Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
privilegier. Före sjukdomen hos larverna frambragte
F. omkr. 20 mill. kg. kokonger årligen, men
1878 endast 7,718,200 och 1879 blott 3,200,000
kg. Produktionen af råsilke uppgick 1876 till 155,000
kg., 1877 till 872,000, 1878 till 608,000 och 1879
till 255,000 kg. 1876 funnos 206,971 spindlar, 8,976
mekaniska och 99,963 handväfstolar. Nio tiondedelar
af allt siden väfvas i och omkring Lyon, der 1879
såldes 4,5 mill. kg. siden. Spetsfabrikationen
sysselsätter omkr. 240,000 qvinnor i Alençon,
Bailleul (Valenciennes-spetsar), Lille o. s. v.;
150,000 brodöser äro spridda i Paris, Lyon, Nancy
m. fl. städer. Spetsar och broderier tillverkas
för närmare 100 mill. fr. årligen. Af de olika
industrigrenarna för tillverkning af närings-
och njutningsmedel är sockertillverkningen
den förnämsta. Under tillverkningsåret 1877–78
producerade 501 sockerbruk (de flesta i de norra
depart.) omkr. 407 mill. kg. socker (året förut 446
mill. kg.). 1878 destillerades i 506,548 brännerier
(af hvilka 5,553 voro större fabriker) 1,413,706
hl. alkohol, hvaraf 89 proc. kommo på de större
fabrikerna. Af vin, cider, frukt etc. tillverkades
254,297 hl. alkohol, af melass 643,340 hl., af
hvitbetor 332,104 hl., af mjölhaltiga växter 180,225
hl. och af andra ämnen 3,740 hl. 1878 utfördes 302,406
hl. alkohol, 1876 504,311 hl. – Rörande andra vigtiga
grenar af den franska industrien anföras följande
officiella siffror, gällande för 1875.
Antal. Arbetare. Tillverkningsvärde.
Porslinsfabriker 105 10,743 37,6 mill. fr.
Fajansfabriker 347 6,978 20,9 " "
Glasbruk 191 26,950 97,2 " "
Spegelfabriker 8 3,471 25,2 " "
En uppräkning af F:s olika industrialster skulle
knappast sakna något fabrikat, som mensklig
uppfinningsförmåga kan upptänka, och i allt röjer
sig fransmannens fina smak. Så täfla de franska
lädersorterna från Pont-Audemer, Chateaurenault
och Blois med de bästa engelska och belgiska. Det
vackraste lackerade lädret lemna Paris och
Pont-Audemer, det bästa marokin Choisy-le-Roi (vid
Paris), Marseille och S:t Hippolyte. Franska handskar
äro verldsberömda, i synnerhet de, som tillverkas i
Paris, Lunéville och Grenoble. Förträffligt papper
tillverkas i Annonay, Limoges, Lille, Angoulême,
Amiens och trakten kring Remiremont. I allt funnos
1875 500 pappersbruk med 26,178 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 150 mill. fr. Jämte Sèvres
hafva Paris, Montereau, Choisy-le-Roi, Limoges och
Bordeaux m. fl. verldsrykte för sitt porslin och sin
fajans. För sitt spegelglas utmärka sig bl. a. S:t
Gobain, Chauny, Montluçon och Cirey, för kristallglas
Baccarat, Clichy, Pantin och Lyon. För de finaste
galanterivaror, bijouterier och konstgjorda blommor
är Paris hufvudtillverkningsorten. S:t Etienne
betraktas som det franska Birmingham. För landtarméns
behof finnas kanongjuterier i Bourges, gevärsfabriker
i S:t Etienne och Tulle, fabriker för tillverkning
af blanka vapen i Chatellerault. För marinen finnas
kanongjuterier i
Ruelle, Nevers, S:t Gervais (Isére) och stora
smidesverkstäder i La Chaussade (Nièvre).
Urtillverkning bedrifves i synnerhet i Paris
och Jura (vid Besançon och Montbéliard). Storartade
maskinverkstäder finnas i Lille, Arras, Rouen,
Creuzot och S:t Etienne. – Hela värdet af den franska
industriens alster uppgick 1875, enligt Maurice Block,
till nära 13 milliarder fr. (deri icke inberäknadt
transporter samt skeppsbyggeri och maskiner),
fördelade på följande grenar: textilindustrien 4,820
mill. fr.; närings- och njutningsmedel 2,927; byggnader
1,680; metallurgi 865; kemiska produkter 750;
möbler 550; hudar och skinn 400; juvelerarearbeten
200; papper 150; glas och porslin 150; diverse 300
mill. fr.
Handel. Till hälften omslutet af hafvet och med den
andra hälften gränsande till de mest industriidkande
och kultiverade land i Europa samt försedt med goda
kommunikationsmedel, är F. i det bästa tillfälle att
på det mest storartade sätt utveckla sin handel. Ehuru
F. icke kunnat täfla med England och Holland i
verldshandeln, har det dock bredvid dem intagit en
framstående plats. De första officiella uppgifter
om den utländska handeln gå tillbaka till början
af Ludvig XV:s regering, då frukterna af Colberts
förvaltning börja visa sig. Följande öfversigt
visar varuomsättningen under de senaste årtiondena
i millioner francs.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
