Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fosterfördrifning - Fosterföräldrar - Fosterljud. Se Hafvandeskap - Fosterläge. Se Förlossning - Fosterländska föreningen i Stockholm - Fosterrörelse. Se Hafvandeskap - Fostersvulst. Se Förlossning - Fot, anat. - Fot, längdmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
straffarbete i 6–10 år; 5) om qvinnan af gerningen fick svår
kroppsskada, straffarbete på lifstid eller i 10 år,
och 6) om qvinnan af gerningen död fick, lifsstraff
eller straffarbete på lifstid. F. B.
Fosterföräldrar. Lagstiftningen (Legohjonsstadgan
d. 23 Nov. 1833) har, såsom naturligt, funnit
sig böra uppmuntra till åtagande af
fosterföräldraskap. Upptager någon fattigt fader- och moderlöst
barn och om dess föda, kläder och uppfostran drager
behörig försorg, tillkommer honom öfver det samma
rätt, som tillkommer föräldrar, i den mån att barnet,
så länge det vistas i fosterföräldrars hus och ej
uppnått 21 års ålder, icke får, då fosterfader
eller fostermoder dess tjenst åstundar, antaga
annan tjenst. Hafva fosterföräldrarna ej behof af
dess tjenst, ega de för barnet utse första tjensten
samt om vilkoren dervid afsluta; och får icke barnet,
så länge det ej fyllt 21 år, utan fosterföräldrarnas
tillstånd uppsäga denna tjenst. Sådant barn är, då
det i fosterföräldrars hus och tjenst förblifver,
under viss tid, vexlande efter åldern då det
upptogs, befriadt från bevillningsafgifter. Dö
fosterföräldrar, innan barnet upphunnit 21 års ålder,
skall det qvarstanna hos den arfvinge, som mot
samma vård och på samma vilkor vill det behålla,
eller, i fall flere sådana arfvingar finnas, hos
den barnet sjelf utväljer. – Emottager någon barn
af fattiga föräldrar till uppfostran, födande och
klädande emot vissa års tjenst, skall aftal derom
skriftligen i vittnens närvaro upprättas, hvarefter
fosterföräldrarna inträda i föräldrars rätt och njuta,
om de rätte föräldrarna äro af långvarig sjukdom eller
bräcklighet ur stånd att sig och barnet försörja,
för sådant barn enahanda förmåner, som här ofvan
äro angående föräldralöst barn nämnda. (Legostadgan
§§ 18, 19, 20. Jfr ock k. förordn. om utvidgad
näringsfrihet d. 18 Juni 1864.) – Förhållandet
mellan fosterföräldrar och fosterbarn har ock, efter
analogien med föräldrar och barn, vållat, att brott,
som mot endera af den andre begås eller haft den till
föremål, blifvit i lagstiftningen ansedt med svårare,
någon gång med lindrigare, straff. Se Strafflagen
kap. 3. 2, 7, 11; 14. 35; 18. 6, 12; 22. 20. A. Th. S.
Fosterljud. Se Hafvandeskap.
Fosterläge. Se Förlossning.
Fosterländska föreningen i Stockholm, stiftad 1869,
har, liksom de i förbindelse med densamma stående
lokalföreningarna eller afdelningarna inom orterna,
till ändamål att uppmuntra till sjelfverksamhet för
framtida oberoende, företrädesvis de många, hvilka
för sitt uppehälle och sin utkomst äro hänvisade till
sitt arbete allena. För uppnående af detta mål hafva
föreningens ledamöter till uppgift att bl. a. söka
befordra upplysning samt fästa uppmärksamheten å
möjligheten och utvägarna för en hvar att åstadkomma
mindre besparingar och genom dessas insättande i
lifränteanstalt bereda sig en säker och, i förhållande
till insatsen, betydlig framtida tillgång eller
årlig inkomst till betryggande mot nöd. I detta
syfte erlägger föreningen för obemedlade insättare
det förvaltningsbidrag, som lifränte- eller ränte-
och kapitalförsäkringsanstalten behöfver, och utdelar,
i den mån tillgångarna sådant
medgifva, till uppmuntran för insättare, under de första
åren efter det insättning skett, mindre premier i
form af tillskott till insatserna, samt gör för barn
efter föräldrar, hvilka beflitat sig om sparsamhet,
särskilda insatser, lämpade efter föräldrarnas
ansträngningar för sitt och de sinas sjelfbestånd. –
1880 uppgingo föreningens inkomster till 4,616 kr. 29
öre samt utgifterna till 2,595 kr. 18 öre, af hvilka
319 kr. 83 öre utbetalats till förvaltningsafgifter
och 1,726 till premier. 1869–80 utgjorde inkomsterna
83,239 kr. 61 öre och utgifterna 34,030 kr. 2 öre,
hvadan föreningens fonder vid sistnämnda års slut
uppgingo till ett belopp af 49,209 kr. 59 öre.
Fosterrörelse. Se Hafvandeskap.
Fostersvulst. Se Förlossning.
Fot, anat., hos menniskan, yttersta större afdelningen
af hvardera af de nedre lemmarna. Den bildar en ofvan
konvex, under konkav skifva, på hvilken kroppstyngden
hvilar vid stående, gående samt springande, och
genom hvars förändrade ställningar sistnämnda
rörelser till stor del åstadkommas. Stommen till
foten utgöres af 26 skilda ben. Af dem bilda 7 korta,
knöliga, vristknotorna, en centralgrupp i den
fotafdelning, som kallas tarsus; af dessa ben ledar
ett i ankeln mot underbenets två pipor, ett sticker
bakut i hälen, fyra leda mot den närmast utåt följande
raden af 5 cylindriska småben, fotlagsknotorna, i
metatarsus. Dessa ben, tillsammans 12, ligga alla inom
ett gemensamt hölje af hud, och de bilda den fasta
massan i fotens hvalf, sammanhållna i sin ställning
genom sin form och af starka band, äfvensom af muskler
(senor). Periferiskt från dem ligga de 5 tårna,
hvar och en med sitt särskilda hudöfverdrag. Stortån
innehåller 2 knotor, de öfriga fyra tårna hvardera 3,
tillsammans 14 särskilda tå-ben l. falanger. Af dessa
äro stortåns ben de största, liksom deras sida (den
mediala sidan) af foten utmärker sig genom kraftigare
benbyggnad, högre hvälfning och större längd än den
andra (laterala) sidan. Fotens öfre yta (ryggen) har
en tunn förskjutbar hud, genom hvilken underliggande
delar synas (ådror) eller kännas (ben, senor). Undre
ytan (fotsulan) täckes af en tjock och hård hud,
hvars yttersta del (öfverhud) på hälen är tjockare
än på någon annan kroppsdel. Under öfverhuden finnes
ett tjockt lager af fett, och djupare in en stark
fascin, utspänd mellan vissa undre fotytans fasta
punkter. Allt detta gör fotsulan fast och elastisk
som en madrass, lämplig att hvila på, samt
afvärjer allt tryck på de än djupare in mot benen liggande
blodkärlen och nerverna. Vid ståendet hvilar man
dock icke med hela fotsulan på marken (underlaget),
utan blott med hälen och den tjockare valk, som finnes
vid tårnas bas. G. v. D.
Fot, (D. fod, T. fuss, E. foot, Fr. pied, Lat. pes,
Grek. pus), ett från längden af en mansfot lånadt
längdmått, som, ehuru af olika storlek, begagnats
sedan forntiden och varit gällande i de flesta
stater. Det svenska fotmåttet delas antingen i 12
tum à 12 linier (verk- l. duodecimalmått) eller i
10 tum à 10 linier (decimalmått). I Sverige blef
den decimala indelningen af fotmåttet påbjuden genom
k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
