Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äldre fästningar. En andra eller inre
befästningslinie omsluter hjertat af Frankrike,
och i denna linie märkas de gamla befästningarna
vid Amiens, Péronne och la Fére samt de nya eller
ombyggda vid Laon, Soissons, Reims, Epernay, Vitry
le Français, Nogent sur Seine, Langres, Dijon, Chagny
och Besançon. Centralpunkterna i försvaret äro Paris
och Lyon. Paris har efter senaste kriget blifvit
omgifvet med ytterligare en kedja af framskjutna
verk, lagda i en båge med omkr. 20 km:s radie.
C. O. N.
Krigsflottan räknade d. 1 Jan. 1879 258
krigsfartyg, nämligen 66 pansarfartyg, deraf
32 pansarskepp och 34 pansrade krigsfartyg för
kusternas skydd, 156 ångare, deraf 44 kryssare,
40 avisoångare, 29 transportskepp, 36 kanonslupar
och 7 torpedofartyg, samt 36 segelfartyg. Under
byggnad voro: 3 pansarskepp, 6 kustbevakningsskepp,
1 pansrad kanonbåt, 5 kryssare, 6 avisoångare, 9
transportfartyg och 25 torpedofartyg. – Det egentliga
skeppsmanskapet utgör omkr. 25,000 man; dertill
komma 16,000 man marin-infanteri (4 regementen),
4,500 man marinartilleri och öfver 33,000 arbetare. –
Sjöofficerskåren består af 34 viceamiraler (deraf 14
i reserven), 50 konteramiraler (21 i reserven), 113
skeppskaptener (1 i reserven), 233 fregattkaptener
samt 1,352 löjtnanter och officerare af lägre
rang. – Alla män, som tjenstgöra på handels-
och fiskarefartyg, fullgöra sin värnpligt på
flottan. Enligt lagen af d. 4 Dec. 1875 är
den aktiva tjenstgöringen bestämd till 5 år,
tjenstgöringen i reserven till 4 år. Derefter öfvergå
de sjövärnpligtige till reserven i territorialarmén,
der de qvarstanna, tills de uppnått 40 års ålder. För
förvaltningen af kustförsvaret är kusten indelad i 5
"arrondissements maritimes", hvart och ett under sin
"préfet": Cherbourg, Brest, Lorient, Rochefort och
Toulon. Anslagen till flottan belöpte sig 1880 till
164 mill. fr.
Författning och förvaltning. F:s nu gällande
författning är af d. 25 Febr. 1875. Enligt denna
är F. en republik. I spetsen för styrelsen står en
för sju års tid af senaten och deputeradekammaren
gemensamt vald president, som efter utlupen ämbetstid
kan återväljas. Presidenten eger att uppskjuta
lagarnas verkställande genom att begära, att kamrarna
måtte taga dem i förnyadt öfvervägande, d. v. s. eger
suspensivt veto, och derjämte propositionsrätt. Han
har rätt att efter senatens medgifvande upplösa
deputeradekammaren, att underhandla med främmande
stater och att med dem sluta fördrag, att förklara
krig, sedan kamrarna dertill gifvit sitt samtycke. För
öfrigt har han en suveräns vanliga rättigheter. Han
kan gifva nåd och, med kamrarnas tillåtelse, amnesti,
han är för sina handlingar oansvarig, så vida han
ej begått högförräderi. Presidenten biträdes vid
statens förvaltning af tio ministrar: justitie-,
utrikes-, inrikes-, finans-, krigs-, sjö- och koloni-,
undervisnings-, handels- och åkerbruks-, post- och
telegraf-ministrarna samt ministern för de offentliga
arbetena. Hvarje regeringshandling skall vara
kontrasignerad af vederbörande minister. Ministrarna
äro gemensamt ansvariga för
regeringens allmänna politik och individuelt for sina
egna handlingar. Deras (liksom presidentens) forum
är senaten, konstituerad till Haute cour de justice
(riksrätt). Anklagelse mot dem kan framställas endast
af deputeradekammaren. De ega tillträde till kamrarnas
förhandlingar. – Folkrepresentationen (L’assemblée
nationale) är delad på två kammare, senaten (Le sénat)
och deputeradekammaren (La chambre des députés). Den
förra består af 300, fyrtio år fyllda, medlemmar,
af hvilka 75 äro utsedda för lifstid (första gången
utsagos de af nationalförsamlingen, men sedan af
senaten sjelf); de öfriga 225 utses för nio år
(en tredjedel af dem omväljes hvart tredje år)
departementsvis af valkorporationer, bestående
af departementets deputerade, dess generalråd,
arrondissementråd och en elektor från hvart
municipalråd inom departementet. Hvarje departement
utser minst 2 senatorer. Deputeradekammarens medlemmar
väljas för en tid af 4 år. Hvarje till 25 års ålder
kommen fransman eger valbarhet utan afseende på någon
census. Nationalförsamlingen sammanträder årligen den
andra tisdagen i Januari månad. Sessionen bör räcka
minst fem månader, och båda kamrarna äro samlade lika
länge. Presidenten eger att sammankalla kamrarna till
urtima möte samt att under mötena ajournera kamrarna,
dock ej mer än två gånger under hvar session och
ej för längre tid än en månad. I förhållande till
hvarandra hafva kamrarna lika stor myndighet. En fråga
kan börja att diskuteras i hvilkendera kammaren som
hälst, utom finansfrågor, som först skola afgöras
af deputeradekammaren.
Vid sidan af presidenten och ministèren står
ett Conseil d’état, bestående af en ordförande,
32 ordinarie och 18 extraordinarie conseillers
d’états samt 68 andra personer under olika
titlar. Hvarje minister eger, vid frågor
rörande hans departement, säte och stämma i
conseil d’état, som arbetar dels samladt, dels
på fem afdelningar (en för inrikes, rätts- och
undervisningsfrågor, en för finans-, krigs-, sjö-
och koloniväsendet, en för allmänna arbeten, handels-
och utrikesfrågor, en för judiciella mål och en för
lagstiftningsfrågor). Conseil d’état har att utreda
och afgifva utlåtanden öfver de frågor och lagförslag,
som regeringen eller representationen hänvisar till
detsamma, samt att fälla dom i vissa administrativa
tvistefrågor.
F., utom Algeriet, är deladt i 87 län l. departement
(départements), hvilkas underafdelningar äro
arrondissement, kantoner och kommuner. I spetsen för
departementsförvaltningen står en med ganska stor
myndighet utrustad prefekt (préfet), som utnämnes
af presidenten på förslag af inrikesministern. Vid
hans sida stå två rådgifvande församlingar: Conseil de
préfecture, som tillsättes af statschefen, och Conseil
général, som utses genom val. Det förra består i
Paris af 8, i departementen af 4 eller 3, minst 25
år gamla medlemmar och intager till prefekten, som är
dess ordförande, ungefär samma ställning som Conseil
d’état till presidenten och ministrarna samt utöfvar
liksom detta en viss domsrätt. Prefekten är skyldig
att inhemta dess råd, men icke bunden af detsamma.
Conseil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
