Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
imperiella pastorat, Fredrikshamns prosteri, Borgå
stift.
Fredrikshof, kasern för Svea lifgarde, belägen på
Ladugårdslandet i Stockholm, vid Storgatans slut,
midt för Djurgårdsbron. Tomten, som förut tillhörde
kronan, skänktes 1652 af drottning Kristina till
arkitekten Jean de la Vallée, som fick tillstånd att
der bygga ett värdshus. Stället kallades under de la
Vallées tid Lustdal, men sedan det 1668 kommit till
fältmarskalken Otto Vilhelm Königsmark, benämndes
det dels Königsmarkshof, dels de la Vallées tomt;
sedermera reducerades det. Fredrik I blef 1733 egare
af stället och lät der anlägga två trädgårdar samt
uppföra ett stenhus. Egendomen fick då sitt nuvarande
namn. Sedermera öfvergick F. till presidenten
friherre E. Broman och längre fram till riksrådet
friherre K. O. Hamilton, hvilken der anlade ett
stort orangeri. 1772 inköptes det till vinterbostad
åt enkedrottning Lovisa Ulrika, hvarefter det, på
statens bekostnad, tillbyggdes och iordningställdes
af K. F. Adelcrantz. Efter drottningens död, 1782,
disponerades F. någon tid af prinsessan Sofia
Albertina. Vid 1789 års riksdag insattes der i
fängelse flere af adelns mer betydande medlemmar. På
F. förvarades äfven de arresterade medlemmarna
af Anjalaförbundet, och der fördes rättegången
emot dem. År 1793 förvandlades nedre våningen
först till tyghus, sedan till spanmålsmagasin,
samt den öfre till förvaringsplats för troféer
m. m. 1802 uppläts F. till kasern för Svea lifgarde.
B. S.
Fredriksnäs, frälsesäteri i Gryts socken,
Östergötlands län, vid en vik af Östersjön. 5 1/4
mtl med underlydande. Arealen omkr. 2,715 har. Vid
egendomen finnas två qvarnar, såg, tegelbruk och
kalkbrott samt kopparmalmsanledningar, hvilka senare
likväl icke på flere år blifvit bearbetade. F. eges
f. n. (1882) af kammarherre grefve F. Stackelberg.
Fredrikson, Gustaf, skådespelare, född i Stockholm
d. 31 Juli 1833, blef student i Upsala 1852 och
debuterade i Nov. 1862 på k. teatern, vid hvilken han
sedan 1863 varit anställd (med undantag af spelåret
1877–78). 1879 blef han anställd som intendent vid
k. Dramatiska teatern i Stockholm. Vid början af sin
skådespelarebana åtnjöt F. handledning af teaterns
d. v. intendent, Aug. Bournouville, men måste
sedan fullfölja sina studier på egen hand. De mest
framstående dragen i F:s konstnärskap äro hans goda
samtalston och makt öfver repliken. Bland de många
roler, som F. utfört, märkas: Anatole i "Familjen
Benoiton", Lambert i "Ombyten", titelrolen i "Hertig
Job", grefve Rysor i "Allt för fosterlandet", Gaston
i "Klädeshandlaren och hans måg", Benedict i "Mycket
väsen för ingenting", Mercutio i "Romeo och Julia",
Paul i "De onyttige", Jacques i "Från Amerika", Du
Salins i "Män af ära", Amaury i "Rolands dotter",
Ivan Wasiljewitsch i "Dagvard Frey", Karl V i
"Drottning Margaretas sagor", Rochemore i "Onkel
Sam", Favrol i "Dora" och Olivier i "Falska juveler".
A. F.
Fredriksorden (Friedrichsorden), kunglig würtembergsk
orden, stiftad d. 1 Jan. 1830 af
Vilhelm I till minne af hans fader, konung Fredrik,
hade ursprungligen endast en grad och medförde
personligt adelskap. Detta bortföll 1856, och orden
fördelades i fyra grader: storkors, kommendörer
af 1:sta och af 2:dra kl., samt riddare (hvilken
sistnämnda grad 1870 ytterligare delades i två
klasser). Ordenstecknet, som bäres i purpurfärgadt
band, utgöres af en åttauddig hvitemaljerad
stjerna, med klara guldstrålar mellan spetsarna; i
midtfältet, på storkorset, konung Fredriks bröstbild
i mattare guld, för de lägre graderna ett krönt F.;
riddarekorset af 2:dra klassen är af silfver och
utan strålar. Orden utdelas för både civila och
militära förtjenster och är i det senare fallet
försedd med svärd.
Fredriksort. Se Friedrichsort.
Fredriksskans, ett gammalt numera slopadt fäste
utanför Gefle. O. A. B.
Fredrik Vilhelm (Friedrich Wilhelm), kurfurste af
Brandenburg och preussiska konungar. Se Fredrik,
sp. 309.
Fredrik Vilhelm (Friedrich Wilhelm), hertig af
Braunschweig-Lüneburg-Oels, föddes d. 9 Okt. 1771,
ingick tidigt i preussisk militärtjenst och visade
i kriget mot Frankrike 1792–93 prof på tapperhet
samt avancerade till generalmajor. Då Napoleon 1807
införlifvade hertigdömet Braunschweig, der F. V. haft
utsigt att efterträda sin fader, med konungariket
Westfalen, intogs hertigen af ett lifligt hat till
fransmännen. Derför, då krig 1809 utbröt emellan
Frankrike och Österrike, bildade han en frikår för
att såsom "tysk riksfurste" bekämpa fienden. Han
förenade sig till en början med österrikarna, men
sedan dessa inom kort tvungits till fred, beslöt
F. V. att på egen hand fortsätta kriget. Derefter
företog han ett mycket berömdt tåg från Böhmen
till Nordsjökusten. Med en hand full folk bröt han
sig fram den 62 mil långa vägen genom ett af till
antalet öfverlägsna fiender besatt land, slog i
elfva drabbningar de kårer, som sändes emot honom,
samt inskeppade sina trupper i Elsfleth och Brake på
oldenburgskt område (d. 7 Aug. 1809), hvarefter han
seglade utför Weser och förenade sig med den utanför
kryssande engelska flottan. Den 15 Aug. ankom han till
London, der han mottogs med stora hedersbetygelser och
fick ett anslag af parlamentet. I England uppehöll
han sig till 1813, då han återvände till sitt land,
dock utan att taga någon mer framstående del i
befrielsekriget. Då Napoleon från Elba återvände till
Frankrike, var F. V. en bland de förste, som ryckte
i fält mot den hatade usurpatorn. Han deltog i slaget
vid Quatrebras (d. 16 Juni 1815), der han kämpade med
beundransvärdt mod, till dess en fientlig kula slutade
hans lif. – F. V. förmälde sig 1802 med Maria af Baden
(d. 1808). J. Fr. N.
Fredrik Vilhelm (Friedrich Wilhelm), kurfurste af
Hessen-Kassel, Vilhelm II:s och Augustas af Preussen
son, född d. 20 Aug. 1802, blef d. 30 Sept. 1831
till namnet sin faders medregent, men faktiskt
ensam regent, enär hans fader då för alltid lemnade
Kassel. F. V:s egensinne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
