- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
283-284

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fraticeller, ett religiöst parti i Medeltiden - Fratres arvales. Se Acca Larentia - Fratres minores. Se Franciskanorden - Fratriark. Se Fratrier - Fratrier, folkafdelningar i Athen och andra grekiska stater - Frauenburg, stad i preussiska regeringsområdet Königsberg (Ostpreussen) - Frauenfeld, hufvudstad i schweiziska kantonen Thurgau - Frauenlob, binamn på den tyske mästersångaren Heinrich (von Meissen) - Frauenstädt, Christian Martin Julius - Fraunhofer, Joseph von - Fraunhoferska linierna, fys. - Fraus, Lat., svek, bedrägeri - Fraustadt (Frauenstadt, P. Vszova), stad i preussiska regeringsområdet Posen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egen förening, celestin-eremiterna. Denna förening
upplöstes af Bonifacius VIII 1302, hvarefter
medlemmarna, under namnet fraticeller, uppträdde mot
kyrkan, hennes kult och hierarki. De sammansmälte
sedermera till en del med begharderna. Påfven Johan
XXII öfverlemnade dem åt inqvisitionen, och 1312–52
brändes de hoptals. Sedan denna tid omtalas de ej.

Fratres arvales. Se Acca Larentia.

Fratres minores. Se Franciskanorden.

Fratriark. Se Fratrier.

Fratrier (Grek. fratriai, fratrai, fretrai, egentl.
"broderskap"), folkafdelningar i Athen och andra
grekiska stater, i hvilka man bevarade traditionen om
statslifvets utveckling ur familjelifvet och derför
äfven, så långt möjligt var, inrättade det förra efter
det sistnämndas mönster. I Athen voro fratrierna tolf,
af hvilka sannolikt tre innefattades i hvar och en af
de gamla eller s. k. joniska fylerna (se Fyle). Dock
är det troligt, att Kleisthenes i sammanhang med den
nya fyle-indelningen (omkr. 510 f. Kr.) genomförde
någon ändring äfven med afseende på fratriernas
antal och inrättning. Hvarje fratri delades i ett
antal (enligt en uppgift 30) slägter. Fratriernas
politiska uppgift var hufvudsakligen att öfvervaka
den borgerliga härkomstens renhet. För sådant ändamål
måste hvarje nygift qvinna införas i sin mans fratri,
och vid en särskild årlig sammankomst alla under
året födda barn anmälas till upptagande i fratriens
matrikel. Om sådant ansågs nödigt, kunde dervid
barnens äkta härkomst underkastas pröfning. Hvarje
fratri hade sin egen helgedom, och dess angelägenheter
handhades af en fratriföreståndare eller fratriark.
A. M. A.

Frauenburg, stad i preussiska regeringsområdet
Königsberg (Ostpreussen), vid östra stranden af
Frische haff. 2,496 innev. (1875). Omedelbart invid
staden ligger Dom-Frauenburg, som utgör furstbiskopens
af Ermeland säte och har en domkyrka med en minnesvård
öfver Copernicus.

Frauenfeld, hufvudstad i schweiziska kantonen Thurgau,
vid Murg. Omkr. 5,200 innev. Staden är artilleridepot
för östra Schweiz och har ett gammalt slott, som
fordom var landtfogdens säte. Tillverkning af ylle-,
bomulls- och sidenvaror.

Frauenlob, binamn på den tyske mästersångaren
Heinrich (von Meissen).

Frauenstädt, Christian Martin Julius, tysk filosof,
f. 1813, studerade i Berlin först teologi och sedan
filosofi samt bosatte sig 1848 i Bonn, der han
gaf enskilda föreläsningar. Död 1879. Bland hans
skrifter märkas: Studien und kritiken zur theologie
und philosophie
(1840); Ueber das wahre verhältniss
der vernunft zur offenbarung
(1848), AEsthetische
fragen
(1853), Briefe über die Schopenhauersche
philosophie
(1854), Die naturwissenschaft in ihrem
einfluss auf poesie, religion, moral und philosophie

(1855), Der materialismus; seine wahrheit und
sein irrthum
(1856), ett bemötande af L. Büchners
"Kraft und stoff". Vid Schopenhauers död, 1860, blef
han dennes literäre arftagare och utgaf icke blott
flere till S:s filosofi sig

anknytande skrifter, utan äfven, enligt den aflidnes
uppdrag och plan, en samlad upplaga af hans "Werke"
(1873–74). I samband dermed utarbetade han äfven
Schopenhauer-lexikon (1871).

Fraunhofer, Joseph von, tysk instrumentmakare och
vetenskapsman, född d, 6 Mars 1787 i Straubing i
Bajern, blef 1798 lärling i en optisk verkstad
och fick sedermera anställning i Reichenbachs,
Utzschneiders och Liebherrs fabrik (i München)
för tillverkning af matematiska och fysikaliska
instrument. Kort derefter blef han föreståndare för
den optiska afdelningen i nämnda fabrik, och 1809
upprättade han i förening med Reichenbach och Liebherr
det sedermera mycket berömda optiska institutet
i Benediktbeuren, af hvilket han snart blef ensam
egare. Detta institut flyttades 1819 till München,
der F. blef ledamot af Vetenskapsakademien samt 1823
konservator vid universitetets fysiska kabinett. Död
i München d. 7 Juni 1826. – Såsom optiker sysselsatte
sig F. i synnerhet med förfärdigandet af akromatiska
linser och lyckades dervid komma till utmärkta
resultat. För dessa arbeten var det nödvändigt
att hafva tillgång till homogent ljus, och vid de
med anledning deraf företagna undersökningarna af
solljusets spektrum upptäckte F. i detta de mörka,
efter honom benämnda Fraunhoferska linierna
(se d. o.), hvilken upptäckt gifvit uppslaget
till hela spektralanalysen. F. studerade äfven
diffraktionsfenomenen och fann dervid bland annat, att
man medelst ett gitter af fina trådar kan framställa
ett spektrum. – Bland de många af F. förfärdigade
apparaterna må nämnas den stora parallaktiska
refraktorn, "jätterefraktorn", i Dorpat.
K. L.

Fraunhoferska linierna, fys., de mörka linierna i
solljusets spektrum. Dessa linier iakttogos först
af W. H. Wollaston (1802), men föllo i glömska,
tills J. v. Fraunhofer 1814 ånyo observerade dem och
då till ett betydligt större antal. F. betecknade
de tydligast framträdande linierna med bokstäfverna
A-H. Två linier i den röda färgen kallas A och B, en
på gränsen mellan rödt och orange C; D-linien ligger
i den gula, E i den gröna och F i den blåa färgen,
G och H i den violetta. De Fraunhoferska linierna
hafva sedermera studerats af flere vetenskapsmän,
bland andra G. R. Kirchhoff och A. J. Ångström,
i hvilken senares utmärkta arbete Spectre normal
du soleil
(1868) omkring ett tusen linier finnas
bestämda. Angående dessa liniers uppkomst och
betydelse se Diffraktion och Spektralanalys.
K. L.

Fraus, Lat., svek, bedrägeri. – Pia fraus, "fromt
bedrägeri", svek som begås i god afsigt.

Fraustadt (Frauenstädt, P. Vszova), stad i
preussiska regeringsområdet Posen. Omkr. 6,500
innev. Klädesfabriker. Spanmåls- och
kreaturshandel. Den 3 Febr. 1706 vunno svenskarna
under Rehnsköld en lysande seger derstädes öfver
en förenad sachsisk och rysk här, som anfördes
af Schulenburg. Svenskarnas antal torde hafva
uppgått till 10,000 man, Schulenburgs styrka till
omkr. 20,000, deraf 4,000 ryttare. De förres förlust
uti slaget, som räckte endast tvänne timmar,
utgjordes af 400 döda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:18 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free