Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frangula, bot. farmak., det numera populära namnet på brakveds-busken - Frangula-extrakt, farm. med. - Frangulin. Se Frangula - Frank (Fr. franc, Lat. francus, medlem af frankernas stam), frimodig, hurtig, rättfram, öppen - Frank, Johann. Se Franck - Frank (Franck), Sebastian - Frank, Joseph - Frank, Johann Peter - Frank, Joseph - Frank, Michael Sigismund - Franke-klint, nordligaste udden af Langeland - Frankel, Zacharias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cathartinsyra, det lösande ämnet i
sennabladen. Dessutom finnas frangulinsyra och ett
sammandragande ämne, som ej är en garfsyra, samt harts
och socker. Genom frangulinet är brakveds-barken
ett kraftigt, men tillika ganska mildt verkande
laxermedel, som med fördel nyttjas i form af dekokt
och i dos af en till två (eller flere) matskedar,
som intagas på morgonen eller på aftonen. Detta medel
var förr i bruk, men blef bortglömdt, tills det
för omkr. 30 år sedan återigen upptogs. Det begagnas
numera allmänt af personer, som lida af trög afföring.
O. T. S.
Frangula-extrakt, farm. med., beredes på vanligt
sätt af frangula-bark och verkar laxerande
i dos af 1/2–1 gr., på grund af frangulinet.
O. T. S.
Frangulin. Se Frangula.
Frank (Fr. franc, Lat. francus, medlem, af frankernas
stam), frimodig, hurtig, rättfram, öppen.
Frank, Johann. Se Franck.
Frank (Franck), Sebastian, tysk författare, f. 1499,
ordinerades 1524 till katolsk prest, men anslöt
sig sedan till reformationen och blef evangelisk
predikant. Snart kom han dock genom sina friare
åsigter i strid med Luther och hans medhjelpare. Han
nedlade derför sitt prestämbete och bosatte sig i
Nürnberg såsom skriftställare. Då hans författareskap
der ådrog honom obehag, flyttade han omkr. 1530 till
Strassburg, men förvisades derifrån 1531. Genom
det protestantiska presterskapets angifvelser och
förföljelser jagades han från stad till stad. I
Ulm förvärfvade han borgarerätt och egnade sig med
framgång åt boktryckareyrket 1535–38. Men icke häller
der lemnade honom presterna i ro, och 1539 förvisades
han. Han fann slutligen en fristad i Basel, der han
dog som boktryckare, 1542. – F. var en man af ren,
fläckfri karakter och ett brinnande forskningsbegär. I
motsats till de mot hvarandra kämpande protestantiska
partierna tänkte han sig såsom framtidsmål en
fri, osekterisk, praktisk kristendom. Ej blott i
religiöst hänseende, utan äfven i samhällsfrågor
hyllade F. åsigter, som annars tillhöra en vida
senare tid. Så var han t. ex. en motståndare
till dödsstraffet. Hos de ledande männen inom de
protestantiska kyrkosamfunden var han särdeles illa
anskrifven. Luther kallade honom "djefvulens mun". –
Af F:s arbeten, som utmärka sig genom originella
tankar samt ett vackert och kraftigt språk, må här
nämnas: Von dem baum wissens gutes und böses (1530);
Chronica: zeitbuch und geschichtbibel von anbeginn
bis 1531 (1531), kanske den äldsta verldshistorie
på tyska språket; det för sin tid förtjenstfulla
geografiska arbetet Weltbuch: spiegel und bildniss des
ganzen erdbodens (1534); Paradoxa (1533); Guldin Arch
(1538) och Sprichwörter (1541).
Frank, Joseph, baron, polsk-judisk mystiker,
f. 1712, var en ifrig anhängare af de kabbalistiska
lärorna och ville i Talmuds ställe sätta boken
Sohar. I denna bok trodde han sig finna de kristna
dogmerna om treenigheten, syndafallet och sonens
menniskoblifvande, hvilket han
dock icke ansåg förverkligadt i Jesus, utan i
Sabbathai Sabi, hvilken i 17:de årh. uppträdt såsom
Messias. F:s sekt förföljdes i Polen, och han sjelf
sattes (1773) på fästning, men frigafs af ryssarna
vid deras infall i landet. Han vistades sedan i Wien,
Brünn och slutligen i Offenbach, der han uppträdde
såsom katolsk kristen. Död 1791. Hans anhängare,
frankisterna, hafva bibehållit sig i Polen, Moldava
och Turkiet. De äro judaiserande katoliker.
Frank. 1. Johann Peter F., tysk läkare, f. 1745,
blef 1784 professor i Göttingen och 1785 i Pavia
samt utnämndes sedermera till generaldirektör för
det lombardiska sanitetsväsendet. 1795 kallades han
att reformera det österrikiska militärläkareväsendet
och blef derefter direktor för det allmänna sjukhuset
i Wien. 1804 blef han professor i Vilna och utnämndes
1805 till lifmedikus hos kejsar Alexander
I. 1808 bosatte han sig åter i Wien, der han
dog 1821. F. var Europas berömdaste
läkare i början af 19:de årh. Skrifter:
System einer vollständigen medicinischen polizei
(1784–1819), De curandis hominum morbis epitome
(1792–1800) jämte ett stort antal journaluppsatser. –
2. Joseph F., tysk läkare, den föregåendes
son, f. 1771, blef 1796 läkare vid
allmänna sjukhuset i Wien och 1804 professor vid
universitetet i Vilna, från hvilken befattning
han tog afsked 1824. Död 1842. Han var först en
förfäktare af brownianismeri (se Brown, John)
och skref till dess försvar Erläuterung der
brownischen arzneilehre oder der erregungstheorie
(3:dje uppl. 1808) samt Grundriss der pathologie
nach den gesetzen der erregungstheorie
(1803). De förnämsta af hans öfriga skrifter
äro: Praxeos medicae universae praecepta (2:dra
uppl. 1826–43) samt Handbuch der toxologie (1800).
1. F. B.
Frank, Michael Sigismund, tysk glasmålare,
föddes 1769 (70?) i Nürnberg, lärde derstädes
porslinsmåleri, men arbetade derjämte träget redan
ifrån ungdomen på att återupptäcka den gamla, länge
bortglömda konsten att frambringa glasmålningar. Hans
första, ännu ganska ofullkomliga försök datera
sig från 1804. Från 1814 till 1818 arbetade han
på furstens af Wallerstein slott och flyttade
derefter till München, der han 1827 öfvertog den
tekniska ledningen af den s. å. inrättade anstalten
för glasmåleri. De första alstren från denna
inrättning voro de stora, för domkyrkan i Regensburg
bestämda fönstren. F. dog i München 1847. En mängd
glasmålningar både i Tyskland och i England vittnar
om hans förmåga, beträffande såväl färgernas skönhet
och varaktighet som den sanna, arkitektoniska stilen
i teckning och komposition. – F:s son, Julius F.,
f. 1826, är historiemålare i München.
Franke-klint, nordligaste udden af Langeland.
Frankel, Zacharias, judisk teolog, f. 1801 i Prag,
blef 1831 rabbin i kretsen Leitmeritz (Böhmen). 1836
utsågs han till öfverrabbin i Dresden och Leipzig samt
1854 i Breslau, hvarjämte han s. å. blef direktor för
det judisk-teologiska seminariet derstädes. I Sachsen
bidrog han verksamt till judendomens erkännande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
