- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
355-356

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frenesi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

binder de använda färgstoffen, som jämväl rifvas med
kalkvatten. Detta målningssätt utmärker sig genom
sin varaktighet och lämpar sig till följd deraf
för monumentala ändamål, synnerligen som dertill
kommer, att sjelfva tekniken så att säga tvingar
till en behandling i stora drag. Denna är nämligen
förenad med många svårigheter och kräfver både vana
och säker hand, enär målningen endast kan ske,
så länge bruket är fuktigt. Till följd deraf kan
teckningen ej utföras på en gång, utan styckvis,
medelst kalkering från en i originalets storlek utförd
kartong. Färgen anbringas med ledning af en färgskiss,
hvarvid är att iakttaga, att de särskilda färgerna på
den ännu fuktiga grunden ofta te sig helt annorlunda,
än då de torkat. Ändringar och rättelser kunna mycket
sparsamt göras; ett felaktigt ställe måste i allmänhet
nedhuggas. – Freskomåleriet var kändt af de gamle (det
påträffas t. ex. i Pompeji m. fl. orter, der likväl
äfven andra målningssätt äro använda). På 1300-talet
var det i bruk uti Italien (Giotto m. fl.), der
det efter hand hade undanträngt mosaiktekniken. Det
nådde sin höjdpunkt under 1500-talet, med de store
renaissancemästarna Michelangelo och Rafael,
och råkade under de följande århundradena i
förfall. Norr om Alperna utöfvades det under denna
tid jämförelsevis föga. På senare tiden har det åter
med framgång upptagits (i Tyskland, Frankrike och i
andra land, jämväl i Sverige: Sandbergs målningar
i Gustavianska grafkoret i Upsala domkyrka). –
Jämte freskomålningen på fuktig grund nyttjades
under medeltiden det mindre varaktiga målningssättet
med vatten- eller temperafärger på torr kalkgrund
(Ital. al secco). Så äro takmålningarna i de svenska
medeltidskyrkorna utförda. Man har under 1800-talet
sökt ersätta freskotekniken med s. k. stereokromatisk
målning
på torr grund, med vattenglas såsom bindmedel,
men försöken i detta afseende hafva ej hållit profvet.
Upk.

Freslon [frälång], Alexandre, fransk advokat,
folkrepresentant, minister, f. 1808, blef 1829 advokat
i Angers. 1839 deltog han i upprättandet af tidningen
"Le précurseur de l’Ouest", i hvilken han ifrigt
bekämpade Guizots ministèr. 1848 utnämndes han till
generalprokurator vid appellationsdomstolen i Angers
och blef s. å. medlem af konstituerande församlingen
och minister för den allmänna undervisningen. Efter
presidentvalet d. 10 Dec. 1848 utnämndes han
till generaladvokat vid kassationsdomstolen. Vid
statskuppen 1851 tog han afsked och lät då inskrifva
sig såsom advokat i Paris. Död i Jan. 1867.

Fresnel [fränel], Augustin Jean, fransk
vetenskapsman, född 1788, visade som barn ganska stor
fallenhet för experimentala undersökningar, men hade
endast ringa anlag för de vanliga skolstudierna. Han
vann dock redan vid 16 1/2 års ålder inträde i Ecole
polytechnique, hvarifrån han efter slutad kurs
öfvergick till Ecole des ponts et chaussées, från
hvilken han utgick såsom ingeniör och genast erhöll
anställning i offentlig tjenst. Från denna blef han
för kort tid skild vid Napoleons återkomst från Elba
(1815), men fick senare befattning såsom

"Ingénieur du páve" i Paris samt såsom sekreterare i
komitén för fyrväsendet. F. blef 1823 ledamot af
l’Académie des sciences och 1825 af Royal society i
London, hvilket sällskap 1827 tilldelade honom den
stora Rumfordsmedalj en. Död d. 14 Juli 1827. – Då
F. först, antagligen 1814, började sina epokgörande
undersökningar till förklarande af ljusfenomenet,
hyllade de flesta fysici emissionsteorien (se
d. o.). F. förkastade denna, men bekräftade med både
matematiska och experimentala bevis i en af Institutet
1819 prisbelönt afhandling vibrationsteorien,
användande dertill dels företeelserna vid ljusets
brytning, dels diffraktionsfenomen en (se
Diffraktion). Derefter fortsatte F. dels ensam,
dels tillsammans med Arago sina undersökningar,
som utsträcktes till optikens alla delar. Äfven de
praktiska användningarna af ljuset voro föremål
för F:s arbeten. Han uppgjorde bl. a. ett nytt
system för fyrar, enligt hvilket de förr begagnade
metallspeglarna ersattes af glaslinser, hvilka
gjordes af flere koncentriska ringar. Dessa linser
genomsläppa 9/10 af det från ljuskällan utgående
ljuset, medan speglarna endast återkasta 5/10. Emedan
ljuset från en dylik fyr koncentreras i en enda
riktning, gjordes lysapparaten roterande, så att
den kom att utsända ljusblinkar. Derigenom skiljes
den lätt från andra ljus på stranden och, genom
sättet för blinkarnas anordning, från andra fyrar.
K. L.

Fresnels parallelipiped, fys., ett i
parallelipipedisk form slipadt glas,
med hvilket kan ådagaläggas, att totalt
reflekteradt ljus är elliptiskt eller cirkulärt
polariseradt. Parallelipipedens vinklar äro så
bestämda, att en ljusstråle, som ingår vinkelrätt
genom ena ytan, utgår vinkelrätt genom den motstående
efter att två eller tre gånger hafva undergått total
reflexion. K. L.

Fresnels spegelförsök. Se Interferens, ljusets.

Fresnillo [-sniljo], stad i mejicanska staten
Zacatecas, vid en biflod till Santiago. Omkr. 15,000
innev. Stora silfvergrufvor (upptäckta 1569) i det
när belägna Cerro de Proaño. Årliga afkastningen
af dem öfverstiger 9 mill. kr.

Fresta, socken i Upland, Stockholms län,
Vallentuna härad. Arealen 2,418,5 har. 566
innev. (1880). F. utgör tillsammans med Hammarby ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Upsala stift,
Roslags vestra kontrakt.

Frestadius, Anton Vilhelm, köpman och industriidkare,
född i Stockholm d. 2 Mars 1801, öppnade redan
1822 i Stockholm kommissions- och expeditionskontor
för jernvaror samt blef derjämte någon tid senare
förläggare för åtskilliga, företrädesvis norrländska,
jernbruk. Såsom egare af Bergsunds gjuteri och
mekaniska verkstad invid Stockholm (se Bergsund),
hvilken anläggning under hans hand vann en storartad
utveckling, intog han en framstående plats äfven
såsom industriidkare. Hans praktiska duglighet,
redbarhet och arbetsförmåga togos flitigt i anspråk
för en mängd skiljaktiga samhällsbestyr. Han
var ledamot i många komitéer och direktioner,
direktör för Frimurarebarnhuset och Borgerskapets
enkhus, samt en ibland stiftarna af Ränte- och
kapitalförsäkringsanstalten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free