- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
191-192

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gick den upp till 1,4 och 1878 till 1,52 mill. tons
1879 producerades 1,39 mill tons. 1876 tillverkades
733 mill. kg. stångjern (deraf 77,4 mill. kg. till
järnvägsskenor), 115 mill. kg. jernplåt, 260
mill. kg. stål, hufvudsakligen bessemer- och
martinsstål. Endast tillverkningen af sistnämnda
sorter visar en tillväxt, hvaremot i de andra
minskningen är ganska betydlig. 1879 smiddes endast
656 mill. kg. stångjern (deraf 41 mill. kg. till
skenor), men deremot 250 mill. kg. stålskenor. –
Utbytet af andra malmer än jernmalmer är obetydligt
och vexlar mycket från det ena året till det andra,
emedan grufvor oupphörligt nedläggas och andra
upptagas. 1875 brötos 177,838 tons kopparmalm,
633,139 tons silfverhaltig blymalm och 87,660
tons zinkmalm. – På nyttiga sten- och jordarter är
F. mycket rikt; det har granit och porfyr, vackra
marmorsorter (i Pyreneerna, Bouches-du-Rhône,
Puy-de-Dôme o. s. v.), byggnadssten af alla slag,
sandsten, qvarnstenar (från Ferté-sous-Jouarre och
Sarlat), litografisk sten (i Ain, Indre och Côte-d’Or)
samt olika slags lera för tillverkning af porslin,
fajans o. d. Inalles har F. omkr. 24,000 stenbrott,
i hvilka öfver 100,000 personer äro sysselsatta. Många
jordarter, som äro rika på fossil, användas såsom
gödningsämnen och utgöra en vigtig handelsvara. Sedan
några år tillbaka hafva de fosfatlager, som finnas
på södra sidan af centralplatån och i de norra
departementen, fått en stor ekonomisk betydelse. I
depart. Meuse, Ardennes och Pas-de-Calais utbreda
sig dessa lager öfver en yta af 200,000 har och
sysselsätta omkr. 30,000 arbetare. Bland landets
mineralrikedomar intager ock salt en vigtig plats;
afkastningen från salinerna vid kusten samt
saltkällor utgjorde 1875 603,695 tons, vida mer än
landet sjelf förbrukar. – Antalet mineralkällor
är mycket stort, och omkr. 1,000 äro öppnade för
allmänheten (endast med regeringens bifall få källorna
öppnas och deras vatten utsändas). Ryktbarast äro de i
Pyreneerna (Baréges, Bagnères de Bigorre, Bagnères de
Luchon, Eaux-Chaudes, S:t Sauveur, Cauterets m. fl.),
i Puy-de-Dôme, Haute-Marne (Bourbonnes-les-Bains),
Allier (Bourbon-l’Archambault, Néris och Vichy) samt
i Vogeserna (Plombiéres, Contrexéville och Bussang).

Industrien, som blomstrade redan i 17:de och 18:de
årh., har i synnerhet i 19:de årh., efter närings
och skråtvångets upphäfvande (1791), och sedan man
kunnat tillgodogöra sig ångan såsom drifkraft, nått en
ofantlig utveckling. Dess utmärkande kännetecken äro
billighet, elegans, i fråga om såväl form som färg,
förfinad smak och stor soliditet. 1820 hade F. endast
65 ångmaskiner, 1855 funnos 14,620 ångmaskiner,
med 341,068 hästkrafter, under det deras antal 1875
utgjorde 40,022, med 1,085,410 hästkrafter. Af
sistnämnda antal nyttjades 32,406 ångmaskiner,
med 400,756 hästkrafter i den enskilda industrien;
1878 hade detta antal stigit till 37,589, med
484,241 hästkrafter. Följande tabell visar antalet
industriella etablissement 1875 och det antal
ångmaskiner de sysselsatte.

Etablisse-
ment. Maskiner. Hästkrafter.

Stenkolsgruvfor .. 443 1,327 50,608
Jernbruk ......... 316 1,587 58,878
Tröskverk ........ 3,227 3,541 15,821
Sågverk .......... 1,218 1,304 12,530
Sockerbruk ....... 717 2,634 31,107
Qvarnar .......... 1,731 1,773 19,178
Maskinverkstäder . 1,918 2,296 16,335
Spinnerier ....... 2,089 2,214 52,050
Väfverier ........ 535 597 12,545
Klädesfabriker ... 184 231 4,290
Pappersbruk ...... 338 347 6,348
Andra ............ 5,914 14,555 121,066

Textilindustrien har i alla grenar nått den högsta
utvecklingen och arbetar för verldshandeln. 1875
sysselsatte den i 5,224 fabriker 315,570 arbetare,
ångmaskiner af 91,916 hästkrafter, 8,909,121 spindlar,
134,807 mekaniska väfstolar och 322,189 handväfstolar.

En af de äldsta grenarna af textilindustrien är
linnefabrikationen, som bedrifves förnämligast i
depart. Nord (med mer än 1/3 af hela tillverkningen),
Seine, Sarthe, Maine-et-Loire, Seine-Inférieure,
Calvados, Ille-et-Vilaine, Lot-et-Garonne,
Indre-et-Loire och Seine-et-Oise. Bomullsindustrien
är af senare datum (1773 anlades, i Amiens, det
första bomullsspinneriet). Årliga förbrukningen
uppgår till omkr. 115 mill. kg. af råvaran, men
var, innan F. förlorade Elsass och Lothringen,
betydligt större. 1876 sysselsattes inom denna
industrigren 117,109 arbetare i 1,163 etablissement,
som egde 4,653,479 spindlar, 50,028 mekaniska
och 94,892 handväfstolar. Denna industri har
sitt hufvudsäte i Normandie; mer än 1/3 af hela
tillverkningen kommer från depart. Seine-Inférieure;
dernäst i ordningen komma depart. Nord, Vosges,
Calvados o. s. v. Rhône-departernentet är bekant
för sitt musslin, hvaraf tillverkas för omkr. 30
mill. fr. årligen. Franska bomullsväfnader
kunna i prisbillighet ej täfla med de engelska,
men de äro finare och derför val renommerade
i marknaden. Ylleindustrien går tillbaka till
1600-talet. Med en produktion af omkr. 43 mill. kg.,
en införsel af 147 mill. och en utförsel af 27
mill. kg., förbrukar F. af alla land den största mängd
af ull. 1876 funnos 2,946,632 spindlar och 38,267
mek. väfstolar. Största antalet spindlar kommer på
depart. Nord, Marne, Ardennes, Aisne, Eure, Somme,
Oise och Loire; de flesta väfstolarna på depart. Nord
(Roubaix, Lille, Turcoing), Ardennes (Sedan),
Seine-Inférieure (Rouen och Elboeuf), Somme (Amiens),
Eure (Louviers), Calvados (Vire) samt Paris. Möbeltyg
tillverkas i Paris, Roubaix och Nîmes, flanell i
Reims, grofva ylletyg i Languedocs bergstrakter,
ylledamast och plysch i Paris, Amiens, Lille, Tours
och Nîmes, gobeliner i Paris, Beauvais, Aubusson,
sjalar i Lyon, Paris och Nîmes. – Siden-industrien
är flere århundraden gammal. Den försto påfven
i Avignon, Klemens V, skall hafva infört de första
silkesmaskar och mulbärsträd i F. (1305). Denna
industri antog snart en nationel karakter, och flere
konungar uppmuntrade densamma och förlänade den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free