, Louis Marie - 17-18
Fontana, namn på många italienska konstnärer - 17-18
Fontanafredda, stad i den italienska prov. Udine - 17-18
Fontane, Theodor - 19-20
Fontanell - 19-20
Fontanelle, Jean Gaspard Dubois - 19-20
Fontanell-papper, farm. med. - 19-20
Fontanell-salva - 19-20
Fontanes, Louis de - 19-20
Fontange, Fr., l. Fontang - 19-20
Fontanges l. Fontange, Marie Angélique de Scoraille de Rousille - 19-20
Fontanini, Giusto - 19-20, 21-22
Fontelius, Petrus Olai - 21-22
Fontenay-le-Comte, urgammal stad i franska depart. Vendée - 21-22
Fontenelle, Bernard Le Bouvier (Bouyer) de - 21-22
Fontenoy. 1. By i belgiska prov. Hainaut - 21-22
Fontenoy. 2. F. en Puisay, kommun i franska depart. Yonne - 21-22
Fontevrault, Lat. Fons Ebraldi, köping i franska depart. Maine-et-Loire - 21-22
Fontrailles, Louis d'Astarac, markis de Marestang, vicomte de F. - 21-22
Fontus. Se Fons - 21-22
Fontän (Fr. fontaine, af Lat. fontanus, af fons, källa), springbrunn - 21-22, 23-24
Fonvielle, Wilfrid de - 23-24
Foot, Engl., pl. Feet, "fot" - 23-24
Foote, Samuel - 23-24
Foramen ovale, Lat., Botalliska hålet - 23-24
Forbach, kretsstad i tyska rikslandet Elsass-Lothringen - 23-24
Forberg, Ernst - 23-24
Forbes, svensk adlig slägt - 23-24
1. Forbes, John - 23-24
2. Forbes, sedermera Forbus, Arvid - 23-24
Forbes, James David - 23-24, 25-26
Forbes, Edward - 25-26
Forbes, David - 25-26
Forbes, Charles Stuart - 25-26
Forbes, Archibald - 25-26
Forbesius, J. Se Forbes, John - 25-26
Forbin, Claude de - 25-26
Forbin, Louis Nicolas Auguste, comte de F. - 25-26, 27-28
Forbus, Arvid, friherre, riksråd. Se Forbes, 2 - 27-28
Forbuþ, Fornsv., lagt., förbud - 27-28
Forcade, Eugène - 27-28
Forcade La Roquette, Jean Louis Victor Adolphe de - 27-28
Force, Fr., styrka, kraft - 27-28
Forcellini, Egidio - 27-28
Forcera, Fr. forcer, tvinga, anstränga. 1. Krigsv. - 27-28
Forcera. 2. Sjöv., forcera med segel - 27-28
1. Forchhammer, Johan Georg - 27-28, 29-30
2. Forchhammer, Paul Wilhelm - 29-30
Forchheim, stad i bajerska regeringsområdet Oberfranken - 29-30
Forckenbeck, Max von - 29-30
Ford, John - 29-30
Fordell, Hans Hansson - 29-30
Fordicidia - 29-30
Fordon, en maskin afsedd att på ett kraftbesparande sätt forsla laster - 29-30, 31-32
Foreland, tvänne udar på Englands sydöstra kust - 31-32
Forell. Se Lax-slägtet - 31-32
Forensisk, som hörde till Forum - 31-32
Foresti. 1. Jacopo Filippo F. - 31-32
Foresti. 2. Antonio F. - 31-32
Forey, Elie Frédéric - 31-32
Forez, fordom landskap i Frankrike - 31-32
Forez, Monts du - 31-32
Forfar. 1. F. l. Angus, grefskap i östra Skotland - 31-32
Forfar. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap - 31-32
Forfeit, Eng., egentl. förseelse, lagöfverträdelse - 31-32
Forficula, Tvestjertar, zool. - 33-34
Forgách, Anton - 33-34
Forgeot, Nicolas Julien - 33-34
Forges-les-Eaux, badort i franska depart. Seine-inférieure - 33-34
Foring. Se Fodring - 33-34
Forkel, Johann Nikolaus - 33-34
Forkys, Lat. Phorcys, Grek. mytol., en hafsgud - 33-34
Forlana, italiensk dans - 33-34
Forli. 1. Provins uti Italien - 33-34
Forli. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 33-34
Forli, Melozzo da. Se Melozzo - 33-34
Forlimpopoli, stad i den belgiska prov. Forli - 33-34
Forma, bergv. - 33-34
Formal l. formel, det, som rör formen, Formalprinciper, Formalisera, Formalism, Formalist, Formalitet, Formel ackommodation, Formel rätt, Formell taktik, Formella vetenskaper - 33-34, 35-36
Formaldefinition. Se Definition - 35-36
Format, storleken och formen på en bok, ett papper, en tafla - 35-36
Formation, geol., en sammanfattning af aflagringar - 35-36
Formbock, bergv. - 35-36
Formbröst, bergv. - 35-36
Formel (Lat. formula) - 35-36
Formel. Se Formal - 35-36
Formentera, spansk ö i Medelhafvet - 35-36
Formera, gifva form - 35-36, 37-38
Formey, Jean Henri Samuel - 37-38
Formia, stad i mellersta Italien - 37-38
Formiæ. Se Formia - 37-38
Formica. Se Myror - 37-38
Formidabel, fruktansvärd, förfärlig - 37-38
Formifikation, med. - 37-38
Forminx, forngrekiskt stränginstrument - 37-38
Formion - 37-38
Formlära, gramm. - 37-38
Formosa, Kin. Taivan, ö vid sydöstra kusten af Kina - 37-38, 39-40
Formosa-viken l. Umgama-viken, hafsvik på östafrikanska kusten - 39-40
Formosus, påfve - 39-40
Formsnitt, benämning på de äldsta, företrädesvis tyska träsnitten - 39-40
Formstycke. Se Afgjutning - 39-40
Formtal, skogsv. - 39-40
Formula concordiæ, Lat. Se Konkordieboken - 39-40
Formulär, mer eller mindre allmängiltig form för en tabell, ett kontrakt, en skrifvelse o. d. - 39-40
Formyl, kem. - 39-40
Fornander, Andreas - 39-40
Fornarina, La, Ital., namn på Rafaels älskade - 39-40
Fornbaktriska. Se Ariska språk och Zend - 39-40
Fornegyptiska. Se Afrikanska språken - 39-40
Fornelius, Lars - 39-40, 41-42
Fornelius, Jonas Laurentii - 41-42
Fornell, Bror Edvard - 41-42
Fornengelska. Se Engelska språket - 41-42
Fornerod, Constant - 41-42
Forngutniska. Se Gotland - 41-42
Fornhögtyska - 41-42, 43-44
Fornjot, Nord. mytol. - 43-44
Fornkunskap (Arkeologi) - 43-44
Fornlemningar - 43-44, 45-46
Fornlågfrankiska. Se Frankiska - 45-46
Fornminnesföreningar - 45-46
Fornnordiska literaturen - 45-46, 47-48, 49-50, 51-52, 53-54, 55-56, 57-58
Fornnordiska språket - 57-58, 59-60
Fornovo di Taro, by uti italienska prov. Parma - 59-60
Fornpersiska. Se Ariska språk och Persiska - 59-60
Fornsachsiska - 59-60
Fornskriftsällskapet, Svenska - 59-60
Fornyrdalag - 59-60, 61-62
Fornåsa, socken i Östergötlands län - 61-62
Fornäs, den östligaste punkten på norra Jyllands fastland - 61-62
Foroneios, grek. hjeltesag. - 61-62
Foroni, Jacopo Giovanni Battista - 63-64
Forpark, krigsv. - 63-64
Forres, stad i skotska grefskapet Elgin - 63-64
Forrest, Edwin - 63-64
Forrest, John - 63-64
Fors, rom. mytol. Se Fortuna - 63-64
Fors l. Forss (förr Forsa), socken i Södermanlands län - 63-64
Fors, socken i Elfsborgs län - 63-64
Forsa (Forssa), socken i Södermanlands län - 63-64
Forsa, socken i Gefleborgs län - 63-64, 65-66
Forsarum. Se Forserum - 65-66
Forsa segel. Se Forcera - 65-66
Forsavattnet. Se Dellen - 65-66
Forsbacka, bruks- och landtegendom på Dal - 65-66
Forsbacka, jernbruk i Valbo socken - 65-66
Forsbacka, skogs- och jordegendom i Valbo socken - 65-66
Forsberg, Amanda Nestoria - 65-66
Forsby, socken i Skaraborgs län - 65-66
Forsea. Se Forsia - 65-66
Forseen, Samuel - 65-66
1. Forsell, Karl Gustaf af - 65-66, 67-68
2. Forsell, Jakob - 67-68
Forselles, Jakob Henrik af - 67-68
Forsel-lön, kamer. - 67-68
Forsellöns-ersättning, kamer. - 67-68
Forserum (Forsarum), socken i Jönköpings län - 67-68
Forsete, Nord. mytol. - 67-68, 69-70
Forshæll, Johan Henrik - 69-70
Forshaga kanal, i Värmland - 69-70
Forsheda, socken i Jönköpings län - 69-70
Forshem, socken i Skaraborgs län - 69-70
Forsholm, under medeltiden ett slott vid Sjöråsviken i Forshems socken - 69-70
Forshälla, socken i Göteborgs och Bohus län - 69-70
Forsia l. Forsea - 69-70
Forsius, Sigfrid Aron - 69-70
Forskål, Peter - 69-70, 71-72
Forslingsskyldighet, kamer. - 71-72
Forsman, Georg Zachris. Se Koskinen, Yrjö - 71-72
Forsmark. 1. Socken i Upland - 71-72
Forsmark. 2. Jernbruk - 71-72
Forss, namn på trenne socknar. Se Fors - 71-72
Forssa. 1. Socken. Se Forsa - 71-72
Forssa. 2. Bomullsspinneri och väfveri i Tammela socken, Tavastehus län - 71-72
Forssell, Kristian Didrik - 73-74, 75-76
1. Forssell, Olof Hansson - 75-76
2. Forssell, Hans Ludvig - 75-76, 77-78
Forssell, Nils Edvard - 77-78
Forssjö, jernbruk i Södermanlands län - 77-78
Forsslund, Jonas - 77-78
Forssnäs, frälsesäteri i Sunds socken - 77-78
Forsstena. Se Forstena - 77-78
Forst, T., skog - 77-78
Forst (Forste), stad i preussiska regeringsområdet Frankfurt - 77-78
Forstena l. Forsstena, urgammal sätesgård - 77-78, 79-80
Forster, Hans - 79-80
1. Forster, Johann Reinhold - 79-80
2. Forster, Johann George Adam - 79-80
Forster, François - 79-80
Forster, John - 79-80
Forster, William Edward - 79-80, 81-82
Forstinstitut. Se Forst - 81-82
Forststyrelsen i Finland - 81-82
Forsvik, bruks- och landtegendom i Undenäs socken, Skaraborgs län - 81-82
Forsyth. 1. William F. - 81-82
Forsyth. 2. Thomas Douglas F. - 81-82
Fort. Se Detascherade fästen - 81-82
Fortaventura. Se Fuerteventura - 81-82
Fort-de-France l. F. Royal, befäst hufvudstad på fransk-vestindiska ön Martinique - 81-82
Forte (förkortadt: f) Ital., musikalisk föreddragsbeteckning, starkt - 81-82
Forteguerri l. Fortiguerra, Niccolò - 81-82
Fortel, fottel l. fåttel, boktryckaret. ,fördel för sättarna - 81-82
Fortepiano, musikt. 1) Instrument, se Pianoforte - 81-82
Fortepiano. 2) Föredragsbeteckning - 81-82
Fortescue, Sir John - 81-82, 83-84
Fortes fortuna adjuvat, Lat., "lyckan står dem djervom bi" - 83-84
Forth, flod i Skotland - 83-84
Fortifikation, befästningskonst - 83-84
Fortifikationen, krigsv., en kår i svenska armén - 83-84, 85-86
Fortifikationsbefälhafvare, krigsv. 1. En officer, hvilken under fredstid - 85-86
Fortifikationsbefälhafvare. 2. En vid en belägringskår anställd officer - 85-86, 87-88
Fortifikationsbefälhafvare. 3. En i högste befälhafvarens för armén högqvarter tjenstgörande officer - 87-88
Fortifikationsbrigad, krigsv. - 87-88
Fortifikationsdepartementet. Se Arméförvaltningen - 87-88
Fortifikationsförråd. Se Förråd - 87-88
Fortifikationskassör, civil tjensteman - 87-88
Fortifikationspark, krigsv. - 87-88
Fortifikatorisk armering. Se Fästningskrig - 87-88
Fortiguerra. Se Forteguerri - 87-88
Fortis, Lat., stark Se Exspiratorisk accent och Konsonantljud - 87-88
Fortissimo. Se Forte - 87-88
Fortiter in re, suaviter in modo, Lat., djerft i sak, men mildt i sätt - 87-88
Fortlage, Arnold Rudolf Karl - 87-88
Fortoul, Hippolyte Nicolas Honoré - 87-88
Fortplantning. 1. Zool. - 87-88, 89-90
Fortplantning. 2. Bot. - 89-90
Fortplantningsblad. Se Blad, sp. 647 - 89-90
Fortplantningscell. Se Befruktning - 89-90
Fortplantningshastighet, fys. - 89-90, 91-92
Fortschrittspartiet (T. die fortschrittspartei), Framstegspartiet - 91-92
Fortsättningsskola. Se Folkskola - 91-92
Fortuna, Fors l. Fors Fortuna, rom. mytol. - 91-92
Fortuna, astron., en af småplaneterna - 91-92
Fortuna, ett slags spel - 91-92
Fortunatus, Lat. ("lycklig"), en saga - 91-92
Fortune, Fr. l. Fortyn, lycka; förmögenhet, rikedom - 91-92
Fortuny, Mariano José Maria Bernardo - 91-92, 93-94
Fortvaro l. duration, tiden för ett fysiskt fenomens varaktighet - 93-94
Fort Wayne l. Summit city, stad i nord-amerikanska staten Indiana - 93-94
Fortyn. Se Fortune - 93-94
Forum, pl. fora, Lat. 1. En öppen plats, torg - 93-94
Forum. 2. Den offentliga verksamhet, som utöfvades på forum - 93-94
Forum. 3. Köping l. mindre stad - 93-94
Forum, Lat., jur., laga domstol - 93-94
Forum privilegiatum, Lat., jur. - 93-94
Forzando, forzato, rinforzando, Ital., musikt. - 93-94
Foscari, förnämlig veneziansk ätt från Mark Treviso - 93-94, 95-96
Foscarini, Marco - 95-96
Foscolo, Ugo Niccolò - 95-96, 97-98
Fosen, ett fogderi i Söndre-Trondhjems amt i Norge - 97-98
Fosfat (se Fosfor). 1. Kem., ett gemensamt namn för fosforsyrans salter - 97-98
Fosfat. 2. Landtbr. Fosfat begagnas numera i stor mängd - 97-98
Fosfor (se Fosforos), kem., ett i naturen mycket allmänt utbredt och högst vigtigt grundämne - 97-98, 99-100
Fosforbrons, en i senare tid uppfunnen legering - 99-100
Fosforescens, fys., en egenskap hos vissa icke sjelflysande kroppar att utsända ljus - 99-100
Fosforförgiftning. Se Förgiftning - 99-100
Fosforism och Fosforist. Se Nya skolan och Phosphoros - 99-100
Fosforit, min., orenare varietet af apatit - 99-100
Fosfornekros, med., en vid kronisk fosforförgiftning uppträndande brand eller nekros i käkbenen - 99-100, 101-102
Fosforos, Lat. Phosphorus, "ljusbringare" - 101-102
Fosforoskop, fys., apparat för studiet af fosforescens - 101-102
Fosforoxiklorid. Se Aciklorid - 101-102
Fosfor-salt, kem. - 101-102
Fosfor-syra. Se Fosfor - 101-102
Fosfortändstickor. Se Elddon - 101-102
Fosgen-gas, en af Davy upptäckt gas - 101-102
Fosie, socken i Malmöhus län - 101-102
Foss (fordom Fors), socken i Göteborgs och Bohus län - 101-102
Foss, Henrik Herman - 101-102
Fossalta, by i närheten af Modena i Italien - 101-102
Fossano, stad i den italienska prov. Cuneo (Piemont) - 101-102
Fossano, Amrbozio, vanligen kallad Borgognone - 101-102
Fossati, Giovanni Antonio Lorenzo - 101-102
Fossesholm, gammal sätesgård i Buskeruds amt i Norge - 101-102
Fossil, geol. 1. Adj. - 101-102
Fossil. 2. Subst. - 101-102, 103-104, 105-106
Fossombrone, stad i den italienska prov. Pesaro e Urbino - 105-106
Fossombroni, Vittorio - 105-106
Fostat. Se Kairo - 105-106
Fostbrödralag - 105-106
Foster (Lat. foetus) - 105-106, 107-108
Foster, John - 107-108
Foster, Stephan Collins - 107-108
Fosterbarn. Se Fosterföräldrar - 107-108
Fosterfördrifning - 107-108, 109-110
Fosterföräldrar - 109-110
Fosterljud. Se Hafvandeskap - 109-110
Fosterläge. Se Förlossning - 109-110
Fosterländska föreningen i Stockholm - 109-110
Fosterrörelse. Se Hafvandeskap - 109-110
Fostersvulst. Se Förlossning - 109-110
Fot, anat. - 109-110
Fot, längdmått - 109-110, 111-112
Fotangel, befästningsk. - 111-112
Fotartilleri. Se Artilleri - 111-112
Fotbad, ett lokalbad, användt på fötterna (och smalbenen) - 111-112
Fotbjudning. Se Förlossning - 111-112
Fotblock, sjöv. - 111-112
Fotbåll, ett engelskt bållspel - 111-112
Foteviken, en vik af Östersjön - 111-112
Fotfolk l. infanteri, krigsv. - 111-112, 113-114
Fothergills ansigtssmärta. Se Ansigtssmärta - 113-114
Fotheringay l. Fotheringhay, by i engelska grefskapet Northampton - 113-114
Fotios, bysantisk lärd och skriftställare - 113-114, 115-116
Fotknöl. Se Ankel - 115-116
Fot-kyss, var i Österlandet sedan äldsta tiden ett tecken till vördnad och hyllning - 115-116
Fotofobi, med. - 115-116
Fotofon, fys. - 115-116, 117-118
Fotogen, af blandningar af kolväten bestående oljor - 117-118
Fotograf, en person, som förstår att utöfva fotografi-konsten - 117-118
Fotografi, konsten att genom ljusets inverkan frambringa afbildningar - 117-118, 119-120, 121-122, 123-124, 125-126
Fotogrammetri, mätning af arkitekturföremål och terrängförhållanden efter fotografiska afbildningar - 125-126
Fotogravyr. Se Fotografi - 125-126
Fotolitografi - 125-126
Fotometer - 125-126, 127-128
Fotometri, fys. - 127-128
Fotopsi, med. - 127-128
Fotorelieftryck. Se Fotografi - 127-128
Fotosferen, egentl. ljusklotet - 127-128
Fototypi. Se Fotografi - 127-128
Fotozinkografi och Fotozinkotypi. Se Fotografi - 127-128
Fotpunkt, matem. - 127-128
Fotservis, krigsv. - 127-128
Fotsja, stad i turkiska vilajetet Bosnien - 127-128
Fotskäl, socken i Vestergötland - 127-128
Fotspjern, sjöv. - 127-128
Fots-ton, musikt. - 127-128
Fotsvett, en stark afsöndring af fotsulans svettkörtlar - 127-128
Fottel. Se Fortel - 127-128
Fotträd. Se Aflöpning - 127-128
Fottvagning, en i Österlandet under forntiden allmän plägsed - 127-128
Foucart, Paul - 129-130
Foucault, Jean Bernard Léon - 129-130
Foucaults pendelförsök, fys. - 129-130
Foucaults teleskop - 129-130
Foucaux, Philippe Edouard - 129-130
Fouché, Joseph, hertig d'Otrante - 129-130, 131-132
Foucher, Paul Henri - 131-132
Foucher de Careil, Louis Alexandre - 131-132
Foundras, Auguste de - 131-132
Fougères, stad i franska depart. Ille-et-Vilaine (Bretagne) - 131-132
Fougt, Henrik - 131-132, 133-134
Fougte. Se Fogde - 133-134
Fould, Achille - 133-134
Foullon, Joseph François - 133-134
Foulques. Se Folquet - 133-134
Fouqué, Heinrich August, baron de la Motte- - 133-134
Fouqué, Friedrich Heinrich Karl, baron de la Motte- - 133-134
Fouquet, Jean - 133-134
Fouquet, Nicolas - 133-134, 135-136
Fouquet. Se Belleisle - 135-136
Fouquier-Tinville, Antoine Quentin - 135-136
Fourage, fouragera, fouragering. Se Furage - 135-136
Fourchambault, stad i franska depart. Nièvre - 135-136
Fourcroy, Antoine François de - 135-136
Fourcroya Vent., bot. - 135-136
Fourichon, Martin - 135-136
Fourier, Jean Baptiste Joseph, baron de - 135-136
Fourier, François Marie Charles - 135-136, 137-138
Fourierism, Fouriers lära (jfr Fourier, F. M. C.) - 137-138
Fourmont, Etienne - 137-138, 139-140
Fourmont, Michel - 139-140
Fourneaux-öarna - 139-140
Fournel, Jean François - 139-140
Fournel, Victor - 139-140
Fournera. Se Furnera - 139-140
Fourneyron, Bénoit - 139-140
Fournier, Jacques. Se Benedikt XII - 139-140
Fournier, Marc Jean Louis, vanligen kallad Marc-Fournier - 139-140
Fournier, Edouard - 139-140
Fournier, Hugues Marie Henri - 139-140
Fournival, Richard de - 139-140
Fourrure, Fr., herald. Se Foderverk - 139-140
Fourtou, Marie François Oscar Bardy de - 139-140, 141-142
Foussier, Edouard - 141-142
Foville, Achille Louis - 141-142
Fowler, John - 141-142
Fox, George - 141-142
Fox, Henry, lord Holland - 141-142, 143-144
Fox, Charles James - 143-144, 145-146
Fox, William Johnson - 145-146
Fox channel, hafsarm af Norra ishafvet - 145-146
Foy, Maximilien Sébastien de - 145-146
Foyatier, Denis - 145-146
Foyer, Fr., härd - 145-146
Foyle, flod i irländska prov. Ulster - 145-146
Fra, Ital., en benämning för italienska och spanska munkar - 145-146
Fraas, Karl Nikolaus - 145-146, 147-148
Fraates, namn på flere parthiska konungar af arsacidernas hus. Se Parthia - 147-148
Fracastoro, Girolamo - 147-148
Fraccaroli, Innocenzo - 147-148
Frachetta, Girolamo - 147-148
Fra Diavolo - 147-148
Fraga, stad, fordom fästning, i spanska prov. Huesca - 147-148
Fragaria L., bot. farmak. - 147-148
Fragil, Fr. fragile, Lat. fragilis, bräcklig. Fragilitet, bräcklighet - 147-148
Fragment, afbrutet stycke - 147-148
Fragonard. 1. Jean Honoré F. - 147-148, 149-150
Fragonard. 2. Alexandre Evariste F. - 149-150
Fragrant, välluktande - 149-150
Fraguier, Claude François - 149-150
Fraîche, Fr., frisk, blomstrande - 149-150
Fraikin, Charles Auguste - 149-150
Fraise, Fr., l. Fräs, krisg fruntimmerskrage, pipkrage; krigsv., pålverk - 149-150
Fraknói, Wilhelm - 149-150
Frakt, sjöv. Se Befrakta - 149-150
Frakt-aftal l. frakt-slut, sjöv. Se Befrakta - 149-150
Fraktfart, sjöv. - 149-150
Fraktion, brytning - 149-150
Fraktur. 1. Med. Se Benbrott - 149-150
Fraktur. 2. Boktr. Den upprättstående, "brutna" tryckstilen - 149-150
Fra Mauro, veneziansk kartritare - 149-150
Framfall l. Prolaps, med. - 149-150
Framkommande, herald. - 149-150
Framnäs. Se Balestrand - 151-152
Framskjutna utanverk, befästningsk. - 151-152
Framstam, skeppsb. - 151-152
Framstegspartiet. Se Fortschrittspartiet - 151-152
Framtand l. Skärtand. Se Tänder - 151-152
Framtiden, tidskrift för fosterländsk odling - 151-152
Framtidsmusik - 151-152
Frananger. Se Frånånger - 151-152
Franc, franskt mynt - 151-152
Franc, Ulrik Gustaf - 151-152
Français, fem. française, Fr., fransman, franska - 151-152
Français, François Louis - 151-152, 153-154
Française, en serie af kontradansar - 153-154
Francavilla. Se Francheville - 153-154
Francavilla Fontana, stad i den italienska prov. Lecce - 153-154
Franc-canton, herald. - 153-154
France, Marie de F., fransk skaldinna. Se Marie de France - 153-154
Francesca, Piero della, riktigare: Piero degli Francesci l. Piero Borghese - 153-154
Francesca da Rimini - 153-154
Franceschini. 1. Baldassare F. - 153-154
Franceschini. 2. Marcantonio F. - 153-154
Franche-Comté, Frigrefskapet Burgund l. Hög-Burgund - 153-154, 155-156
France-comté-smide, metallurg. - 155-156
Francheville l. Francqueville, Pierre (Pietro Francavilla) - 155-156
Franchi, Alessandro - 155-156
Franchi, Ausonio - 155-156
Franchomme, Auguste - 157-158
Francia, Fr., italiensk målare. Se Raibolini - 157-158
Francia, José Gaspar Tomas Rodriguez - 157-158
Franciabigio, egentl. Francesco de Cristofano - 157-158
Franciade, Fr., i franska revolutionskalendern en period af fyra år - 157-158
Francien, Lat. Francia, sedermera kalladt Ile-de-France - 157-158
Francillon, Robert Edward - 157-158
Francis, Lydia Maria. Se Child, L. M. - 157-158
Francis, Philip - 157-158
Franciscus. Se Frans af Assisi - 157-158
1. Franciskan-orden - 157-158, 159-160
2. Franciskan-orden, en af de hemliga ordnar, hvilka i Sverige uppstodo - 159-160
Franck, Sebastian. Se Frank - 159-160
Frnack, Melchior - 159-160
Franck (Franckenius), Johan - 159-160, 161-162
Franck, Johann - 161-162
Franck, Adolphe - 161-162
Franck, Maria Kristina, skådespelerska. Se Ruckman, M. K. - 161-162
Francke, August Hermann - 161-162, 163-164
Francke, Karl Philipp - 163-164
Franckenius, Johan. Se Franck, J. - 163-164
Franckenstein, Georg Arbogast - 163-164
Franc-maçon, Fr., frimurare - 163-164
Franco. Se Franko - 163-164
Franco, Niccolò - 163-164
Franco, Giovanni Battista, kallad il Semolei - 163-164
Franco från Köln (Lat. Franco de Colonia) - 163-164
François, Laurent - 163-164
François. 1. Jean Charles F. - 163-164
François. 2. Charles Remy Jules F. - 163-164
François, Jean - 163-164
François, Nicolas Louis F., grefve de Neufchâteau - 163-164, 165-166
François. 1. Bruno von F. - 165-166
François. 2. Luise von F. - 165-166
Franc-quartier, Fr., herald. Se Fyrkant - 165-166
Francqueville. Se Francheville - 165-166
Francs-archers, Fr., friskyttar - 165-166
Franc-Sparre, B. E. Se Sparre, B. E. F. - 165-166
Francs-tireurs, Fr., friskyttar - 165-166
Francucci, Innocenzio - 165-166
Franeker, stad i den nederländska prov. Friesland - 165-166
Frangipani, romersk adelsslägt - 165-166
Frangula, bot. farmak., det numera populära namnet på brakveds-busken - 165-166, 167-168
Frangula-extrakt, farm. med. - 167-168
Frangulin. Se Frangula - 167-168
Frank (Fr. franc, Lat. francus, medlem af frankernas stam), frimodig, hurtig, rättfram, öppen - 167-168
Frank, Johann. Se Franck - 167-168
Frank (Franck), Sebastian - 167-168
Frank, Joseph - 167-168
Frank, Johann Peter - 167-168
Frank, Joseph - 167-168
Frank, Michael Sigismund - 167-168
Franke-klint, nordligaste udden af Langeland - 167-168
Frankel, Zacharias - 167-168, 169-170
Franken l. Öst-Franken - 169-170
Frankenberg, stad - 169-170
Frankenberg, Johann Heinrich von - 169-170
Frankenhausen, stad i furstendömet Schwarzburg-Rudolfstadt - 169-170
Frankenhöhe, bergås i vestra Bajern - 169-170
Frankenstein, kretsstad i preussiska regeringsområdet Breslau (Schlesien) - 169-170
Frankenthal, stad i bajerska regeringsområdet Pfalz (Rhenpfalz) - 169-170
Frankenwald, en skogbevuxen bergsträckning i mellersta Tyskland - 169-170
Franker, germansk folkstam - 169-170, 171-172
Franker, F., Turk. firenki, i Österlandet vanlig benämning på europeiska kristna - 171-172
Frankera (se Franko), på förhand medelst frimärkes åsättande betala postafgift för postförsändelse - 171-172
Frankfort, hufvudstad i nordamerikanska staten Kentucky - 171-172
Frankfurt am Main, stad i preussiska regeringsområdet Wiesbaden - 171-172, 173-174
Frankfurt an der Oder, regeringsområde och stad i preussiska prov. Brandenburg - 173-174, 175-176
Frankfurt-attentatet - 175-176
Frankfurt-recessen - 175-176
Frankiska - 175-176
Frankiska Jura, bergplatå i norra Bajern - 175-176
Frankiska kretsen, en af det forna Tyska rikets kretsar. Se Franken - 175-176
Frankiska riket. Se Franker och Frankrike - 175-176
Frankiska Saale. Se Bajern, sp. 1452 - 175-176
Frankiska Schweiz. Se Frankiska Jura - 175-176
Frankiske kejsare l. Saliske kejsare - 175-176
Frankl, Ludwig August, ritter von Hochwart - 175-176
Frankland, Edward - 175-176, 177-178
Franklin, Benjamin - 177-178, 179-180
Franklin, Sir John - 179-180
Franklinit, miner. - 179-180
Franklins hypotes. Se Elektricitet - 179-180
Franklins rör. Se Pulshammare - 179-180
Franklins skifva. Se Elektricitet - 179-180
Franko (It. franco, fri), den afgift, som erlägges vid försändelses aflemnande till postbefordran - 179-180, 181-182
Frankoman - 181-182
Frankrike - 181-182, 183-184, 185-186, 187-188, 189-190, 191-192, 193-194, 195-196, 197-198, 199-200, 201-202, 203-204, 205-206, 207-208, 209-210, 211-212, 213-214, 215-216, 217-218, 219-220, 221-222, 223-224, 225-226, 227-228, 229-230, 231-232, 233-234, 235-236, 237-238
Franqueville. Se Francheville - 237-238
Frans (Franz), romersk-tyska och österrikiska kejsare - 237-238
Frans I Stefan - 237-238
Frans I Josef Karl - 237-238, 239-240
Frans Josef I Karl - 239-240
Frans (Francesco), konungar af Bägge Sicilierna - 239-240
Frans I Januarius Josef - 239-240, 241-242
Frans II Maria Leopold - 241-242
Frans (François), franska konungar - 241-242
Frans I - 241-242, 243-244
Frans II - 243-244
Frans (Francesco), hertigar af Modena - 243-244
Frans IV - 243-244
Frans V - 243-244
Frans II, siste hertig af Bretagne - 243-244
Frans, tyska furstar - 243-244
Frans Albert, hertig af Sachsen-Lauenburg - 243-244, 245-246
Frans Leopold Fredrik, hertig af Anhalt-Dessau - 245-246
Frans Karl Josef, ärkehertig af Österrike - 245-246
Frans de Assisi Maria Ferdinand, spansk titulärkonung - 245-246
Frans af Assisi, katolskt helgon - 245-246
Frans af Paola, katolskt helgon - 245-246
Frans af Sales, fransk teolog - 245-246, 247-248
Franscini, Stefano - 247-248
Fransecky, Eduard Friedrich von - 247-248
Frans Gustaf Oskar. Se Gustaf, hertig af Upland - 247-248
Frans Josefs fjord, en lång och smal hafsvik på Grönlands östkust - 247-248
Frans Josefs land, arkipelag i Norra ishafvet - 247-248
Frans Josefs-orden - 247-248
Franska akademien. Se Institut de France - 247-248
Franska befästningsskolan. Se Befästningskonst - 247-248
Franska institutet. Se Institut de France - 247-248
Franska literaturen - 247-248, 249-250, 251-252, 253-254, 255-256, 257-258, 259-260, 261-262, 263-264, 265-266, 267-268
Franska reformerta församlingen, i Stockholm - 267-268
Franska språket - 269-270, 271-272
Fransk heraldik - 271-272
Fransk lilja l. Heraldisk lilja, herald. - 271-272
Fransk sköld, herald. - 271-272
Franskt bränvin. Se Konjak - 271-272
Franskt guld. Se Bladguld - 271-272
Franskt vin. Se Vin - 271-272
Fransk-tyska kriget 1871-71 - 273-274, 275-276
Fransäs. Se Française - 275-276
Frantzila, kapell under Siikajoki socken - 275-276
Franz, Agnes - 275-276
Franz, Johannes - 275-276
Franz, Robert - 275-276, 277-278
Franz, Julius - 277-278
Franzén, Frans Michael - 277-278, 279-280
Franzensbad, badort i Böhmen - 281-282
Franzensfeste, stark fästning i Tyrolen - 281-282
Franzens-kanalen l. Bács-kanalen i ungerska komitatet Bács-Bodrog - 281-282
Franzos, Karl Emil - 281-282
Fraortes, konung i Medien - 281-282
Fra Paolo. Se Sarpi, Paolo - 281-282
Frappera, eg. slå; slå med förvåning; öfverraska - 281-282
Fras, uttryck, talesätt - 281-282
Frascati, stad i den italienska prov. Roma - 281-282
Fraseologi, läran om ett språks uttryckssätt och vändningar - 281-282
Fraser, Alexander Campbell - 281-282
Fraserburgh, hamnstad i skotska grefskapet Aberdeen - 281-282
Fraser river, flod i British Columbia i Nord-Amerika - 281-282
Frater, Lat., broder - 281-282
Fraticeller, ett religiöst parti i Medeltiden - 281-282, 283-284
Fratres arvales. Se Acca Larentia - 283-284
Fratres minores. Se Franciskanorden - 283-284
Fratriark. Se Fratrier - 283-284
Fratrier, folkafdelningar i Athen och andra grekiska stater - 283-284
Frauenburg, stad i preussiska regeringsområdet Königsberg (Ostpreussen) - 283-284
Frauenfeld, hufvudstad i schweiziska kantonen Thurgau - 283-284
Frauenlob, binamn på den tyske mästersångaren Heinrich (von Meissen) - 283-284
Frauenstädt, Christian Martin Julius - 283-284
Fraunhofer, Joseph von - 283-284
Fraunhoferska linierna, fys. - 283-284
Fraus, Lat., svek, bedrägeri - 283-284
Fraustadt (Frauenstadt, P. Vszova), stad i preussiska regeringsområdet Posen - 283-284, 285-286
Fraxinus. Se Ask - 285-286
Fray Bentos, stad i syd-amerikanska republiken Uruguay - 285-286
Frayssinous, Denis Antoine Luc de - 285-286
Fredag - 285-286
Fredegar (Frédégaire), kallad scholasticus l. den lärde - 285-286
Fredegunda - 285-286
Fredenheim, Karl Fredrik - 285-286, 287-288
Fredensborg, kungligt slott i nordöstra Själland - 287-288
Fredenstierna, Adam (före adlandet Schütz) - 287-288
Frederica, stad och fästning i sydöstra Jylland - 287-288
Frederici kyrka. Se Finska nationella församlingen - 287-288
Fredericksburg, stad i nord-amerikanska staten Virginia - 287-288
Fredericton, hufvudstad i New Brunswick - 287-288
Frederiksberg, danskt slott - 287-288, 289-290
Frederiksborg. 1. Amt - 289-290
Frederiksborg. 2. Slott - 289-290
Frederiksdal, herregård på Själland - 289-290
Frederiksen, Niels Kristian - 289-290
Frederiksgave, herregård på vestra Fyen - 289-290
Frederikshald, stad i Smålenenes amt, i Norge - 289-290
Frederikshavn, stad i Danmark - 289-290
Frederiks hospital - 289-290
Frederikshåb, den näst sydligaste af de danska kolonierna på Grönland - 289-290
Frederiksodde. Se Fredericia - 289-290
Frederiksoord, en i den holländska prov. Drenthe, nära Steenwijk, inrättad fatigkoloni - 289-290, 291-292
Frederiksort ... - 291-292, 293-294, 295-296
Fredrik ... - 297-298, 299-300, 301-302, 303-304, 305-306
Fredrik ... - 307-308, 309-310, 311-312, 313-314, 315-316
Fredrik ... - 317-318, 319-320, 321-322, 323-324, 325-326
Fredrik ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334
Fredsberg, socken i Skaraborgs län - 333-334
Fredsdomare - 333-334
Fredsfursten. Se Godoy - 333-334
Fredsfördrag. Se Fredsslut - 333-334
Fredshjelp, en tillfällig bevillning - 333-334
Fredskyrkor, tre kyrkor, som de evangeliska kristna i de schlesiska städerna Glogau, Jauer och Schweidnitz genom westfaliska freden på Sveriges yrkande fingo rättighet att bygga - 333-334, 335-336
Fredspipa - 335-336
Fredspreliminärer. Se Fredsslut - 335-336
Fredsslut, det fördrag, genom hvilket krigstillståndet mellan två eller flere krigförande makter förklaras slutadt - 335-336
Fredsstyrka, krigsv. - 335-336
Fredsvännernas sällskap. Se Eviga freden - 335-336
Free church of Scotland. Se Skotska frikyrkan - 335-336
Freeholders, egare till egendomar af en viss jordnatur, s. k. freehold, i England - 335-336
Freeman, Edward Augustus - 335-336, 337-338
Freer, Martha Walker - 337-338
Freesoilers, "frijordsmän", ett politiskt parti i Nord-Amerikas Förenta stater - 337-338
Freetown, hufvudstad på Sierra Leone-kusten i Vest-Afrika - 337-338
Freetrade, Eng., frihandel; se d. o. - 337-338
Free-will-baptists. Se Baptist - 337-338
Fregatt, skeppsb. - 337-338
Fregattfogelslägtet, zool. - 337-338, 339-340
Fregattskepp, sjöv., ett fregatt-tackladt handelsfartyg - 339-340
Fregatt-tackladt, sjöv., kallas ett fartyg med märsar och rår på alla tre masterna - 339-340
Fregellæ, i forntiden en volskisk stad i Latium - 339-340
Freher, Marquard - 339-340
Freiberg, stad i Sachsen - 339-340
Freiburg (Fr. Fribourg), kanton i vestra Schweiz - 339-340, 341-342
Freiburg, hufvudstad i ofvannämnda kanton - 341-342
Freiburg im Breisgau, hufvudstad i badensiska kretsen F. - 341-342
Freiburg and er Unstrut, stad i preussiska regeringsområdet Merseburg (Sachsen) - 341-342
Freiburg unter dem Fürstenstein, stad i preussiska regeringsområdet Breslau (Schlesien) - 341-342
Freiburgs-alperna, vestra delen af Bern-alperna - 341-342
Freidank, namn eller binamn å författaren af ett didaktiskt och satiriskt tyskt skaldestycke från 13:de årh. - 341-342
Freieck, herald. Se Fyrkant - 341-342
Freienwalde, stad i preussiska regeringsområdet Potsdam - 341-342
Freiligrath, Ferdinand - 341-342
Freimund Reimar, pseudonym för skalden Friedrich Rückert - 343-344
Freinsheim (Freinsheimius l. Freinshemius), Johann - 343-344
Freising ... - 343-344, 345-346
Frenesi ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Frestelse ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Frich ... - 367-368, 369-370, 371-372, 373-374, 375-376
Fries ... - 377-378, 379-380, 381-382, 383-384, 385-386
Frihedsstötten ... - 387-388, 389-390, 391-392
Friherrekronor. Se Kronor - 391-392
Friherreskap, en åt friherre på vissa vilkor gifven förläning. Se Friherre - 391-392
Friherrevärdighet. Se Friherre - 391-392
Frihet, filos. - 391-392
Frihetskrig - 391-392
Frihetsmil - 391-392
Frihetsmössa - 391-392
Frihetsstraff, jur. - 391-392, 393-394
Frihetstiden - 393-394
Frihetsträd - 393-394
Frihetsår - 393-394
Frihult, sjöv. - 393-394
Friis, namn på flere danska adliga ätter - 393-394
Friis, Jörgen - 395-396
Friis, Johan - 395-396
Friis, Kristian - 395-396
Friis, Kristian - 395-396
Friis, Hans - 395-396
Friis, Mogens - 395-396
Frijs, Kristian Emil Krag-Juel-Vind - 395-396
Friis, Peder Claussön - 395-396
Friis, Jens Andreas - 395-396
Friis, Hans Gabriel - 395-396, 397-398
Frijs, K. E. Krag-Juel-Vind-F. Se Friis 7 - 397-398
Frijsenborg ... - 397-398, 399-400, 401-402, 403-404, 405-406
Frinnaryd ... - 407-408, 409-410, 411-412, 413-414, 415-416
Fritt om bord ... - 417-418, 419-420, 421-422, 423-424, 425-426
Frondera ... - 427-428, 429-430, 431-432, 433-434, 435-436
Fruktblad ... - 437-438, 439-440, 441-442, 443-444, 445-446
Frånånger ... - 447-448, 449-450, 451-452, 453-454, 455-456
Frälseman ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Frö ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Frösslind ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Fugara ... - 487-488, 489-490, 491-492, 493-494, 495-496
Fumaria ... - 497-498, 499-500, 501-502, 503-504, 505-506
Furunkel ... - 507-508, 509-510, 511-512, 513-514, 515-516
Fyen ... - 517-518, 519-520, 521-522, 523-524, 525-526
Fyrpenningar ... - 527-528, 529-530, 531-532, 533-534, 535-536
Fysiogratiskt system ... - 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546
Fångvårdsstaten ... - 547-548, 549-550, 551-552, 553-554
Fårösund, utmärkt hamn i sundet mellan Gotland och Fårön - 553-554
Fåtölj, länsstol - 553-554
Fäbod. Se Fäbodvall - 553-554
Fäbodvall l. Säter - 553-554
Fäderneslandet, konung Gustaf III:s valspråk - 553-554
Fädrelandet, dansk tidning - 553-554
Fäflugor l. Bromsar (brömsar), zool. - 553-554, 555-556
Fägerplan, Axel Johan - 555-556
Fägre (ej Fägred), socken i Skaraborgs län - 555-556
Fähirde, kallades i Norges medeltid konungens skattmästare - 555-556
Fäktaren, marmorstoder - 555-556
Fäktkonst - 555-556, 557-558, 559-560, 561-562, 563-564
Fälla. Se Hygge - 563-564
Fälla ankar. Se Ankra - 563-564
Fällarm, sjöv. - 563-564
Fällbark, bot. - 563-564
Fällgaller, befästningsk. - 563-564
Fällning, kem. - 563-564
Fällning, skeppsb. - 563-564
Fält, herald., en skölds yta - 563-564
Fält, bergsv., en malms längdutsträckning - 563-564
Fältapotek, krigsv. - 563-564, 565-566
Fältarmé, krigsv. - 565-566
Fält-artilleri. Se Artilleri - 565-566
Fält-artilleriförråd. Se Artilleriförråd - 565-566
Fältbageri, krigsv. - 565-566
Fältbefästning l. Förskansning, krigsv. - 565-566, 567-568, 569-570
Fältbrygga. Se Krigsbrygga - 569-570
Fältförråd, förv., en art artilleriförråd. Se Förråd - 569-570
Fältförvaltning. Se Förvaltning - 569-570
Fältförvaltningstrupper, krigsv. - 569-570
Fältgendarmeri, krigsv. - 569-570
Fältgevaldiger, krigsv. - 569-570
Fältgudstjenst, krigsv. - 569-570
Fälthöns, zool. - 569-570
Fältkanon. Se Kanon - 569-570
Fältkök, krigsv. - 569-570
Fältlemmel. Se Sorkslägtet - 569-570
Fältläkarekår, bildas af alla armén tillhörige läkare - 569-570, 571-572
Fältmanöver, krigsv. - 571-572
Fältmarskalk l. Generalfältmarskalk, krigsv. - 571-572
Fältmina, krigsv. - 571-572, 573-574
Fältmätning, krigsv. - 573-574
Fältmätningskåren. Se Fortifikationen, sp. 85 - 573-574
Fältort, bergsv. - 573-574
Fältpiplärka, zool. - 573-574
Fältpost, krigsv. - 573-574
Fältpredikant l. Fältprest, krigsv. - 573-574
Fältprost, krigsv. - 573-574
Fältridning - 573-574
Fältrop, krigsv. - 573-574
Fältsignalering. Se Krigstelegraf - 573-574
Fältsignalkompani. Se Fortifikationen och Krigstelegraf - 573-574
Fältsjukhus - 573-574, 575-576, 577-578
Fältskans. Se Fältbefästning - 577-578
Fältskjutning, krigsv. - 577-578
Fältskyttet, fältartilleriets benämning under Gustaf Vasas tid - 577-578
Fältskär - 577-578
Fältslanga, krigsv. - 577-578
Fältsmedja, krigsv. - 577-578
Fältsork. Se Sorkslägtet - 577-578
Fältsparf-slägtet, zool. - 577-578, 579-580
Fältspat, miner. - 579-580
Fältspatsporfyr, petrogr. Se Porfyr - 579-580
Fältstycke, äldre benämning på eldrör tillhörande fältartilleriet - 579-580
Fälttecken, krigsv. - 579-580
Fälttjenst, krigsv. - 579-580
Fälttjenstgöring, krigsv. - 579-580, 581-582
Fälttrupp kallas hvarje trupp, som ingår i fältarmén - 581-582
Fälttygmästare. Se Generalfälttygmästare - 581-582
Fälttåg, krigsv. - 581-582
Fältvakt, krigsv. - 581-582
Fältvall. Se Fältbefästning - 581-582
Fältverk, krigsv. - 581-582
Fältöfvningar, krigsv. - 581-582
Fältöfverste, krigsv. - 581-582
Fämun, insjö i Nordre Osterdalen - 581-582
Fämö, dansk ö mellan Själland och Låland - 581-582
Fän (Fornn. fen), kärr - 581-582
Fängelse - 581-582, 583-584
Fängelseföreningen i Finland. Se Fångvårdssällskap - 583-584
Fängelsestraff, jur. - 583-584
Fängelsesystem - 583-584, 585-586, 587-588, 589-590
Fänghål - 589-590
Fänghålsdorn l. Fänghålsnafvare, sjöart. - 589-590
Fänghålsplugg, sjöart. - 589-590
Fängsel, ett yttre tvångsmedel - 589-590
Fänicka, krigsv. - 589-590
Fänrik, krigsv. - 589-590
Fänrik Ståls sägner, det populäraste af J. L. Runebergs skaldeverk - 589-590
Fänö, en liten fruktbar ö i Lilla Belt - 589-590
Färdig, sjöv. - 589-590
Färed, socken i Skaraborgs län - 589-590
Färentuna, härad och tingslag i Stockholms län - 589-590
Färentuna, socken i nämnda härad - 589-590, 591-592
Färg, tekn. Se Anilinfärger; Blåa, Bruna, Gröna, Röda etc. färger; Färgträ, Färgämne m. fl. - 591-592
Färg, målarek. - 591-592
Färg, fys. - 591-592, 593-594, 595-596
Färg-aberration. Se Aberration 3) - 595-596
Färgad, i motsats mot hvit - 595-596
Färgaryd, socken i Jönköpings län - 595-596
Färgblindhet - 595-596, 597-598, 599-600, 601-602, 603-604
Färgelanda ... - 603-604, 605-606
Färgning ... - 607-608, 609-610, 611-612, 613-614, 615-616
Färila ... - 617-618, 619-620, 621-622, 623-624, 625-626
Fästning ... - 627-628, 629-630, 631-632, 633-634, 635-636
Fästningsrayon ... - 637-638, 639-640, 641-642, 643-644, 645-646
Föllinge ... - 647-648, 649-650, 651-652, 653-654, 655-656
Fördelning ... - 657-658, 659-660, 661-662, 663-664, 665-666
Föreningsbanken i Finland ... - 667-668, 669-670, 671-672, 673-674, 675-676
Förgiftning ... - 677-678, 679-680, 681-682, 683-684
Förhyda, skeppsb., med plåtar af koppar eller annan metall bekläda ett fartygs botten för att hindra sjögräs och skaldjur att sätta sig fast på densamma - 683-684
Förhållande, matem. Mellan tvänne storheter säges förhållande äga rum, då den ena storheten kan på något sätt uttryckas i den andra såsom mått - 683-684
Förhållning, musikt., en eller flere från ett föregående ackort i ett efterföljande qvarliggande och för detta främmande toner - 683-684
Förhållningsbok, sjöv., en bok, som uppsättes för hvar och en af flottans manskap - 683-684
Förhårdning l. Induration, med. - 683-684
Förhör, jur., anställes af polismyndighet med misstänkt person, innan ransakning vid domstol företages (polisförhör) - 683-684
Förkalkning, patol. anat. Se Degerenration 8 - 683-684
Förkappning, sjöart., betäckning till skydd för stubinerna på ett tidbrandrör - 683-684
Förkastning, en viss lokal rubbning inom skiktsystemet hos lagrade bergarter - 683-684
Förkerd l. förkird (T. verkehrt), sjöv., bakvänd, oriktigt gjord. Brassa förkerdt, ställa seglen så, att de motverka framfarten, men för en viss manöver bidraga till lofning eller fallning - 683-684
Förklaring, jur. - 685-686
Förklaring, teol. Kristi förklaring - 685-686
Förklaring, teol. Kroppens förklaring, en förklarad lekamen, det tillstånd, hvari menniskans kropp efter uppståndelsen skall befinna sig - 685-686
Förklyftad, geol, betecknar, att bergarter genom fina sprickor äro delade i större eller mindre, dels oregelbundet, dels regelbundet formade stycken - 685-686
Förklyftning, geol., den egenskapen hos bergarter, såväl massformiga som lagrade, att vara genomsatta af fina, stundom omärkliga sprickor, förklyftningar eller afsöndringsklyfter - 685-686
Förknappning, sjöv., innehållande af en del af den portion, som tillkommer hvarje man af ett fartygs besättning - 685-686
Förkolning, kem., förstöring af organiska ämnen genom inverkan af värme, så att kol i mer eller mindre rent tillstånd dervid uppstår - 685-686, 687-688
Förkoppring, tekn. Se Galvanoplastik - 687-688
Förkroppning (T. verkröpfung), byggnadsk., i allmänhet den del af en vågrät gesims, som är ledd omkring eller springer fram ofvanpå en lodrät byggnadsdel - 687-688
Förkrosselse, hjertats, teol., en djup och allvarlig sorg och förskräckelse öfver synden, en tryckande känsla af syndens skuld och Guds vrede öfver synden - 687-688
Förkylning är icke en sjukdom, utan en orsak och en af de vanligaste orsaker till sjukdom - 687-688
Förkänsla. Se Exspectatio casuum similium - 687-688
Förkärla (ej Forkärla), socken i Blekinge län - 687-688
Förköp, jur., ett köpaftal, som slutes, sedan annan redan öppnat köpunderhandling om varan - 687-688
Förladdning, krigsv., något elastiskt ämne, som i slätborrade eldvapen lägges emellan krutladdningen och projektilen för att åtskilja dem eller ofta framför den senare för att qvarhålla den i loppet, i sitt laddningsläge - 687-688
För-lag. Se Destilleringsapparat - 687-688
Förlag, jur., det kapital, som erfordras för drifvande af ett yrke eller en näring - 687-688, 689-690
Förlag, samling af de af en bokförläggare utgifna arbeten - 689-690
Förlagsbokhandel. Se Bokhandel - 689-690
Förlagsinteckning. Se Förlag - 689-690
Förlagskontrakt. Se Förlag - 689-690
Förlagslån. Se Förlag - 689-690
Förlagsman. Se Förlag - 689-690
Förlagsrätt, jur., den rätt att genom tryck mångfaldiga en författares skrift, som genom öfverlåtelse af författaren tillkommer en annan person - 689-690
Förlamning, med., en upphäfd eller minskad förmåga att röra muskelapparaten, hvarigenom ett eller flere organ mer eller mindre fullständigt förlora förmågan af frivillig rörelse - 689-690, 691-692
Förlanda, socken i Hallands län - 691-692
Förlig, sjöv. Se För - 691-692
Förlikning, sjöart., sigtkorn, som tillsammans med "uppsättningen" (sigtet) bestämmer visirpunkterna, efter hvilka en kanon ombord riktas på ett synligt mål - 691-692
Förlikningsdomstolar - 691-692
Förlisa, sjöv., lida skeppsbrott genom strandning. Jfr Förlora - 691-692
Förlofning. Se Fästning - 691-692
Förlofvade landet, d. v. s. löftets land. Se Palestina - 691-692
Förlora, sjöv., lida skeppsbrott. Jfr Förlisa - 691-692
Förlorad säges om en fångning, stoppare o. d., som är afsedd att motstå en viss frestning, men brister då kraft användes. Jfr Nacka, Stotgarn - 691-692
Förloradt värme, fys., kallas det värme, som bortgår med förbränningsprodukterna från en eldstad och sålunda ej kommer denna till godo - 691-692
Förlossning, teol. Se Försoning - 691-692
Förlossning, med. Förlossning l. födelse är den akt, hvarigenom ett foster med dess bihang lemnar moderorganismen och födes till verlden - 691-692, 693-694
Förlust af medborgerligt förtroende. Se Medborgerligt förtroende - 693-694
Förlustlista, krigsv., den summariskt affattade lista på döde, sårade och saknade officerare, underofficerare, manskap och hästar, hvilken under krig utgifves från armén eller enskilda afdelningar af densamma efter sammandrabbningar och tidtals mellan sådana - 693-694
Förlåtelse, syndernas, teol., en gudomlig nådehandling - 693-694
Förläggare. Se Förlag och Förlagsrätt - 693-694
Förlängda märgen (Medulla oblongata), anat., den ofvan atlas vidtagande, uppåtstigande fortsättning af ryggmärgen, som utgör nedre början till hjernan - 693-694, 695-696
Förläning. Se Län - 695-696
Förläningsspanmål, kamer., kronotiondespanmål, som blifvit tilldelad presterskap och lärare på lön, domkyrkor m. m. - 695-696
För-löpning ... - 695-696, 697-698, 699-700, 701-702, 703-704, 705-706
Förpanta ... - 707-708, 709-710, 711-712, 713-714, 715-716
Förskansadt läger ... - 717-718, 719-720, 721-722, 723-724, 725-726
Förster ... - 727-728, 729-730, 731-732, 733-734, 735-736
Försäkringsföreningen ... - 737-738, 739-740, 741-742, 743-744, 745-746
För-värmning ... - 747-748, 749-750, 751-752, 753-754, 755-756

G


Gad ... - 757-758, 759-760, 761-762, 763-764, 765-766
Gadolinit ... - 767-768, 769-770, 771-772, 773-774, 775-776
Gahn ... - 777-778, 779-780, 781-782, 783-784
Galaktin. Se Galactodendron - 783-784
Galaktocele l. Mjölkbråck, med., kallas en samling af stagnerad mjölk i bröstet - 783-784
Galaktometer l. Laktometer, ett instrument, som tjenar till att snabbt och lätt bestämma mjölks gräddhalt - 783-784
Galaktorré l. Mjölkflytning, med., ymnigt flöde från mjölkkörtlarna - 783-784
Galaktos, kem., en till glykoserna hörande sockerart - 783-784
Galaktoskop. Se Galaktometer - 783-784
Galakturi l. Chyluri, med., en i Europa sällsynt, i Syd-Amerika oftare förekommande sjukdom - 783-784
Galanga. Se Galgo-rot - 783-784
Galant, Fr., en som söker ställa sig in hos fruntimmer, artig, förekommande, pålitlig, redbar, dugtig - 783-784
Galanthus L., Snödroppe, bot. - 783-784
Galantuomo, Ital., hedersman - 783-784
Galápagos-öarna, en af tio större och flere mindre öar bestående ögrupp i Stilla oceanen - 783-784, 785-786
Galar. Se Fjalar - 785-786
Galashiels, stad i skotska grefskapet Selkirk - 785-786
Galata, stadsdel i Konstantinopel (se d. o.) - 785-786
Galatea, astr., en af småplaneterna - 785-786
Galatea, Grek. mytol., en hafsnymf - 785-786
Galaterbrefvet, ett af Paulus' vigtigaste sändebref - 785-786
Galatien, i forntiden ett landskap i nordöstra delen af Mindre Asien - 785-786, 787-788
Galatz. Se Galacz - 787-788
Galaxidi, hamnstad i grekiska nomarkien Ftiotis och Fokis - 787-788
Galba, Servius Sulpicius - 787-788
Galbanum, Moderharts, farmak. med., är ett s. k. gummiharts - 787-788
Galder kallas i nordiska fornspråket hvarje magiskt qväde - 787-788
Galdhöpiggen, Galdhötind l. Ymesfjeld, Norges och norra Europas högsta fjälltopp - 787-788
Galdust, zool. Se Alfogel - 787-788
Galeas, skepps., var ursprungligen en stor galér, men utvecklade sig under 15:de och 16:de årh. till en tämligen sjelfständig fartygsklass - 787-788, 789-790
Galeazzo. Se Capella, C. F. G. - 789-790
Galega L., Get-ruta, Getklöfver, bot. - 789-790
Galeja, skeppsb., äldre benämning på galér - 789-790
Galen, Christoph Bernhard von - 789-790
Galen, Philipp, pseudonym för den tyske romanförfattaren Philipp Lange - 789-790
Galena, stad i nord-amerikanska staten Illinois - 789-790
Galenister, kyrkohist., kallades, efter sin ledare Galenus van Haen, de anabaptister i Nederländerna, hvilkas läror närmade sig remonstranternas (arminianernas) - 789-790
Galenit. Se Blyglans - 789-790
Galenos (Galenus), Claudius - 789-790, 791-792
Galeon l. Galion, skeppsb., i 15:e årh. en bastard mellan "långa" och "runda" fartyg - 791-792
Galeopithecus l. Pelsfladdraren, Flygande katten, Fladdermakien o. s. v., zool., är ett främst bland insekterna stående djur - 791-792
Galeopsis Lin., Korsnäta, Korsnässla, bot. - 791-792
Galeotti, Vincenzo Tomaselli - 791-792
Galér, skeppsb., sedan 1300-talet slägtnamn för roddkrigsfartyg - 791-792, 793-794
Galérflottan, krigsv., en svensk flotta, som byggdes till följd af ryska galérers härjningar 1719-21 och enligt förslag 1722 skulle uppgå till 90 fartyg - 793-794, 795-796
Galerites, paleont., fossilt slägte af irreguliära hafs-iglar - 795-796
Galerius, Cajus G. Valerius Maximianus, romersk kejsare - 795-796
Galérsegel l. Latinsegel, sjöv., triangulärt segel - 795-796
Galérslafvar, fångar eller förbrytare, som nyttjas till tjenstgöring på galérerna - 795-796
Galérvarf, varf för nybyggnad och reparation af galérer och skärgårdsfartyg - 795-796
Galesburgh, stad i nord-amerikanska staten Illinois, vid Chicago-Burlington-banan. Omkr. 11,000 innev. - 795-796
Galfrid. Se Geoffrey of Monmouth - 795-796
Galge, sjöv., ställning bestående af två stöttor och ett tvärstycke - 795-796
Galgenfrist T., eg. det uppskof med straffets undergående, som stundom beviljas den lifdömde - 795-796
Galgo-rot, Rhizoma Galangæ, farmak. med. - 795-796
Galhushornen. Se Guldhornsinskriften - 795-796
Galiani, Fernando - 795-796
Galicien (Sp. Galicia), spanskt landskap - 795-796, 797-798
Galignani, John Antony - 797-798
Galileen, före exilen ett litet område i norra Palestina, v. om sjön Merom - 797-798
Galilei, Vincenzo - 797-798
Galilei, Galileo - 797-798, 799-800
Galilei, Alessandro - 799-800
Galileiska hafvet. Se Genesaret - 801-802
Galileis kikare, fys. Se Kikare - 801-802
Galimatias, osammanhängande, meningslöst prat - 801-802
Galion. Se Galeon - 801-802
Galiot, skeppsb., mindre, lättare galér-cert - 801-802
Galipea, bot. farmak. Se Angostura-bark - 801-802
Galitj, stad i ryska guvern. Kostroma - 801-802
Galitsin eller, enligt ryskt skrifsätt, Golitsyn, rysk fursteslägt - 801-802
Galitj, Vasilij Vasiljevitj - 801-802
Galitj, Dmitrij Michailovitj - 801-802
Galitj, Amalia - 801-802
Galitj, Dmitrij Vladimirovitj - 801-802
Galium L., Måra, bot. - 801-802
Galizien, kronland i österrikisk-ungerska monarkien med titel "konungariket G. och Lodomerien jämte storhertigdömet Krakov och hertigdömena Auschwitz och Zator" - 801-802, 803-804, 805-806
Galizische Tátra Verein. Se Alpföreningar - 805-806
Galjadet, sjöv., bred vimpel - 805-806
Galjon, skeppsb., den byggnad, som, på en del fartyg, är uppförd på öfre skägg- eller galjonsknäna, på ömse sidor om skägget - 805-806
Gall, Nord. mytol., en af Odins valkyrjor. Se Göll - 805-806
Gall, Franz Joseph - 805-806, 807-808
Gall, Ferdinand - 807-808
Galla, en tunnflytande eller tjockare, gul, grön eller brun, alkaliskt eller neutralt reagerande vätska - 807-808
Gallabat. Se Galabat - 807-808
Gallaer ("invandrade"), eg. Orma, Oroma l. Ilmorma, ett stort folkslag i östra Afrika, från det inre af Abessinien till trakten af floden Sabaki - 807-808
Gallais, Jean Pierre - 807-808, 809-810
Gallait, Louis - 809-810
Galland, Antoine - 809-810
Gallas, Matthias - 809-810
Gallatin, Albert - 809-810, 811-812
Gallblomma. Se Blomma - 811-812
Gallblåsa, anat., hos menniskan en päronformig, 8-14 cm. lång reservoir för gallan - 811-812
Gallblåsesten. Se Gallsten - 811-812
Gallbräcka. Se Bräcka - 811-812
Galle, nederländsk kopparstickarefamilj i Antwerpen - 811-812
Galle, Johann Gottfried - 811-812
Gallego, flod i nordöstra Spanien - 811-812
Gallego, en kall nordvestlig vind, som på visa tider af året är den förherskande i Spanien - 811-812
Gallenga, Antonio - 811-812
Galler, Detta namn, liktydigt med kelter - 811-812, 813-814, 815-816
Galleri (Ital. galleria, Fr. galerie, af ovisst ursprung), i allmänhet ett rum, som är betydligt längre än det är bredt - 815-816
Gallering, kem. tekn. Se Färgning, sp. 609 - 815-816
Gallern, den döende, en berömd antik marmorstod - 815-816
Gallfeber, en förr använd benämning på de febersjukdomar - 815-816, 817-818
Gallfistel, med., fistelgång mellan gallblåsan eller lefvern och ytterhuden eller ett inre ihåligt organ - 817-818
Gallfärgämne. Se Galla - 817-818
Gallgång, anat. - 817-818
Galli, italiensk konstnärsfamilj - 817-818
Gallia. 1. Se Gallien. - 2. Astron., en af småplaneterna - 817-818
Galliard, gammal dans - 817-818
Gallicism, fransk språkegenhet eller ordvändning, nyttjad i ett annat språk än det franska - 817-818
Gallicera l. -sera, förfranska, göra till fransk - 817-818
Gallien (Lat. Gallia) - 817-818
Gallienus, Publius Licinius, romersk kejsare - 817-818
Gallifet, Gaston Alexandre Auguste, markis de G. - 817-818, 819-820
Gallikanska kyrkan kallas den katolska kyrkan i Frankrike - 819-820, 821-822
Gallimatias. Se Galimatias - 821-822
Gallinæ, Gallinaceæ. Se Hönsfoglar - 821-822
Gallinago, zool. - 821-822
Gallinazon l. As-kråkan, Cathartes atratus, zool. - 821-822
Gallinula. Se Sumphöna - 821-822
Gallipoli, befäst stad i italienska prov. Lecce (Apulien) - 821-822
Gallipoli (Turk. Geliboly), befäst stad i turkiska vilajetet Edirne (Adrianopel) - 821-822
Gallisera. Se Gallicism - 821-822
Gallisering, ett efter uppfinnaren, Gall, benämndt sätt att förbättra viner - 821-822
Gallium, kem., ett af Lecoq de Boisbaudran 1875 upptäckt metalliskt grundämne - 821-822, 823-824
Gallmeja. Se Galmeja - 823-824
Gall-myggor, Gallicolæ, zool. - 823-824
Gallodier, Louis - 823-824
Gallomani, öfverdrifven förkärlek för hvad som är galliskt, d. v. s. franskt - 823-824
Galloman, en som svärmar för hvad som är franskt - 823-824
Gallon, enheten för det engelska rymdmåttet - 823-824
Gallopavo l. Kalkonslägtet, zool. - 823-824, 825-826
Gallophasis (äfven Euplocomus), zool., är ett till fasanernas afdelning hörande slägte - 825-826
Galloway, fordom provins i södra Skotland - 825-826
Galloway-ras, en härdig och småväxt hästras - 825-826
Galloway-ras, en i sydöstra Skotland förekommande stam af nötkreatur - 825-826
Gallretention. Se Gulsot - 825-826
Gallring, skogsh., en gemensam benämning på de afverkningsmetoder - 825-826
Gallsteklar l. Galläpplesteklar, zool. - 825-826
Gallsten (Lat. Cholelithiasis), med., konkrementbildning i gallblåsa eller lefver - 825-826, 827-828
Gallstenskolik ... - 827-828, 829-830, 831-832, 833-834, 835-836
Galvanisk stapel ... - 837-838, 839-840, 841-842, 843-844, 845-846
Galvanopunktur ... - 847-848, 849-850, 851-852, 853-854, 855-856
Gamin ... - 857-858, 859-860, 861-862, 863-864, 865-866
Gammalkil ... - 867-868, 869-870, 871-872, 873-874, 875-876
Gara ... - 877-878, 879-880, 881-882, 883-884, 885-886
Gardrofva ... - 887-888, 889-890, 891-892, 893-894, 895-896
Garnier ... - 897-898, 899-900, 901-902, 903-904
Garphyttan, bruks- och landtegendom i Tysslinge socken, Örebro län - 903-904
Garrat, tekn. Se Bablah - 903-904
Garrett, Joã Baptista d'Almeida-G. Se Almeida-Garrett - 903-904
Garrick, David - 903-904
Garrison, William Lloyd - 903-904
Garrottering, ett i Spanien och Portugal brukligt sätt att utkräfva dödsstraff - 903-904
Garrulus, Skrikslägtet, zool. - 903-904, 905-906
Gars, Kapten, ett inkognito-namn, som Gustaf II Adolf begagnade under sin resa till Brandenburg och Pfalz 1620 - 905-906
Gartner, T., trädgårdsmästare - 905-906
Gartnersällskapet i Stockholm l. Stockholms Gartnersällskap, stiftadt i Juni 1848 - 905-906
Garumna. 1. Se Garonne 1. - 2. Astr., en af småplaneterna - 905-906
Garve, Christian - 905-906
Garwhal. Se Garhwal - 905-906
Garz, stad i preussiska regeringsområdet Stettin, vid Oder - 905-906
Gas (Fr. gaze), ett slags tunnt, genomskinligt tyg, som troligen fått sitt namn efter staden Gassa, hvarets det ursprungligen tillverkades - 905-906
Gas, tekn., den af J. B. v. Helmont i den vetenskapliga terminologien (i början af 1600-talet) införda benämningen på det luftformiga aggregationstillståndet hos en del i naturen förekommande ämnen - 905-906, 907-908, 909-910, 911-912, 913-914, 915-916, 917-918, 919-920
Gasbad, med., bad, som tagas i de från vissa mineralkällor utströmmande gaser - 919-920, 921-922
Gasbatteri, fys., är ett af gasstaplar sammansatt galvaniskt batteri - 921-922
Gascogne, fordom landskap i sydvestra Frankrike - 921-922
Gascogne-viken. Se Biscaya-viken - 921-922
Gascoigne, George - 921-922
Gascoigne, Caroline Leigh - 921-922
Gaser. Se Geser - 921-922
Gáseyri. Se Eyjafjörðr - 921-922
Gas-generator (af Lat. generator, frambringare). Se Gas - 921-922
Gasindi kallades hos somliga germanska folk den hird eller det följe af "handgångne män", som omgaf och ledsagade konungarna och höfdingarna - 921-922
Gas-kalorimeter, fys., är en kalorimeter, som utnyttjas vid bestämmandet af gasers specifika värme samt af afdunstnings- och ångbildningsvärmet - 921-922
Gaskell, Elizabeth Cleghorn, såsom ogift Stevenson - 921-922
Gas-klocka. Se Gas - 921-922
Gas-kol, tekn., kallas de stenkol, som användas för gasberedning - 921-922, 923-924
Gaskonnad, skryt, skräfvel. Jfr Gascogne - 923-924
Gas-kraftmaskin. Se Gasmaskin - 923-924
Gas-källa, geol., utströmning af svafvelväte, kolsyra, kolväteföreningar, m. fl. gaser - 923-924
Gas-lampa. Se Gas-olja och Lampa - 923-924
Gas-lysning. Se Gas - 923-924
Gasmaskin, Gaskraftmaskin l. Gasmotor (af Lat. movere, röra), mek. - 923-924, 925-926
Gas-motor. Se Gasmaskin - 925-926
Gas-mätare. Se Gas - 925-926
Gasnavider. Se Ghasnavider - 925-926
Gasolin l. Petroleum-eter, tekn., den flyktigaste och lättast antändliga af de destillationsprodukter, som öfvergå vid raffinering af råpetroleum - 925-926
Gasolin-gasverk. Se Gasolin - 925-926
Gas-olja, en blandning af de vid raffinering af petroleum först öfvergående destillationsprodukterna - 925-926
Gasometer. Se Gas - 925-926
Gaspari, Adolf Christian - 925-926
Gasparin, Agénor Etienne - 925-926
Gasparin, Valérie Boissier - 925-926, 927-928
Gaspé, halfö i britiska Nord-Amerika - 927-928
Gasretort. Se Gas - 927-928
Gass, Friedrich Wilhelm Heinrich Joachim - 927-928
Gassa (Gaza), urgammal stad i sydvestra Palestina - 927-928
Gassaniderna (Gazaniderna), arabisk konungaslägt - 927-928
Gassendi, Pierre - 927-928
Gassendist. Se Gassendi - 927-928
Gasser, Hans - 927-928, 929-930
Gasser, Joseph - 929-930
Gassiots stapel, bägareapparat (se Galvanisk stapel), bestående af omkring 3,500 element - 929-930
Gassner, Johann Josef - 929-930
Gassner, Ferdinand Simon - 929-930
Gas-spisar. Den stora beqvämlighet, som användandet af gas vid matlagning erbjuder, har haft till följd, att, i synnerhet i utlandet, spisar och kokapparater för gas blifvit mycket allmänna - 929-930, 931-932
Gas-stapel, fys., en galvanisk stapel, bestående af metall och gas - 931-932
Gast, sjöv., benämning på manskap ombord i fartyg - 931-932
Gastalder kallades hos langobarderna de kunglige ämbetsmän - 931-932
Gastein, romantisk dal i hertigdömet Salzburg - 931-932
Gastera, gästa, gifva gästroller - 931-932
Gasterosteus. Se Spiggslägtet - 931-932
Gastineau, Benjamin - 931-932
Gaston, grefvar af Foix (se d. o.) - 931-932
Gaston, stiftare af Antonius-orden (se d. o.) - 931-932
Gaston d'Orléans. Se Orléans - 931-932
Gastralgi, med., smärta i maggropen. Se Kardialgi - 931-932
Gastrektasi, med., utvidgning af magsäcken - 931-932
Gastricism, med., ett tämligen sväfvande uttryck för åtskilliga rubbningar i magsäckens funktioner - 931-932
Gastrisk feber, med., kallades förr en mängd olika sjukdomstillstånd - 931-932
Gastritis, inflammation af magsäcken - 933-934
Gastrocnemius, Lat., anat., den muskel, som bildar den mest framstående delen af vaden - 933-934
Gastrodyni. Se Gastralgi och Kardialgi - 933-934
Gastroenteritis, med., inflammation af magsäck och tunntarmar - 933-934
Gastrohysterotomi, kejsarsnitt. Se d. o. - 933-934
Gastromalasi, med., uppmjukning af magsäcken - 933-934
Gastromycetes Fr. Buksvampar, bot. - 933-934
Gastronom, grundlig kännare af den finare matlagningen; läckermun - 933-934
Gastronomi, konsten att bedöma läckra rätter; den högre kokkonsten - 933-934
Gastrorrhagi, med., blödning från magen eller blodkräkning. Se d. o. - 933-934
Gastroskop, ett af Nitze och Leiter uppfunnet instrument, genom hvilket man kan se in i magsäcken - 933-934
Gastrosofi, sammanfattningen af de regler, som menniskan bör följa för att kunna utan skada njuta bordets nöjen - 933-934
Gastrotomi, kir., en operation, bestående deri, att man utifrån, efter att hafva delat bukens betäckningar, uppsöker och öppnar sjelfva magsäcken, ventrikeln - 933-934
Gas-utveckling, kem., afskiljande af gaser ur något ämne - 933-934
Gas-vatten, tekn., de kondensationsprodukter, hufvudsakligen bestående af tjära (se d. o.) och ammoniak-vatten - 933-934
Gas-vulkan, geol., populär, men kanske mindre exakt benämning på den utströmning af vattenånga eller andra, vanligen upphettade gaser, som eger rum i sprickor och remnor i krateröppningarna eller på sluttningarna af vulkaner, hvilka för öfrigt befinna sig i hvila - 933-934, 935-936
Gas-värme. Se Afdunstningsvärme - 935-936
Gaszynski, Konstantin - 935-936
Gata, fordom en skog i Upland - 935-936
Gatehus kallas i Skåne en vid bygata belägen bebyggd jordlägenhet - 935-936
Gatell y Folch, Joaquin - 935-936
Gates, Horatio - 935-936
Gateshead, stad i engelska grefskapet Durham - 935-936
Gath, en af filistéernas fem furstestäder - 935-936
Gathenhielm, Lars - 935-936
Gathy, August - 935-936, 937-938
Gatien-Arnoult, Adolphe Félix - 937-938
Gatling, Richard Jordan - 937-938
Gatlopp (Gatulopp), ett ända till början af 19:de årh. i alla arméer brukligt kroppsstraff - 937-938
Gatsjina, stad i ryska guvernem. Petersburg - 937-938
Gatteaux, Jacques Edouard - 937-938
Gatterer, Johann Christoph - 937-938
Gatti, Bernardino, kallad il Sojaro - 937-938
Gatty, Margaret - 937-938
Gatubods-penningar benämndes förr den afgift, som till staden erlades af den, som nyttjade stadens bodar och stånd - 937-938
Gatubods-sven var förr, i motsats till "bokhållare", en handelsbetjent, som sysselsattes vid varuförsäljningen i bod eller stånd - 937-938
Gatulopp. Se Gatlopp - 937-938
Gatuläggning l. Gatubeläggning kallas hvarje konstgjord behandling af gata (väg), hvarigenom dennas yta göres mer ändamålsenlig för trafik, än hvad hon är i sitt ursprungliga skick - 937-938, 939-940, 941-942, 943-944
Gau betecknade i frankiska, senare i tyska riket ett förvaltningsdistrikt - 943-944
Gau, Franz Christian - 943-944
Gauchos, den uteslutande med boskapsskötsel sysselsatta landtbefolkningen i Argentina i Syd-Amerika - 943-944
Gaudeamus, Lat., början till en gammal bekant studentvisa - 943-944
Gaudin, Michel Charles - 943-944
Gaudium, Lat., glädje, fröjd - 943-944
Gaudry, Albert - 943-944
Gaudy, Franz Bernhard Heinrich Wilhelm - 943-944
Gauermann, Friedrich - 943-944
Gaufrera. Se Gåfrera - 943-944
Gau-författning. Se Gau - 943-944
Gaugemela, ort i assyriska landskapet Aturia - 943-944, 945-946
Gauhati. Se Gohatti - 945-946
Gaulanitis. Se Golan - 945-946
Gaulli, Giovanni Battista - 945-946
Gault, geol., ett urpsrungligen i Cambridgeshire användt namn på en lera - 945-946
Gaultheria L., bot. - 945-946
Gaunö, baroni på Själland - 945-946
Gaupp, Ernst Theodor - 945-946
Gaur, fordom hufvudstad i Bengalen - 945-946
Gauren, Bos gaurus, zool., en art af nötdjur - 945-946
Gaurisankar, bergstopp i Himalaja, i Nepal - 945-946
Gausdal, en sidodal till Gudbrandsdalen - 945-946
Gauss, Karl Friedrich - 945-946, 947-948, 949-950
Gauss'ska logaritmer. Se Logaritmer - 949-950
Gausta, södra Norges högsta fjäll - 949-950
Gaustad, asyl för sinnessjuke, belägen i Vestre-Akers socken, Akershus amt, i Norge - 949-950
Gautbert. Se Ansgar - 949-950
Gauthey, Emilian Marie - 949-950
Gauthjod, ett under 1700-talet tillskapadt namn för att beteckna göta land, fornspråkets Gautland - 949-950
Gautier, Théophile - 949-950
Gautier, Emile Théodore Léon - 949-950
Gautr, Sv. Göt, Nord. mytol., ett af Odens namn, sannolikt betecknande honom såsom talare (jfr verbet gauta, tala) - 949-950
Gautstigen. Se Dovrefjäll - 949-950
Gautvidr, Sv. Götved, son af Svipdag den blinde och fosterbroder till Ingjald Illråde - 949-950
Gavarni, Paul - 949-950, 951-952
Gavarnie, ort i franska depart. Hautes-Pyrénées - 951-952
Gavazzi, Alessandro - 951-952
Gave, namn på de i Pyreneerna förekommande bergströmmarna - 951-952
Gaveaux, Pierre - 951-952
Gavelius, Peder - 951-952
Gavelkind l. Tenure in Gavelkind, Eng., jur., kallas i England den speciella jordbesittningsrätt - 951-952, 953-954
Gaveston, Piers - 953-954
Gavialer l. Snabelkrokodiler (Gavialidæ), zool. - 953-954
Gaviniés, Pierre - 953-954
Gavott, gammal fransk dans i måttligt tempo - 953-954
Gay, John - 953-954
Gay, Marie François Sophie, född Nichault de Lavalette, känd under namnet Madame Sophie - 953-954
Gay, Delphine, den föregåendes dotter. Se Girardin, Delphine - 953-954
Gaya, förvaltningsområde i Mähren - 953-954
Gaya, stad i nämnda område, vid Stupava - 953-954
Gaya, stad i Ostinidien. Se Gajah - 953-954
Gayalen, Bos frontalis, zool., en i Främre Indiens nordöstra delar lefvande art af nötdjur - 953-954, 955-956
Gayangos, Don Pasquale - 955-956
Gayette-Georgens, Jeanne Marie von - 955-956
Gay-Lussac, Louis Joseph - 955-956
Gay-Lussacs lag. Se Gay-Lussac, L. J. - 955-956
Gaza. Se Gassa - 955-956
Gaza, Theodoros - 955-956
Gazellen, Gazella dorcas, zool., hörande till antilopfamiljen - 955-956, 957-958
Gazell-floden, biflod till Bar-el-Abiad (Hvita Nilen) - 957-958
Gazett, periodisk skrift, innehållande politiska och literära nyheter, tidning - 957-958
Gazette de France, en af Frankrikes äldsta tidningar - 957-958
Gazzoletti, Antonio - 957-958
Gdov, stad i ryska guvernem. Petersburg - 957-958
G dur, musikt., den durtonart, som har g till grundton - 957-958
Ge. Se Gaia - 957-958
Gebal. Se Byblos - 957-958
Gebauer, Kristian David - 957-958
Gebauer, Franz Xaver - 957-958
Geber (egentl. Abu Musa Djabir Ben Haijan Ben Abdallah), arabisk kemist - 957-958, 959-960
Gebhard, ärkebiskop och kurfurste af Köln - 959-960
Gebhardt, Karl Franz Eduard von - 959-960
Gebit (T. gebiet), område - 959-960
Gebweiler (Fr. Guebwiller), stad i tyska rikslandet Elsass-Lothringen - 959-960
Gebyr (T. gebühr), förv., nyttjades inom den äldre svenska administrationen i betydelse af sportelinkomst, expeditionslösen o. s. v. - 959-960
Gecarcinus. Se Antilliska landtkrabban - 959-960
Gecinus, Grön- l. Myrspettar, zool. - 959-960
Gecko-ödlorna, Ascalabotæ, zool. - 959-960
Ged, William - 959-960, 961-962
Gedackt ... - 961-962, 963-964, 965-966
Gefion ... - 967-968, 969-970, 971-972, 973-974, 975-976, 977-978
Geiger, Abraham - 977-978
Geiger, Lazarus - 977-978
Geijer, svensk slägt, som härstammar från en urgammal tysk adlig ätt - 977-978
Geijer, Bengt Gustaf - 977-978
Geijer, Bengt Reinhold - 977-978
Geijer, Erik Gustaf - 977-978, 979-980, 981-982, 983-984, 985-986, 987-988
Geikie, Archibald - 987-988
Geiler von Kaisersberg, Johannes - 987-988
Geinitz, Hans Bruno - 987-988
Geirangerfjorden, den sydligaste och smalaste armen af Storfjorden på Söndmöre (Norge) - 987-988
Geirs-oddr, spjutudd, förekommer i det gamla talesättet marka sik geirs oddr - 987-988
Geisa, konung af Ungern - 987-988
Geisenheim, stad i preussiska regeringsområdet Wiesbaden - 987-988
Geiserik (rättare Gaiserik) l. Genserik, vandalisk konung - 987-988, 989-990
Geisler, Johan Tobias - 989-990
Geislingen, stad i würtembergska Donaukretsen - 989-990
Geison, Grek., byggnadsk., namn på de antikgrekiska byggnadernas hufvudgesims eller kranslist. Se Gesims - 989-990
Geissel, Johannes von - 989-990
Geissler, Heinrich - 989-990
Geisslerska rör, fys. - 989-990
Geist, T., ande, själ, intelligens, snille, eld, inspiration, hänförelse - 989-990
Geistinger, Marie - 989-990
Geitlin, Gabriel - 989-990
Geitner, Ernst August - 989-990
Gela, forngrekisk stad på Siciliens södra kust - 989-990
Geladan, Cynocephalus gelada, zool., en till babianernas afdelning hörande ap-art, förekommer i Abessinien - 991-992
Gelasius, namn på två påfvar - 991-992
Gelatin. Se Geline och Lim - 991-992
Gelatinkräfta. Se Kräfta - 991-992
Gelbgjutare, tillverkare af mässingsarbeten och arbeten af annan gul metallkomposition - 991-992
Gelbholz. Se Gulträ - 991-992
Gelderland, provins i Nederländerna - 991-992
Geldern, hertigdöme i det forna Tyska riket, vid Nedre Rhen och Ijssel - 991-992
Geldern, stad i preussiska regeringsområdet Düsseldorf - 991-992
Gelé, en maträtt, bestående af stelnad saft från kött eller frukt - 991-992
Gelée, Claude. Se Gellée - 991-992
Gelhaar, Fredrika Mathilda - 991-992, 993-994
Gelhaar, Vilhelmina Charlotta - 993-994
Gelimer ... - 993-994, 995-996
Gelline ... - 997-998, 999-1000, 1001-1002, 1003-1004, 1005-1006
Gendimin ... - 1007-1008, 1009-1010, 1011-1012, 1013-1014, 1015-1016
Generallöjtnant ... - 1017-1018, 1019-1020, 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026
Generation ... - 1027-1028, 1029-1030, 1031-1032, 1033-1034, 1035-1036
Gennadius ... - 1037-1038, 1039-1040, 1041-1042, 1043-1044, 1045-1046
Genuin ... - 1047-1048, 1049-1050, 1051-1052, 1053-1054, 1055-1056
Geografi ... - 1057-1058, 1059-1060, 1061-1062, 1063-1064, 1065-1066
Geometrisk bild ... - 1067-1068, 1069-1070, 1071-1072, 1073-1074, 1075-1076
Georg ... - 1077-1078, 1079-1080, 1081-1082, 1083-1084, 1085-1086
Geranium ... - 1087-1088, 1089-1090, 1091-1092, 1093-1094, 1095-1096
Geringius ... - 1097-1098, 1099-1100, 1101-1102, 1103-1104, 1105-1106
Germania ... - 1107-1108, 1109-1110, 1111-1112, 1113-1114, 1115-1116
Geronter ... - 1117-1118, 1119-1120, 1121-1122, 1123-1124, 1125-1126
Geser ... - 1127-1128, 1129-1130, 1131-1132, 1133-1134, 1135-1136
Geter ... - 1137-1138, 1139-1140, 1141-1142, 1143-1144, 1145-1146
Gezelius ... - 1147-1148, 1149-1150, 1151-1152, 1153-1154, 1155-1156
Ghys ... - 1157-1158, 1159-1160, 1161-1162, 1163-1164, 1165-1166
Gieseler ... - 1167-1168, 1169-1170, 1171-1172, 1173-1174, 1175-1176
Giga ... - 1177-1178, 1179-1180, 1181-1182, 1183-1184, 1185-1186
Giles ... - 1187-1188, 1189-1190, 1191-1192, 1193-1194, 1195-1196
Gima ... - 1197-1198, 1199-1200, 1201-1202, 1203-1204, 1205-1206
Giotto ... - 1207-1208, 1209-1210
Giovanni, Fra. Se Fiesole - 1209-1210
Giovanni da Bologna. Se Bologna, G. da - 1209-1210
Giovinazzo, stad uti italienska prov. Bari - 1209-1210
Giovini. Se Bianchi-Giovini, Aurelio - 1209-1210
Gipa, sjöv. - 1209-1210
Gips, miner. - 1209-1210
Gipsafgjutning - 1209-1210
Gipsförband, kirurg. - 1209-1210
Gipsmantel. Se Afgjutning - 1209-1210
Gipsmodell. Se Afgjutning - 1209-1210
Gir, sjöv. - 1209-1210
Giraffen, zool. - 1209-1210, 1211-1212
Giraffen, astron. - 1211-1212
Giraldi Cintio, Giambatista - 1211-1212
Girandole, Fr., flerarmad ljusstake - 1211-1212
Girandole, Bernardo delle. Se Buontalenti - 1211-1212
Girard, Jean Baptiste - 1211-1212
Girard, Philippe Henri de - 1211-1212, 1213-1214
Girardin ... - 1213-1214, 1215-1216
Girand ... - 1217-1218, 1219-1220, 1221-1222, 1223-1224, 1225-1226
Giunta ... - 1227-1228, 1229-1230, 1231-1232, 1233-1234, 1235-1236
Gjörwell ... - 1237-1238, 1239-1240, 1241-1242, 1243-1244, 1245-1246
Gladstone ... - 1247-1248, 1249-1250, 1251-1252, 1253-1254, 1255-1256
Glansspetsormen ... - 1257-1258, 1259-1260, 1261-1262, 1263-1264, 1265-1266
Glasfabrikation ... - 1267-1268, 1269-1270, 1271-1272, 1273-1274, 1275-1276
Glass ... - 1277-1278, 1279-1280, 1281-1282, 1283-1284, 1285-1286
Gleerup ... - 1287-1288, 1289-1290, 1291-1292, 1293-1294, 1295-1296
Globulin ... - 1297-1298, 1299-1300, 1301-1302, 1303-1304, 1305-1306
Glycium ... - 1307-1308, 1309-1310, 1311-1312, 1313-1314, 1315-1316, 1317-1318
Gniben, en 50 m. hög klint, som bildar den nordvestligaste spetsen af Själlands odde - 1317-1318
Gnida, gnidning, ingnidning, med. - 1317-1318
Gnipahålan (Gnupahålan). Se Garm - 1317-1318
Gnista. Se Elektrisk gnista och Galvanisk gnista - 1317-1318
Gnistan, ett i Göteborg stiftadt sällskap - 1317-1318
Gnistinduktor, fys. - 1317-1318
Gnistmikrometer. Se Gnistmätare - 1317-1318
Gnistmätare, fys. - 1317-1318
Gnistsläckare, mek. - 1317-1318
Gnitaheden. Se Fafne - 1317-1318
Gnodingslägtet, zool. - 1317-1318, 1319-1320
Gnomer. Se Elementar-andar - 1319-1320
Gnomisk poesi. Gnom kallas ett i poetisk form affattadt kort tänkespråk - 1319-1320
Gnomon, Grek., visare, rättesnöre. 1. Astron. - 2. Matem. - 1319-1320
Gnomonik, astr. - 1319-1320
Gnosis. Se Gnosticism - 1319-1320
Gnosjö, socken i Jönköpings län - 1319-1320
Gnosspelius, Vilhelm Teodor - 1319-1320, 1321-1322
Gnosticism - 1321-1322, 1323-1324
Gnostiker. Se Gnosticism - 1323-1324
Gnothi seavton, Grek., "känn dig sjelf", vishetsregel - 1323-1324
Gnupahålan (Gnipahålan). Se Garm - 1323-1324
Gnu-slägtet, zool. - 1323-1324, 1325-1326
Gnå, Nord. mytol. - 1325-1326
Goa, portugisisk koloni på vestra kusten af främre indiska halfön - 1325-1326
Go ahead l. Go on, Eng., framåt! gå på! vidare! fortsätt! - 1325-1326
Goalpara 1. Vestligaste distriktet i Assam. - 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - 1325-1326
Gobat, Samuel - 1325-1326
Gobdas. Se Ailekes-olmak - 1325-1326
Gobelintapeter, väfda tapeter med figurframställningar utgångna från den berömda statsfabriken les Gobelins i Paris - 1325-1326
Gobi är i Europa den vanliga benämningen på det stora öckenområde i östra Hög-Asien - 1325-1326, 1327-1328
Gobineau ... - 1327-1328, 1329-1330, 1331-1332, 1333-1334, 1335-1336
Gods-hall ... - 1337-1338, 1339-1340, 1341-1342, 1343-1344, 1345-1346
Goldoni ... - 1347-1348, 1349-1350, 1351-1352, 1353-1354, 1355-1356
Goluchovski ... - 1357-1358, 1359-1360, 1361-1362, 1363-1364, 1365-1366
Goodall ... - 1367-1368, 1369-1370, 1371-1372, 1373-1374
Gorgoneion, Medusahufvudet på Athenes (eller Zevs') egid. Se Gorgoner - 1373-1374
Gorgoner, qvinliga vidunder - 1373-1374
Gori, stad och fäste i ryska guvern. Tiflis (Kaukasien) - 1373-1374
Goribun, zool. Se Pungbjörnen - 1373-1374
Gorillan, zool. - 1373-1374, 1375-1376
Gorinchem l. Gorkum, befäst stad i nederländska prov. Zuid-Holland - 1375-1376
Gorkum. Se Gorinchem - 1375-1376
Gorm den gamle - 1375-1376
Gornerhorn. Se Dufour-spetsen - 1375-1376
Gornij-Dubniak, stad i Bulgarien - 1375-1376, 1377-1378
Gorod l. grad, R., ett i flere europeiska språk under olika former förekommande ord, hvars grundbetydelse är inhägnad plats - 1377-1378
Gorodisjtje, R., lemningar af gamla befästa ryska orter - 1377-1378
Gorostiza, Manuel Eduardo de - 1377-1378
Gorresio, Gasparre - 1377-1378
Gortjakov, rysk adlig slägt - 1377-1378
Gortjakov, Peter - 1377-1378
Gortjakov, Dmitri - 1377-1378
Gortjakov, Alexander - 1377-1378
Gortjakov, Andrej Ivanovitj - 1377-1378
Gortjakov, Peter Alexandrovitj - 1377-1378
Gortjakov, Michail Alexandrovitj - 1377-1378, 1379-1380
Gortjakov, Alexander Michailovitj - 1379-1380
Gosch, Karl August - 1379-1380
Gosen, i forntiden ett landskap i Nedre Egypten - 1379-1380
Goslar, stad i preussiska landdrosteriet Lüneburg (Hannover) - 1379-1380
Gosport, befäst hamnstad i engelska grefskapet Hants (Hampshire) - 1381-1382
Gossaert (Gossart), Jan - 1381-1382
Gosse, Nicolas Louis François - 1381-1382
Gosse, Philip Henry - 1381-1382
Gosse, Edmund William - 1381-1382
Gosse (rättare Gossé), François Joseph - 1381-1382
Gosselin, Pascal François Joseph - 1381-1382, 1383-1384
Gosselin, Athanase Léon - 1383-1384
Gosselman, Karl August - 1383-1384
Gossman, Friederike - 1383-1384
Gossypium L., bomullsväxter, bot. - 1383-1384, 1385-1386
Goszczynski, Severyn - 1385-1386
Got, François Jules Edmond - 1385-1386
Gotan. Se Gothan - 1385-1386
Gotenhof, ett af gotländska köpmän i Stor-Novgorod under medeltiden grundadt faktori och nederlagsplats för deras varor - 1385-1386
Goter, ett germanskt folk, hvilket Tacitus omtalar såsom bosatt å ömse sidor om Weichsels nedre lopp - 1385-1386, 1387-1388
Gotha ... - 1387-1388, 1389-1390, 1391-1392, 1393-1394, 1395-1396
Gotland ... - 1397-1398, 1399-1400, 1401-1402, 1403-1404, 1405-1406
Gottsched ... - 1407-1408, 1409-1410, 1411-1412, 1413-1414, 1415-1416
Gozzi ... - 1417-1418, 1419-1420, 1421-1422, 1423-1424, 1425-1426
Graderverk ... - 1427-1428, 1429-1430, 1431-1432, 1433-1434, 1435-1436
Graham ... - 1437-1438, 1439-1440, 1441-1442, 1443-1444, 1445-1446
Gran ... - 1447-1448, 1449-1450, 1451-1452, 1453-1454, 1455-1456
Grandville ... - 1457-1458, 1459-1460, 1461-1462, 1463-1464, 1465-1466
Granulationer ... - 1467-1468, 1469-1470, 1471-1472, 1473-1474, 1475-1476
Gravelines ... - 1477-1478, 1479-1480, 1481-1482, 1483-1484, 1485-1486
Greenwich ... - 1487-1488, 1489-1490, 1491-1492, 1493-1494, 1495-1496
Gregorius ... - 1497-1498, 1499-1500, 1501-1502, 1503-1504
Grein, Christian Wilhelm Michael - 1503-1504
Greisdalen, en n. om staden Veile (i Jylland) belägen dal - 1503-1504
Greiz, hufvudstad i furstendömet Reuss-Greiz - 1503-1504
Grekiska arkipelagen. Se Egeiska hafvet - 1503-1504
Grekiska elden, brinnande vätska - 1503-1504
Grekiska filosofien - 1503-1504, 1505-1506
Grekiska kejsaredömet. Se Östromerska riket - 1505-1506
Grekiska kyrkan l. Ortodoxa kyrkan - 1505-1506, 1507-1508
Grekiska literaturen - 1507-1508, 1509-1510, 1511-1512, 1513-1514, 1515-1516, 1517-1518
Grekiska mytologien. Se Mytologi - 1517-1518
Grekiska språket - 1517-1518, 1519-1520, 1521-1522
Grekisk musik. Se Musik - 1521-1522
Grekisk profil. Se Grekland, sp 1528 - 1521-1522
Grekisk-ryska kyrkan - 1521-1522, 1523-1524
Grekiskt kors. Se Kors - 1523-1524
Grekland - 1523-1524, 1525-1526, 1527-1528, 1529-1530, 1531-1532, 1533-1534, 1535-1536, 1537-1538, 1539-1540, 1541-1542, 1543-1544, 1545-1546, 1547-1548, 1549-1550, 1551-1552
Greklands sju vise - 1551-1552
Gren, Magnus - 1551-1552, 1553-1554
Gren (Green), Ivar - 1553-1554
Gren, Jonas - 1553-1554
Grenaa (Grenå), stad i norra Jylland - 1553-1554
Grenada, en England tillhörig ö bland Små Antillerna i Vestindien - 1553-1554, 1555-1556
Grenadier (förr äfven Granadör) - 1555-1556
Grenadill-trä, tekn. - 1555-1556
Grenadines. Se Grenada - 1555-1556
Grenafylke (Groenafylke) - 1555-1556
Grenander, Elias Kristofer - 1555-1556
Grenat soluble. Se Granatbrunt - 1555-1556
Grenen, Jyllands nordligaste udde - 1555-1556
Grenets stapel. Se Galvanisk stapel, sp. 839 - 1555-1556
Grenförhuggning. Se Förhuggning - 1555-1556
Grengalleri. Se Fästning, sp. 628, och Galleri - 1555-1556
Grenknopp. Se Förgrening - 1555-1556
Grenland (Groenland), del af Grenafylke - 1555-1556
Grenmossa, bot. - 1555-1556
Grenna, uppstad i Småland - 1555-1556, 1557-1558
Grenna landsförsamling, i Jönköpings län - 1557-1558
Grenna rödpäron. Se Päron - 1557-1558
Grenoble, befäst hufvudstad i franska depart. Isère - 1557-1558
Grenskott ... - 1557-1558, 1559-1560, 1561-1562, 1563-1564, 1565-1566
Grey ... - 1567-1568, 1569-1570, 1571-1572, 1573-1574, 1575-1576
Grillparzer ... - 1577-1578, 1579-1580, 1581-1582
Grimkell, Olof den heliges hirdbiskop - 1581-1582
Grimm, Friedrich Melchior von - 1581-1582
Grimm, Jakob Ludwig Karl - 1581-1582, 1583-1584
Grimm, Wilhelm Karl - 1583-1584
Grimm, Ludwig Emil - 1583-1584
Grimm, Hermann - 1583-1584
Grimm, August Theodor von - 1583-1584
Grimm, pseudonym för franske författaren L. A. E. Achard - 1583-1584
Grimma, stad i Sachsen - 1583-1584
Grimmared, socken i Vestergötland - 1583-1584
Grimmelhausen, Hans Jakob Christoffel von - 1583-1584
Grimmska lagen kallas ofta efter Jakob Grimm den af honom först fullständigt uppvisade lagen om den konsonantiska ljudskridningen (se d. o.) i det germanska urspråket - 1583-1584
Grimne, Nord. mytol. "den maskerade", "den förklädde", ett af Odens namn - 1583-1584
Grimnesmål. Se Grimne - 1583-1584

Project Runeberg, Tue Dec 18 03:01:35 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
http://runeberg.org/nfae/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free