- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
381-382

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fries ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i München. Af F:s arbeten framhållas i synnerhet
de italienska landskapen och hans målningar från
Heidelbergs omgifning.

Friesen [fri-], Karl Friedrich, tysk frihetskämpe,
f. 1785, blef 1810 lärare vid en skola, inrättad efter
Pestalozzis system. 1810–12 biträdde han Jahn vid
grundläggandet af det tyska gymnastikväsendet. 1813
hjelpte han Lützow att värfva och organisera
dennes friskara och tjenstgjorde sedan såsom hans
adjutant. 1814 blef F. af franska bönder skjuten i
närheten af byn La Lobbe.

Friesen [fri-], Richard von, friherre,
sachsisk statsminister, f. 1808, blef 1841
först regeringsråd och sedermera referent i
inrikesdepartementet. Under Maj-upproret i Dresden
1848 öfvertog han provisoriskt nämnda departement,
hvars ordinarie chef han blef 1849. Brist på
öfverensstämmelse med statsministern von Beust
föranledde honom emellertid att 1852 nedlägga detta
ämbete. 1853 utnämndes han till kretsdirektor i
Zwickau och 1858 till finansminister. F. var 1866
ledamot af den kommission, som under konungens
frånvaro i kriget förde regeringen, och öfvertog
sedermera, s. å., äfven utrikesportföljen. 1867
deltog han i förhandlingarna rörande stiftandet af
det Nordtyska förbundet samt nämndes s. å. till
röstegande förbundskommissarie för Sachsen. 1870
utsågs F. till kommissarie vid förhandlingarna med de
sydtyska staterna rörande deras förening med Nordtyska
förbundet och bildandet af Tyska riket samt kallades
i denna egenskap s. å. till Versailles, der han
ledde underhandlingarna för afslutande af fördragen
med Würtemberg, Baden och Hessen. Han blef 1871
konseljpresident och lemnade 1876 statens tjenst.

Friesendorff [fri-], von, friherrlig ätt,
ursprungligen från Westfalen, hvarifrån den flyttade
till Bremen. Ätten fick 1665 tysk riksfriherrlig och
1705 svensk friherrlig värdighet; en gren af densamma
upptogs på finska riddarhuset 1877.

1. Friesendorff, Johan Fredrik von, diplomat,
friherre, föddes i Bremen 1617. Han utnämndes
1649 till svensk resident i Portugal, 1653 till
kammarråd samt senare till hof- och kommerseråd.
Emedan han i grund kände kabinetts-
och handelshemligheterna, nyttjades han vid
många diplomatiska förhandlingar. Bland annat
afslöt han som svenskt sändebud 1661 Sveriges
allians med England, om hvars förhållanden hans
sändebudsberättelse innehåller flere märkliga
uppgifter. Under vistelsen i England upphöjdes
F. s. å. till engelsk baronet och riddare. 1665
blef han tysk riksfriherre. Död i Stockholm 1669.
B. S.

2. Friesendorff, Karl Gustaf von, friherre,
diplomat, den förres son, föddes i Stockholm d. 14
Aug. 1663 och ingick 1683 i svenska diplomaternas
dåvarande plantskola, Riksarkivet, hvarefter han
tjenstgjorde dels såsom privatsekreterare hos svenske
ministern i Wien, grefve K. Oxenstierna, dels såsom
kommissionssekreterare och resident i Holland.
1705 skickades han som envoyé till lüneburgska
hofvet och stod för sin regerings räkning i en hemlig
brefvexling med

sachsiska hofvet samt var 1712–15 ministre
plénipotentiaire vid hofvet i Berlin. 1705 förlänades
friherrlig värdighet åt F. Död i Stralsund d. 13
Sept. 1715. B. S.

3. Friesendorff, Fredrik von, friherre, riksråd,
den förres son, född d. 15 Nov. 1707, ingick 1730 i
Riksarkivet och 1731 i Utrikesexpeditionen. Han var en
tid hofmarskalk hos kronprinsen Adolf Fredrik och blef
1747 landshöfding i Vestmanlands län. F. var ifrig
"hatt" och blef genom sina partivänners gunst medlem
af riksrådet 1761; men när "mössorna" 1769 komme till
makten, aflägsnades han derur. 1767 utnämndes F. till
president i lagkommissionen. Död på Vallstanäs d. 26
Aug. 1770. B. S.

Friesens park [fri-], en vacker öppen plats på södra
Djurgården till höger om stora landsvägen mellan
Bellmans byst och Manilla, med präktiga lindalléer
och gångar samt betäckt af yppiga gräsmattor. Parken,
uppkallad efter en grosshandlare Fries, som i början
af 1800-talet var egare till Biskopsudden, är om
hvardagarna tyst och föga besökt, men företer om
söndagsaftnarna på sommaren ett brokigt folklif. A. F.

Friesland l. Vriesland [fris-], provins i nordvestra
delen af Nederländerna, begränsad af Groningen,
Drenthe, Overijssel, Zuiderzee och Nordsjön. Arealen
3,320 qvkm. 331,515 innev. (1880). Hela landet är
flackt och vid kusten så lågt, att det genom dammar
måste skyddas för öfversvämningar. Det består
dels af fruktbart marskland, dels (i s. och ö.) af
hedar och mossar, med rika torflager. En mängd
fiskrika sjöar, som uppstått genom torfupptagning
och kallas "meer", såsom Tjeuke-, Slooten-,
Heeger-, Sneeker- och. Bergumer-meer, små floder
(Lauwers, Kuinder, Boorn, Linde m. fl.) samt
kanaler erbjuda såväl riklig bevattning som
vigtiga kommunikationsmedel. Innevånarna,
afkomlingar af de gamle friserna, äro till
största delen reformerta, bibehålla troget
sitt gamla språk, drägt och seder samt anses
som synnerligen redbara och trofasta. Välmågan
är allmänt spridd. Ladugårdsprodukter utföras
i stor mängd. Med undantag af tegelslagning och
kalkbränning är industrien obetydlig. Hufvudstad:
Leeuwarden; vigtigaste sjöstaden är Harlingen. –
Till F. höra flere öar, bl. a. Terschelling, Ameland
och Schiermonnikoog; ö. om den sistnämnda sträcker sig
en rad af öar ända till Jade, hvilka höja sig 6–10
m. öfver hafvet och äro dels kala, dels bevuxna med
strandråg, stundom med sparsamt gräs; endast Borkum
har marskland och drifver åkerbruk. Innevånarna på
dessa öar, hvilka alltmer inkräktas af hafvet, äro
fiskare och sjömän.

Frietzky [fritsky], Klas de, bruksegare, riksdagsman,
född d. 25 Jan. 1727, härstammade f rån en böhmisk
slägt, som 1699 blifvit introducerad på svenska
riddarhuset. Han blef 1754 disponent af Storfors
bruksegendom i Värmland. F. tillhörde mösspartiet och
angrep under riksdagen 1760–62 med mycken skärpa
hattpartiet för dess förvaltning. Vid följande
riksdag, 1765–66, då mösspartiet blef rådande,
insattes F. i bankodeputationen och afgaf jämte
tvänne andra ledamöter förslag till slutliga
föreskrifter rörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free