- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
127-128

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotometer - Fotometri, fys. - Fotopsi, med. - Fotorelieftryck. Se Fotografi - Fotosferen, egentl. ljusklotet - Fototypi. Se Fotografi - Fotozinkografi och Fotozinkotypi. Se Fotografi - Fotpunkt, matem. - Fotservis, krigsv. - Fotsja, stad i turkiska vilajetet Bosnien - Fotskäl, socken i Vestergötland - Fotspjern, sjöv. - Fots-ton, musikt. - Fotsvett, en stark afsöndring af fotsulans svettkörtlar - Fottel. Se Fortel - Fotträd. Se Aflöpning - Fottvagning, en i Österlandet under forntiden allmän plägsed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Steinheils astrometer, som nyttjas vid jämförelsen
af två stjernors ljusstyrka. Genom en kikare,
som är inställd för tydligt seende, synes en
stjerna alltid som en enda lysande punkt; men rubbas
kikarens okular ur sitt läge, blir stjernans bild en
cirkelrund skifva, större och ljus-svagare, ju mer
okularet aflägsnas från sitt rätta läge. Medelst
på lämpligt sätt anbragta speglande glasprismor
införes ljuset från två stjernor i en kikare
med tudeladt okular, och genom uppmätning af de
förflyttningar af okularhalfvorna, som erfordras
för att de cirkelformiga stjernbilderna skola synas
lika ljusa, kan stjernornas inbördes ljusstyrka
bestämmas. Zöllner jämför stjernornas ljus med
ljuset från en lampa, hvilkens styrka kan modereras
medelst en polarisations-apparat. – Arago, J. Babinet
och H. Wild hafva äfven konstruerat fotometrar med
begagnande af polarisations-apparater.

Vid alla fotometriska undersökningar fordras,
för erhållande af tillförlitliga resultat, att
de båda ljuskällorna äro lika färgade, emedan
ögat är olika känsligt för olika färger. Vid
polarisations-fotometrar vinnes detta mål derigenom
att samma färger ur de båda ljuskällornas spektra
jämföras med hvarandra. K. L.

Fotometri, fys., den del af optiken, som handlar om
jämförelsen mellan olika ljuskällors styrka. Denna
del grundlades af P. Bouguer (d. 1758) och infördes
i vetenskapen af Lambert (1760). Jfr Astrometer,
Belysning och Fotometer.

Fotopsi (af Grek. fos, ljus och opsis, seende),
med., subjektivt förnimmande af ljusfenomen utan
motsvarighet i verkligheten, uppträder vid retning af
synnerven vare sig på elektrisk, mekanisk (t. ex. vid
ett slag i pannan, så att "det blixtrar för ögonen")
eller inflammatorisk väg vid vissa ögonsjukdomar.
F. B.

Fotorelieftryck. Se Fotografi.

Fotosferen (af Grek. fos, ljus, och sfaira, kula),
egentl. ljusklotet, var i W. Herschels solteori det
yttersta, starkt glödande lagret af solens atmosfer,
af hvilket solljuset utsändes. Solfläckarna äro enligt
samma teori hål i fotosferen, hvilka uppkommit genom
från solens inre frambrytande gas-massor, och genom
hvilka den mörka solkroppen skymtar fram. Facklorna
äro de delar af fotosferen, som genom eruptionen
kastas åt sidan. Angående nyare åsigter om solen se
Solen och Solfläckar. A. L-n.

Fototypi. Se Fotografi.

Fotozinkografi och Fotozinkotypi. Se Fotografi.

Fotpunkt, matem., kallas den punkt, der perpendikeln
från en gifven punkt mot en rät linie träffar denna
linie. – Med fotpunkts-kurva till en gifven
kroklinie förstås den kroklinie, som bildas af
fotpunkterna till de perpendiklar, hvilka fällas från
en gifven punkt mot den gifna krokliniens tangenter.
G. E.

Fotservis, krigsv., benämning på
fotartilleriets betjeningsmanskap,
emedan det gående åtföljer kanonfordonet.
W. G. B.

Fotsja (Foca), stad i turkiska vilajetet Bosnien,
kretsen Mostar, vid Drina. Omkr. 12,000 innev. Knif-
och sabelsmide.

Fotskäl (ej Foutskäl; namnet skrefs fordom Fozkil
l. Fotzkel), socken i Västergötland, Elfsborgs
län, Marks härad. Arealen 4,907 har. 1,329
innev. (1880). Annex till Surteby, Göteborgs stift,
Marks och Bollebygds kontrakt.

Fotspjern, sjöv., tvär-ribbor vid bottnen i en båt,
tjenande till fotfäste för roddarna. O. E. G. N.

Fots-ton, musikt., uttryck som begagnas vid angifvande
af längden på orgelpipor. Som norm antagas sådana
öppna flöjtregister, hvilkas grofva C-pipa håller 8
fot i längd, och som kallas 8 fots stämmor. En 4 fots
öppen stämma står en oktav högre än de förra, en 16
fots en oktav lägre, en 32 fots två oktaver lägre än
desamma, o. s. v. En täckt stämma deremot behöfver
endast halfva längden af en öppen för att angifva
samma ton som denna. A. L.

Fotsvett, en stark afsöndring af fotsulans
svettkörtlar, är en obehaglig åkomma, synnerligast
derigenom, att svetten lätt undergår förvandling
till stinkande fettsyror, hvilka till och med kunna
sönderfräta öfverhuden samt förorsaka ömhet och
sårnader. I äldre tider härledde man alla möjliga
sjukdomar från "inslagen" eller för hastigt hämmad
fotsvett. Genom renlighet och täta ombyten af strumpor
mildras åkomman betydligt. Genom adstringerande
tvättning eller ströpulver i strumporna af cremor
tartari,
alun m. fl. sammandragande pulver kan man
ofta utan fara häfva den envisa och besvärliga
åkomman. F. B.

Fottel. Se Fortel.

Fotträd. Se Aflöpning.

Fottvagning, en i Österlandet under forntiden allmän
plägsed, bestående deri att värden före måltidens
början lät slafvar tvätta gästernas fötter, för att
rena dessa från stoft eller dam, som fäste sig vid
dem, till följd deraf att ingen annan fotbeklädnad
än sandaler nyttjades. Enligt Johannes-evangeliet
(13 kap., v. 4 och följ.) tvådde Jesus sjelf,
aftonen före sin död, lärjungarnas fötter för att
gifva dem ett exempel af sjelfförsakande kärlek och
ödmjukhet. Scholten och andra nyare bibelforskare
se – med stöd af Joh. 13 kap., v. 10, och 15
kap., v. 3 – i denna handling en djupare symbolisk
mening. Lärjungarna voro förut renade genom Jesu
ord och lära, men de behöfde ännu en sista rening
från det jordens stoft, som ännu vidlådde dem;
och den reningen skulle de erhålla genom hans
död och de nya utsigter öfver gudsrikets väsende,
hvilka denna skulle öppna för dem. Till följd af
Johannes-evangeliets berättelse blef fottvagningen,
såsom förberedelse för nattvarden, en kyrklig
handling hos de kristna. Emellertid omtalas den
först sedan 4:de årh. såsom sådan. I 1 Timoth. 5
kap., v. 10, talas om fottvagningen såsom uttryck
af gästfrihet, ej såsom kyrklig ceremoni. Inom
grekiska kyrkan anses fottvagningen såsom ett
sakrament. Äfven inom romerska kyrkan framträdde den
i medeltiden såsom en religiös handling. Ännu tvår
påfven – äfvensom katolske biskopar och abboter –
på skärtorsdagen tolf fattiges fötter. Inom grekiska
kyrkan, särskildt i klostren och vid ryska hofvet,
har fottvagnings-ceremonien på skärtorsdagen
likaledes bibehållits. Inom protestantismen har den
återupplifvats af herrnhutarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free