Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fraas, Karl Nikolaus - Fraates, namn på flere parthiska konungar af arsacidernas hus. Se Parthia - Fracastoro, Girolamo - Fraccaroli, Innocenzo - Frachetta, Girolamo - Fra Diavolo - Fraga, stad, fordom fästning, i spanska prov. Huesca - Fragaria L., bot. farmak. - Fragil, Fr. fragile, Lat. fragilis, bräcklig. Fragilitet, bräcklighet - Fragment, afbrutet stycke - Fragonard. 1. Jean Honoré F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för tillverkning af artificiella gödningsämnen samt
bemödade sig om att höja djurläkarekonsten. Skrifter:
Geschichtliche übersicht der fortschritte der
landwirtschaftlichen erkenntnisse in den letzten 100
jahren (1851–52), Die schule des landbaues (1851;
5:te uppl. 1871), Die künstlische fischerzeugung
(2:dra uppl. 1854) och Die natur der landwirtschaft
(1857) m. fl.
Fraates, namn på flere parthiska konungar af
arsacidernas hus. Se Parthia.
Fracastoro, Girolamo, italiensk läkare, skald,
fysiker och astronom, f. 1483, d. 1553, berömd
för sitt arbete öfver farsoter, De contagione et
contagiosis morbis eorumque curatione (1546),
som innehåller de tidigaste underrättelserna om
fläcktyfus, och ännu mer namnkunnig för sin dikt om
syphilis, Syphilis seu morbus galliens (1530), hvari
han förklarar sjukdomen alldeles ny, uppkommen genom
franska kriget i Italien. Såsom botemedel förordar
författaren guajak. F. B.
Fraccaroli, Innocenzo, italiensk bildhuggare, f. 1805
(1803?), studerade först i Venezia och Milano samt
utbildade sig vidare i Rom, efter Thorvaldsen och
Tenerani. Han var 1842–63 professor vid konstakademien
i Florens och flyttade derefter till Milano. Bland
F:s förnämsta verk må nämnas Barnamordet i Betlehem
(1847, kolossal marmorgrupp, i Wiens Belvedere),
marmorstatyerna Eva och Den sårade Achilles samt
marmorgrupperna Daidalos och Ikaros och Atala och
Chactas.
Frachetta [-ketta], Girolamo, italiensk författare,
f. 1562, d. 1620, innehade flere förtroendeposter
vid hofven i Rom och Neapel. Skrifter: Il principe
(1599), ett försvar för den oinskränkta monarkien,
Sposizione della dottrina d’Epicaro (1589), ett
slags kommentar öfver Lucretius’ berömda poem "De
natura rerum", m. fl.
Fra Diavolo [djavolo], "brodern (munken) djefvulen",
italiensk röfvareanförare, f. 1760 uti Itri
(Kalabrien), hette egentl. Michele Pezza l.
Pozza. Sedan han en tid varit munk (såsom sådan kallades
han Fra Angelo), förrymde han klostret och slöt sig, i
Terra di Lavoro, till ett röfvareband, hvars "kapten"
han snart blef. För sina ogerningar dömdes han af en
domstol i Neapel till döden, men 1799, då fransmännen
ryckte in i konungariket Neapel, benådades han och
utnämndes till öfverste. Från denna tid kallade han
sig "hans sicilianska majestäts trogne undersåte
och tjenare". I spetsen för sitt band deltog han i
fälttåget på romerska området, och då fransmännen
1806 åter inföllo i konungariket Neapel, satte han
sig i besittning af kommunikationslinien mellan
Garigliano och Portello samt afskar under en tid all
förbindelse mellan Rom och Neapel. När Josef Bonaparte
(1806) blef konung öfver Neapel, dömdes F. D. till
döden, och ett pris sattes på hans hufvud. Han begaf
sig då till Kalabrien, der han föröfvade oerhörda
grymheter. Sedermera inskeppade han sig till Sicilien,
men återvände snart till fastlandet, i spetsen för 300
förbrytare, som bourbonska regeringen ställt till
hans förfogande. Under två månaders tid förföljdes
han af en afdelning franska trupper, under befäl af
Leopold Hugo, skalden Victor Hugos fader,
tills han slutligen, sårad och förrådd, greps i
San Severino. Man påträffade hos honom bref från
drottning Karolina, hvilka bekräftade hans utnämning
till öfverste. Han fördes till Neapel och hängdes
der 1806. Hans lefnadshistoria har tjenat till
stoff för många sagor och visor; Scribes och Aubers
snillrika opéra comique "Fra Diavolo eller värdshuset
i Terracina" har gjort hans banditnamn odödligt.
B. F. O.
Fraga, stad, fordom fästning, i spanska prov. Huesca
(Aragonien), vid floden Cinca. Omkr. 6,800
innev. Alfons I af Aragonien vardt der 1134 slagen
af morerna.
Fragaria L., bot. farmak., ett växtslägte
inom nat. fam. Rosaceae Juss. (Senticosae L.),
kl. Icosandria L., med plattadt femflikigt blomfoder,
försedt med ett fernbladigt mindre ytterfoder;
blomkronan fembladig, rosa-artad, ståndarna
många, fästa å blomfodret genom ståndarefästets
utbredning öfver detta; karpellerna mycket små,
nötlika, något insänkta i det uppsvällda, slutligen
köttiga och saftiga fästet, som af allmänheten
kallas "bär" ("smultron", "jordgubbar"). Sverige
har tre arter af detta slägte, F. vesca L.,
vanliga smultron, F. collina Ehrh., back-smultron,
hvilkas s. k. bär sitta fastare vid och omslutas af
blomfodret, och F. elatior Ehrh., den i trädgårdar
odlade formen. Odlingen har frambragt en stor
mängd olika slag af "jordgubbar", "ananas-smultron"
o. s. v., hvilka skilja sig genom olika storlek,
form, färg, smak e. d. hos det köttiga fästet. – I
andra land finnas olika arter af detta slägte, hvilkas
s. k. bär förtäras såsom våra smultron. I Virginia och
Carolina i Nord-Amerika samt i Chile finnas likaledes
inhemska egna smultronarter, och från den i Surinam
vilda F. grandiflora Ehrh. härstamma våra trädgårdars
"ananas-smultron". – Våra vilda smultron hafva en
synnerligen behaglig arom och smak. Personer finnas
emellertid, som genom förtärandet af t. o. m. blott
ett enda smultron få ett rödfläckigt utslag jämte
allmänt illamående. Linné rekommenderade förtärandet
af smultron såsom en kur mot gikt och njurgrus
samt mot rheumatism. Man använder dessa baccae
fragariae såväl färska som insyltade med socker eller
öfvergjutna med vin eller konjak till dagligt bruk
under längre tid. O. T. S.
Fragil [-sjil], Fr. fragile, Lat. fragilis,
bräcklig. – Fragilitet [-sjil-], Fr. fragilité,
bräcklighet.
Fragment (af Lat. frangere, bryta, krossa),
afbrutet stycke, ett från det hela skildt stycke. Detta
ord brukas företrädesvis om sådana större eller
mindre skriftstycken, som blifvit bevarade från
forntida författares skrifter. – De wolfenbüttelska
fragmenten kallas några af Lessing 1774–78 utgifna
afhandlingar, författade af H. S. Reimarus (d. 1765)
och innehållande skarpa angrepp på kristendomen
såsom uppenbarad religion. Dessa afhandlingar väckte
vid sitt framträdande en häftig teologisk strid. –
Fragmentarisk, afbruten, osammanhängande.
Fragonard [-gånar]. 1. Jean Honoré F., fransk målare,
f. 1732, var en lärjunge af Boucher. Efter åtskilliga
års vistelse och studier i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
