- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
373-374

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

församlingar och förhandlingar, och öfver
hela den lilla staten stod F. såsom "dictator
perpetuus". F. verkade i Goldberg till 1554, då han,
till följd af en eldsvåda, som lade hans skolbyggnad
i aska, flyttade sitt läroverk till Liegnitz. Död
1556. – "Han var", sade Melanchthon, "född till
rektor, liksom Scipio Africanus d. ä. var född till
fältherre."

Friedländer [fri-]. 1. Julius F., tysk
numismatiker,f. 1813, har lagt grunden till
betydenheten af museets i Berlin myntkabinett,
hvars direktor han för närvarande är. Utom en mängd
uppsatser i numismatiska tidskrifter har han författat
de förträffliga monografierna: Die münzen der
ostrogothen
(1844) och Die oskischen münzen (1850),
Das königliche münzkabinet (1877; tillsammans med
A. v. Sallet) och Die italienischen schaumünzen des 15
jahrhunderts
(1880). – 2. Ludwig F., tysk filolog och
arkeolog, f. 1824 i Königsberg, blef 1856 e. o. och
1858 ordinarie professor derstädes. Skrifter: Ueber
den kunstsinn der römer in der kaiserzeit
(1852),
Analecta Homerica (1859) och Darstellungen aus der
sittengeschichte Roms
(1862–71), genom hvilket arbete
han i synnerhet vunnit ett namn.
– 3. Friedrich F., österrikisk genremålare, f.
1825, är lärjunge af Waldmüller och målar
hufvudsakligen soldatbilder samt scener ur Wiens
och Schwabens folklif: Politikerna i verkstaden,
Mordbrännaren ertappad på bar gerning, Invaliderna,
Kärleksförklaringen
m. fl. – 4. Max F., tysk
publicist, f. 1829, började 1856 sin publicistiska
verksamhet i tidningen Presse i Wien, och ingick
senare i nämnda tidnings redaktion. 1864 grundlade
han, tillsammans med M. Etienne, Wientidningen
Neue freie presse och var, tilllika med denne, dess
redaktör till sin död, 1872.
– F. egde en synnerlig förmåga att sprida klarhet
öfver de svåraste frågor. Först väckte han
uppmärksamhet genom sina statsekonomiska artiklar,
sedan kämpade han för införandet af en konstitutionel
författning i Österrike och blef en auktoritet för
det tysk-österrikiska författningspartiet. Mot det
klerikal-feodala partiet förde han en ifrig strid.

Friedmann [fri-], Siegwart, tysk
karaktersskådespelare, f. 1842, debuterade 1863 i
Breslau och är sedan 1879 anställd vid Stadttheater
i Wien. Högtragiska och humoristiska roler äro hans
egentliga fack.

Friedreich [fri-], Nicolaus, tysk läkare, f. 1825,
blef 1857 e. o. professor i patologisk anatomi i
Würzburg och 1858 ordinarie professor i patologi
och terapi i Heidelberg. Bland hans arbeten märkas:
Beiträge zur lehre von den geschwulsten innerhalb
der schädelhöhle
(1853), Die krankheiten der
nasenhöhlen
etc. (1854), Krankheiten des herzens
(1861), Ueber progressive muskelatrophie (1872),
Ueber wahre und falsche muskelhypertrophie (1873),
Der akute milztumor und seine beziehungen zu den
akuten infektionskrankheiten
(1874) m. fl. –
F. besökte Sverige 1876 på kallelse af drottning
Sofia, hvilken sedan vistades en vinter i Heidelberg
under hans behandling.

Friedrich [fri-] (F. von Hausen l. von Husen), tysk
minnesångare, deltog i Fredrik I:s

korståg 1189 och föll utanför Filomelium. Hans
om innerlig känsla vitnande sånger äro kritiskt
bearbetade af Lachmann och Haupt i "Des minnesangs
frühling" (1857).

Friedrich [fri-], A., bildhuggare. Se Friederich, A.

Friedrich [fri-], Kasper David, tysk landskapsmålare,
f. 1774, blef 1817 professor vid konstakademien i
Dresden, der han dog 1840. F:s sträfvan att återgifva
den poetiska stämningen i landskapet förebådade
brytningen med det andefattiga vedutamåleriet, och
hans förkärlek för nordiska motiv (t. ex. bilder från
Östersjökusterna) hade den följden att äfven andra
landskap än italienska och schweiziska så småningom
blefvo ansedda som användbara för konsten. Hans
flesta målningar hafva en allvarlig, melankolisk och
romantisk karakter (stormar på hafvet, nattscener med
månsken, dystra skogspartier o. dyl.). F:s förnämsta
verk äro 36 i sepia utförda utsigter af Rügen.

Friedrich [fri-], Charles, schweizisk statsman
och rättslärd, f. 1828 i Genève, invaldes 1862 i
kantonen Genèves författningsråd och blef 1864 medlem
af regeringen i Genève, hvilken han tillhörde till
1870. Genèves författningslag af 1868, hvilken gjorde
likställigheten mellan kantonens alla medborgare till
en verklighet, var hufvudsakligen hans verk. Han
hade äfven en stor andel i framläggandet af tvänne
författningslagar (1870), som åsyftade införandet af
referendum (folkomröstning rörande de af Stora rådet
beslutna lagar och lagförändringar) och afslogos af
folket. F. tillhörde schweiziska nationalrådet till
1875 och var 1872 dess president. Död 1880.

Friedrich Halm [fri-], pseudonym för den tyske
författaren grefve E. F. J. von Münch-Bellinghausen.

Friedrichroda [fri-], stad i hertigdömet Gotha,
i en vacker dal vid Schilfwasser, 426 m. öfver
hafvet. Omkr. 2,900 innev. Blekerier och stora
tvättinrättningar. I närheten ligga ruiner af de
thüringske landtgrefvarnas borg Schauenburg.

Friedrichsd’or l. Friedrichdor [fri-], preussiskt
guldmynt, som till slutet af Mars 1874 var lagligt
betalningsmedel och motsvarade 5 2/3 thaler (omkr. 15
kr.). Det präglades äfven såväl halfva som dubbla
friedrichsd’orer.

Friedrichshafen [fri-], stad i würtembergska
Donaukretsen, vid Bodensjön, består af två delar:
den gamla f. d. riksstaden Buchhorn samt klostret
och byn Hofen, hvilka förenades 1810 och fingo namnet
F. Omkr. 3,000 innev. Förnämsta byggnaden är slottet,
den kungliga familjens vanliga sommarresidens, på en
udde vid sjön. F. är den förnämsta handelsplatsen vid
Bodensjön; i synnerhet utföres mycket spannmål från
Schwaben till Schweiz och Italien. Buchhorn nämnes
redan 837 och blef fri riksstad 1275.

Friedrichshall [fri-], kurort i Sachsen-Meiningen,
vid Kreck, nära Lindenau. Det derifrån erhållna
vattnet Friedrichshall-bittervatten är ett
företrädesvis i Tyskland mycket berömdt mineralvatten,
som på 10,000 delar vatten innehåller 252,9 delar
fasta beståndsdelar, hvilka förnämligast utgöras af
natronsulfat ("glaubersalt"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free