Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frenesi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huvudskålens yttre benskifva företer i allmänhet icke samma
detaljformer som den inre, hvilken, äfven den,
blott är ett ofullständigt aftryck af hjernan,
och på vissa ställen finnas mellanrum mellan
inre och yttre skifvan af oberäkneligt djup
(t. ex. ögonbrynstrakten). Följaktligen äro
kranieytans detaljer af ojämnheter icke alls trogna
afbilder af hjernans. Om vissa hjerndelar vet man
alldeles bestämdt, att de icke hafva det ringaste
att göra med de "sinnen" frenologerna förlagt dit
(t. ex. lilla hjernan). En hel serie organ är förlagd
i kraniets öfre medellinie, öfver den icke nervösa
skiljeväggen mellan hjernhalfvorna; andra förläggas
vid näsroten, der icke häller någon hjerna finnes. De
från den komparativa anatomien hemtade bevisen äro
lika värdelösa. – Frenologien och kranioskopien ega
derför i närvarande stund knappt annat intresse än
kuriositetens, och de fortlefva endast derigenom
att lärans förste upphofsmän redan tidigt gjorde dem
till föremål för samtal och föredrag inom sällskap
och föreningar af lekmän, hvilka ännu finna nöje i
de onekligen rätt pikanta funderingarna.
Galls lära finnes utvecklad i följande
hufvudskrifter: Gall och Spurzheim, "Recherches
sur le système nerveux en générale et sur celui du
cerveau en particulier" (1809) och "Sur l’origine des
qualités morales et des facultés intellectuelles de
l’homme et sur les conditions de leurs manifestations"
(1825); Spurzheim, "Phrenology or the doctrine of the
mind and of the relations between its manifestations
and the body" (3:dje uppl. 1825) och "Phrenology
in connexion with the study of physiognomy"
(1826); G. Combe, "System of phrenology" (1824;
"Frenologisk vägvisare"); J. Vimont, "Traité de
la phrénologie humaine et comparée" (1832–36)
m. fl. – Frenologien har naturligtvis haft en
mängd vedersakare, bland hvilka i vårt land den
vigtigaste torde vara A. Retzius ("Phrenologien,
bedömd från anatomisk-etnologisk ståndpunkt", i
"Skandinaviska naturf.-mötets förhandl.", 1847).
G. v. D.
Frenopati (af Grek. fren, sinne, och pathos,
lidande), med., lidande i hjernan och rubbning af
förståndet; sinnessjukdom.
Frenzel, Karl Wilhelm Theodor, tysk författare,
f. 1827 i Berlin, redigerade 1863–64 Gutzkows
"Unterhaltungen am häuslichen herd", var
1866–67 medredaktör af "Deutsches museum" samt
har under en längre tid skrifvit följetonger och
teaterrecensioner i "Nationalzeitung". Hans rykte
grundar sig förnämligast på hans historiska romaner,
till hvilka ämnet merendels är hemtadt från slutet
af förra århundradet: Papst Ganganelli (1864),
Charlotte Corday (s. å.), Freier boden (1868)
m. fl. F. har äfven författat åtskilliga romaner af
det moderna slaget: Melusine (1860), Veritas (1861)
och Die drei grazien (1862) m. fl. Hans styrka ligger
i detaljen och i förmågan att återgifva den rätta
historiska färgen. Som kritiker har han utgifvit flere
spirituella uppsatser, som finnas samlade i Dichter
und frauen (1858–66), Büsten und bilder (1864),
Neue studien (1868) och Berliner dramaturgie (1877).
Freppel, Charles Emile, fransk biskop och
kyrkohistoriker, f. 1827, erhöll sin presterliga
bildning i Strassburg, vid hvars seminarium han
sedermera blef lärare. 1854 kallades han till
teologiska fakulteten i Paris, der han utmärkte sig
genom sina andliga föredrag. 1867 blef han dekan
vid kyrkan S:t Geneviève i Paris och 1870 biskop i
Angers. På Vatikanska konciliet 1869 uppträdde han
såsom förkämpe för ofelbarhetsdogmen och har sedan
varit ett af de främsta stöden för ultramontanismen
i Frankrike. 1880 valdes han till ledamot af
deputerade-kammaren och trädde der i spetsen för det
klerikala partiet. Äfven 1881 invaldes han i nämnda
kammare. – Såsom skriftställare har han särskildt
utmärkt sig genom sin skarpa polemik mot Renan i
arbetena Examen critique de la Vie de Jésus-Christ
par E. Renan (1863) och Examen critique des Apôtres
de M. Renan. Åtskilliga af hans arbeten äro samlade
i Oeuvres oratoires (1869–74) och Oeuvres polémiques
(1874).
Freqvens (Fr. fréquence, Lat. frequentia),
förekomst i stort antal, oupphörligt upprepande;
talrikt besök, tillopp. – Freqvent (Fr. frequent,
Lat. frequens), ofta förekommande, ofta upprepad. –
Freqventera (Fr. fréquenter, Lat. frequentare),
ofta besöka, talrikt bevista.
Frère [frär]. 1. Charles Théodore F., fransk målare,
f. 1815, lärjunge af Coignet och Roqueplan, har
nästan uteslutande målat landskaps- och genrebilder
från Algeriet, Turkiet och Egypten, i hvilka land
han äfven tillbragt större delen af sitt lif. –
2. Pierre Edouard F., fransk genremålare, f. 1819,
lärjunge af Delaroche, målar med sanning och känsla
scener ur hvardagslifvet (i synnerhet barnens lekar):
Hällregnet, Snöbållskrig, Gossar, som slå kana,
m. m. – Hans son Charles F. är landskapsmålare
i Paris.
Frere [frir], Sir Henry Bartle Edward, engelsk
diplomat, född 1815, hade innehaft åtskilliga
anställningar inom rättskipningen och förvaltningen,
innan han 1856 utnämndes till britisk resident
i Scindiah. Under indiska upproret gjorde han sin
regering stora tjenster och var 1862–67 guvernör
i Bombay. 1873 undertecknade han å sin regerings
vägnar ett fördrag med sultanen af Sansibar rörande
slafhandelns upphörande i sultanens stater. Till
belöning för sina framgångsrika ansträngningar
för detta fördrags åvägabringande utnämndes han
s. å. till medlem af Privy council och hedersdoktor
vid universitetet i Cambridge samt 1874 till
hedersborgare i Londons city. 1877 blef F. guvernör i
Kaplandet och "High commissioner" för alla kolonierna
derstädes. Han fullbordade annektionen af Transvaal
(April 1877), men invecklade derigenom och genom
sitt energiska tillvägagående mot zulukaffrerna
engelsmännen i ett farligt krig med dessa. Hans
egenmäktiga uppträdande ogillades t. o. m. af engelska
regeringen. F:s plan att förena de sydafrikanska
kolonierna till en konfederation strandade i Juli
1880 på motståndet från de i Kapstaden sammanträdande
deputerade för de olika kolonialparlamenten, hvarefter
han afsattes från guvernörplatsen. – F. har författat
bl. a. Correspondence
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
