- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
69-70

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forsete, Nord. mytol. - Forshæll, Johan Henrik - Forshaga kanal, i Värmland - Forsheda, socken i Jönköpings län - Forshem, socken i Skaraborgs län - Forsholm, under medeltiden ett slott vid Sjöråsviken i Forshems socken - Forshälla, socken i Göteborgs och Bohus län - Forsia l. Forsea - Forsius, Sigfrid Aron - Forskål, Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eger den glänsande boningen Glitner, om hvilken
Eddan säger, att den hvilar på guldpelare och är
täckt med silfver. Namnet F. betyder "praeses"
(den som sitter främst) i en rätt. På Helgoland
fanns i forntiden ett tempel helgadt åt denne
gud, hvarför ön äfven bar namnet Forsetesland.
Th. W.

Forshaell, Johan Henrik, farmacevtisk författare,
f. i Venersborg d. 12 Mars 1799, blef 1815 student
i Upsala, 1817 farmacie studiosus samt 1819
examinerad provisor och apotekare. 1821 blef han,
efter sin fader, egare af apoteket i Venersborg
och var 1837–43 akademi-apotekare i Lund. Död i
Eksjö d. 20 Nov. 1877. – F., hvilken anses för
en af Sveriges skickligaste farmacevter, utgaf
bl. a. Kort underrättelse om medicinalväxters odling
och om svenska växtdroguers insamlingstid
(1832),
Lärobok i pharmacien ("Organisk pharmaci", 1836,
"Oorganisk pharmaci", 1838) och Om pharmaci-verket
i Sverige
(1836; ny uppl. 1837). – F. var den,
som först väckte förslag om bildande af en fond
till apoteksprivilegiernas amortering. (1873
verkliggjordes detta förslag.)

Forshaga kanal, i Värmland, fullbordad år
1859, kringgår Klarelfvens fall vid Forshaga
och förmedlar rörelsen mellan ofvanför liggande
orter vid elfven samt Vänern. Kanalen har en sluss
af 38,6 m. längd, 7,7 m. bredd och föga öfver 1
m. djup. Den trafikeras hufvudsakligen af lastpråmar
och bogserångare (år 1879 tillsammans 877 st).
A. G.

Forsheda, socken i Jönköpings län, Vestbo
härad. Arealen 5,110 har. 821 innev. (1880). Jämte
Bredaryd och Torskinge utgör F. ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Vexiö stift, Vestbo kontrakt.

<b>Forshem,<b/> socken i Skaraborgs län, Kinne härad. Arealen
6,398 har. 1,894 innev. (1880). Utgör, jämte Vedum
och Fullösa, ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Skara stift, Kinna kontrakt.

Forsholm, under medeltiden ett slott vid Sjöråsviken
i Forshems socken, Skaraborgs län, sannolikt uppbygdt
under kriget mellan konung Håkan och Albrekt. Det
innehades 1372 troligen af den förstnämnde; men då Bo
Jonsson 1384 skref sitt testamente, hörde F. och dess
län (sannolikt Kinne och kanske äfven Kållands härad)
till dennes många förpantningar och hade således
under tiden blifvit intaget.

Forshälla, socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands Fräkne härad. Arealen 11,844 har. 3,356
innev. (1880). Tillsammans med Resteröd, Ljung och
Grinneröd utgör F. ett regalt pastorat af 2:dra kl.,
Göteborgs stift, Elfsyssels norra kontrakt. Socknen
kallades fordom Forsöla, såsom namnet ännu uttalas
af allmogen.

Forsia l. Forsea (egentl. försyn, t. ex. gudz
forsea, guds försyn) var i Sverige under 1500-talet
en benämning på hushållerska, i synnerhet en katolsk
prests hushållerska eller frilla. För rättigheten att
hålla sig en forsia brukade presten erlägga en viss
afgift till biskopen. Son af en prest och en forsia
fick ofta tillstånd att, utan hinder af sin oäkta
börd, inträda i sin faders stånd. I fall forsian
öfverlefde
presten, anslog socknen stundom en pension åt henne.

Forsius, Sigfrid Aron, prest, astronom,
föddes på 1550-talet i Helsingfors, prestvigdes
sannolikt 1597, tillträdde 1603 Kimito pastorat,
förestod 1608–10 astronomie professuren i Upsala
och var åtminstone någon tid, 1613–15, kyrkoherde i
Riddarholmsförsamlingen i Stockholm. Åren 1612–19
kallar han sig "Astronomus regius". Genom sitt
idkande af den astrologiska spådomskonsten kom han
i delo med domkapitlet i Upsala, hvilket hade till
följd att han någon tid hölls fängslad och derefter
förlorade sina tjenster. 1621 flyttade han från
Stockholm till Ekenäs, der han var pastor till sin
död, 1627. År 1601 skickades F. jämte ett par andra
personer af hertig Karl upp till Torne lappmark
för att verkställa geometriska och geografiska
mätningar. Dessa utfördes med mycken omsorg, och
resultaten voro af stor betydelse för den geografiska
kunskapen om dessa trakter. F:s största betydelse
ligger deri att han var en af de förste vetenskapsmän
i Sverige, som sjelfständigt beräknade almanackor
för någon inhemsk orts (Stockholms eller Åbos)
horisont. Han utarbetade almanackor för åren 1608–10,
1613–15, 1617–19 och 1621–24. Före 1607, då hans
första almanack trycktes, hade man i Sverige vanligen
endast öfversättningar af utländska almanacker, till
hvilkas uppgifter ofta nog ej några korrektioner
blifvit anbragta, och hvilka alltså ej angåfvo
företeelserna riktigt för någon enda ort i landet.
A. L-n.

Forskål, Peter, orientalist och naturforskare,
föddes d. 11 Jan. 1732 (36?) i Helsingfors,
blef 1742 student i Upsala, der han först ärnade
egna sig åt teologien, men snart, påverkad af
Olof Celsius d. ä. och Linné, fattade ett varmt
intresse för studiet af österländska språk och
naturvetenskaperna. År 1753 begaf han sig till
universitetet i Göttingen, der han under den,
berömde Michaelis’ ledning blef bekant med den
rådande wolfska filosofien. Han kunde dock icke gilla
alla denna filosofis lärosatser och väckte ej ringa
uppseende, då han i en disputation för magistergraden,
Dubia de principiis philosophm recentioris (1756),
öppet framlade sina tvifvelsmål. Kort derefter
återvände han till Upsala, hvarest han antogs
till ekonomie docent; men för att vinna rättighet
att föreläsa i filosofien och politiken inlemnade
han till filosofiska fakulteten ett specimen, De
libertate civili.
Fakulteten, som måhända var föga
välvilligt stämd mot den i mycket från de rådande
åsigterna afvikande unge författaren, vägrade "för
ämnets granlagenhets skull" sitt imprimatur, men
F. beslöt att vädja till allmänheten. 1759 utkom
den svenska texten af hans ofvannämnda specimen,
något ändradt, under titeln Tankar om borgerliga
friheten
(ny uppl. 1792). Skriften, som, utan att
direkt klandra förhållandena i Sverige, endast i
allmänna ordalag gaf uttryck åt frisinnade åsigter
angående tryckfrihet, handel, näringar m. m.,
väckte detta oaktadt vederbörandes stora misshag
och gaf anledning till ett tryckfrihetsmål,
som är ganska karakteristiskt för denna tids
förhållanden. F. instämdes för Kansli-kollegium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:18 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free