Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fragonard. 1. Jean Honoré F. - Fragonard. 2. Alexandre Evariste F. - Fragrant, välluktande - Fraguier, Claude François - Fraîche, Fr., frisk, blomstrande - Fraikin, Charles Auguste - Fraise, Fr., l. Fräs, krisg fruntimmerskrage, pipkrage; krigsv., pålverk - Fraknói, Wilhelm - Frakt, sjöv. Se Befrakta - Frakt-aftal l. frakt-slut, sjöv. Se Befrakta - Fraktfart, sjöv. - Fraktion, brytning - Fraktur. 1. Med. Se Benbrott - Fraktur. 2. Boktr. Den upprättstående, "brutna" tryckstilen - Fra Mauro, veneziansk kartritare - Framfall l. Prolaps, med. - Framkommande, herald.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rom framträdde han 1765 i Paris med en stor
historiemålning, Kallirrhoë (Louvre), som väckte
mycken uppmärksamhet och föranledde hans inval
till medlem af konstakademien. Sitt rykte vann han
emellertid förnämligast genom sina barngrupper och
erotiska genrestycken, hvilka i frivolitet ofta vida
öfverträffa hans lärares. Han förde äfven radernålen
med skicklighet och originalitet. – F. var en af de
talangfullaste representanterna af den virtuositet
samt den lefnadsglädje och lättfärdighet, som träffas
i 1700-talets franska konst. "Måhända har ingen målare
så ofta som han gjort kyssen till föremål för sin
framställning". Han var länge och högt uppburen; men
den stora revolutionen kom, medförande nya åsigter
jämväl på konstens område, och den en gång firade
och glade "Frago", som öfverlefvat sig sjelf, dog
fattig och bortglömd, d. 22 Aug. 1806. – 2. Alexandre
Evariste F., den föregåendes son, historiemålare
och bildhuggare, f. 1780, d. 1850, utbildade sig
hos David och var länge en af den klassiska skolans
mest aktade anhängare, men anslöt sig sedermera
till den romantiska riktningen. Hans målningar äro
till större delen eleganta dekorationsstycken med
teatralisk uppstyltning och orolig färgverkan. F:s
bästa taflor äro Calais’ borgare inför Edvard III,
Maria Teresia på den ungerska riksdagen (Luxembourg)
och Jeanne d’Arcs intåg i Orléans. Bland hans
skulpturverk må nämnas Fontänen på Place Maubert
(Paris). R-n.
Fragrant (Lat. fragrans, af fragrare, dofta),
välluktande. – Fragrantia, Lat., välluktande ämnen.
Fraguier [-gie], Claude François, fransk humanist,
född 1666, död 1728, var en tid jesuit, men lemnade
orden 1694, och egnade sig åt literaturen. Sedan
1706 var han redaktör af "Journal des savants" och
blef 1725 medlem af Franska akademien. Hans stil är
elegant och kraftig, utan affektation. Han skref
bl. a. Mopsus sive schola platonica de hominis
perfectione (1721), en poetisk resumé af Platons
filosofi.
Fraîche [fräsj], Fr., frisk, blomstrande, ungdomlig. –
Fraîcheur [fräsjör], Fr., friskhet, liflighet,
ungdomlighet.
Fraikin [fräkäng], Charles Auguste, belgisk
bildhuggare, f. 1819, besökte först akademien i
Bruxelles för att utbilda sig till målare, men
nödgades, efter faderns död, i stället blifva
läkare. Vid sidan af sin praktik öfvade han sig
emellertid på egen hand äfven i mejselns förande och
tog sedermera åter undervisning på akademien. Efter
att hafva med en Venus-staty grundlagt sitt rykte
som bildhuggare bosatte han sig i denna egenskap
i Bruxelles och utförde der bl. a. elfva statyer
för stadshusets portal. Bland F:s arbeten, utmärkta
af behag och riktig formkänsla, må dessutom nämnas
gruppen Amor och Venus (1845), Minnesvård öfver
drottningen af Belgien, i Ostende, och framför alla
den 1864 uppsatta bronsgruppen Grefvarna Egmont och
Horn, på rådhustorget i Bruxelles.
Fraise [fräs], Fr. (af fraiser, krusa, utpynta),
l. Fräs, krusig fruntimmerskrage, pipkrage; krigsv.,
pålverk, stormpålar på vallar m. m.
Fraknói, Wilhelm, ungersk historieskrifvare,
f. 1843, är sedan 1872 sekreterare för den
historisk-filosofiska klassen inom Ungerska akademien
och sedan 1875 bibliotekarie vid nationalmuseum i
Budapest. Han har utgifvit bl. a. en Ungerns historia
och en historia om de ungerska landtdagarna.
Frakt, sjöv. Se Befrakta.
Frakt-aftal l. frakt-slut, sjöv. Se Befrakta,
Fraktfart, sjöv., segling för annan persons räkning
än fartygets redare, eller till platser i ändamål
att söka befraktning. Detta slags sjöfart idkas
af rederier, som ej behöfva sina fartyg för
egen handelsrörelse, och är af stor betydelse för
sådana sjöfartsidkande nationer (t. ex. Sverige och
Norge), hvilka ej på annat sätt göra någon insats i
verldshandeln. – År 1879 ankommo till utrikes orter,
i last l. ballast, 10,697 svenska handelsfartyg,
mätande 2,233,364 ton, deraf 6,919 från Sverige och
3,778 från andra orter. S. å. afgingo från utrikes
orter, i last l. ballast, 11,048 svenska fartyg,
mätande 2,249,516 ton, deraf 7,202 till Sverige och
3,846 till andra orter. Brutto för frakterna uppgick
till 31,990,388 kr., deraf för fart mellan Sverige
och utrikes orter omkr. 17 mill. samt för fart mellan
utrikes orter nära 15 mill. O. E. G. N.
Fraktion (Fr. fraction, Lat. fractio, af
frangere, bryta), brytning; utbruten del; sammansluten
grupp af likatänkande medlemmar i en församling,
hvilken grupp antingen utgör en del af en större
(ett parti), hvars åsigter den icke i allo hyllar,
eller står utanför partierna.
Fraktur (af Lat. frangere, bryta). 1. Med. Se
Benbrott. – 2. Boktr. Den upprättstående, "brutna"
(kantiga) tryckstilen (t. ex. fraftur), till
skilnad från antiqva (t. ex. antiqva) och kursiv
(t. ex. kursiv). Frakturstilen användes numera
hufvudsakligen i Tyskland, Danmark och Norge.
Fra Mauro, veneziansk kartritare, död 1459,
var camaldulens-munk i klostret San Michele
di Murano i Venezia. Sina berömdaste arbeten
utförde han för venezianska regeringen och för
konung Alfons V af Portugal (1438–81). Han ritade
bl. a. tvänne stora verldskartor, af hvilka den
ena – det märkvärdigaste kartografiska verk från
medeltiden – ännu förvaras i dogernas palats i
Venezia. Det andra exemplaret gick till Portugal
och blef en god vägledare för Vasco da Gamas och
Kristoffer Columbus’ oceaniska upptäckter. Dessa
kartor utfördes 1457–59 och berättiga den hederstitel,
cosmographus incomparabilis (oförliknelig kosmograf),
som F. M. erhöll af sin samtid. Han var äfven en af
sin tids lärdaste kännare af geografiska upptäckter.
Framfall l. Prolaps, med., kallas det abnorma
tillstånd, då ett af kroppens inre organ genom en
naturlig eller onaturlig öppning helt eller delvis
råkat komma utanför organismen (t. ex. lifmoder,
ändtarm, bukens inelfvor genom ett buksår
o. s. v.). Organets återbringande i dess rätta läge
kallas reposition. F. B.
Framkommande, herald., säges en menniska eller ett
djur vara, då hälften deraf synes omedelbart på sidan
om en heraldisk skura (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
