- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
401-402

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frijsenborg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kallundborg, blef 1854 teol. kandidat, 1857 adjunkt vid
den lärda skolan i Sorö och i Juni 1861 kyrkoherde
vid den nyuppförda Johannes-kyrkan i Köpenhamns
förstad Nörrebro. Såsom en vältalig och allvarlig
predikant samlade F. der omkring sig en talrik
åhörareskara och utöfvade ett väckande inflytande i
vida kretsar. Hans ihärdighet har man att tacka för
att två nya kyrkor uppbyggdes i hans församling (1874
och 1877), och att ett Magdalena-hem inrättades för
fallna qvinnor. Derjämte var han sedan 1875 själen
i den inre missionens verksamhet i Köpenhamn. Död
d. 21 Mars 1879. Han utgaf flere predikosamlingar:
Tyve prädikener (1867), Nogle prädikener fra
Trinitatistiden
(1871) och Fire og tyve prädikener
(1879). E. Ebg.

Frimont [-mong], Johann Maria, grefve von
F., furste af Antrodocco, österrikisk general,
f. 1759 i Lothringen, utvandrade 1791 och tjenade
i prinsens af Condé här, efter hvars upplösning
han gick i österrikisk tjenst. 1799–1809
deltog han i alla fälttågen uti Italien och blef
sistnämnda år fältmarskalklöjtnant. 1812 erhöll han
öfverbefälet öfver den österrikiska hjelpkåren i
Polen, kommenderade 1813–14 kavalleriet på arméns
högra flygel och fick 1815 öfverbefälet öfver de
österrikiska trupperna i öfre Italien. F. stannade
vid Po, der han samlade en armé af 60,000 man, med
hvars ena hälft han förekom Suchet i besättandet af
Alppassen, och bröt derefter in i Frankrike, der
han, såsom chef för en del af ockupationsarmén,
qvarstannade till 1818. 1821 marscherade han
mot Neapel, hvilken stad till följd af hans
seger i Abruzzerna, d. 7 Mars s. å., kapitulerade
d. 24 s. m. till Österrike. Till belöning derför
gjorde honom konungen af Bägge Sicilierna till
furste af Antrodocco. Kejsaren af Österrike, som
1813 utnämnt honom till general af kavalleriet,
gaf honom 1825 öfverbefälet i det österrikiska
Lombardiet samt upphöjde honom till grefve, sedan
han undertryckt upproren i Modena, Ferrara, Parma
och Kyrkostaten. Död i Wien 1831.

Frimurare. Se Frimureri.

Frimurarebarnhuset i Stockholm stiftades
1753 till minne af prinsessan Sofia Albertinas
födelse. Styrelsen sammanträdde första gången
d. 17 Nov. s. å., och K. M:t sanktionerade stiftelsen
såsom "publik inrättning" genom bref d. 5 Dec.
s. å. Till lokal förhyrdes en egendom, belägen
i hörnet af Storgatan och Skepparegatan på
Ladugårdslandet. Tjugo barn af ett års ålder
intogos till vård och uppfostran. Staten skyndade
att uppmuntra stiftelsen med årligt anslag af 2,000
dlr s. m. (K. Br. d. 6 Juli 1756) och ökade på
1770-talet detta bidrag genom att gifva inrättningen
andel i rasp- och spinnhusmedlen (upphörde 1851)
och i kortstämplingsafgiften (upphörde 1874). För
närvarande utgör statsanslaget 2,750 kr. 1756
beviljade Rikets ständer ett byggnadslån af 100,000
dlr kmt., som sedermera efterskänktes. Styrelsen
sattes derigenom i tillfälle att för stiftelsens
räkning inköpa riksrådet frih. F. Wredes egendom i
hörnet af Malmtorgsgatan och Nya Kungsholmsbrogatan
(nu badinrättning). Byggnaderna härjades af eldsvåda
julaftonen 1783,

hvarefter Sofia Albertina lemnade de husvilla
herberge i det af henne kort förut inköpta palatset
vid n. v. Gustaf Adolfs torg. Antalet af intagna
barn växte efter hand, och stiftelsen lemnade
dessutom understöd åt ett alltjämt ökadt antal barn
utanför anstalten (500 och derutöfver). 1855 beslöt
styrelsen att småningom upphöra med sistnämnda
slags understöd och i stället utvidga sjelfva
barnhusinrättningen. För ändamålet inköptes 1864,
för 120,000 kr., hertigens af Dalarna egendom
Kristineberg, utom Kungsholmstull (den gamla
egendomen såldes för 200,000 kr.). Nya, dyrbara
byggnader uppfördes vid Kristineberg, och anstalten
inflyttade derstädes 1867. Vid 1881 års början funnos
intagna 135 barn, och samtidigt uppgick stiftelsens
fond till 586,320 kr. (utom fastighetsvärdet). –
Bland inkomsterna märkas särskildt behållningen af
en konsert hvarje Långfredag (då vanligen oratoriet
"Skapelsen" gifves) samt af en generalrepetition dagen
förut. I protokollsboken för 1766 omnämnes konserten
på Kristi himmelsfärdsdag. 1801 års Långfredagskonsert
på Riddarhuset är märklig, ty då uppfördes första
gången i Stockholm "Skapelsen", hvartill svenske
ministern i Wien grefve J. G. De la Gardie skaffat
musik och svensk text. Kbg.

Frimurarebarnhuset i Göteborg öppnades 1757 på Gustaf
III:s 12:te födelsedag och afsåg att inrymma 10
barn. 1831 upphörde stiftelsen att sjelf vårda sina
skyddslingar och har sedan haft dem utackorderade. Vid
1880 års ingång var pensionärernas antal 139, af
hvilka 74 voro gossar och 65 flickor. Samtidigt
var tillgången 117,012 kr., den lilla fastighetens
förslagsvärde inberäknadt deruti. Kbg.

Frimurarebarnhuset i Karlskrona stiftades
Mariebebådelsedag 1762 och fick rättighet till årliga
kollekter i Karlskrona och Karlshamn. Stiftelsen
understöder omkr. 12 faderlösa med penningar, kläder
och undervisning. Kbg.

Frimurarebarnhuset i Kristianstad l. Skånska
provinciallogens barnuppfostringsanstalt
stiftades 1846 och underhöll 1881 30 barn.
Kbg.

Frimureri (T. freimaurerei, E. freemasonry,
Fr. franc-maçonnerie) är namnet på den verksamhet,
som utöfvas inom och af Frimurare-orden. Detta
öfver hela verlden spridda ordenssamfund är så
till vida hemligt, att dess medlemmar, frimurarne,
genom löfte förbindas att hemlighålla allt, som
vid sammanträdena förekommer, såsom receptioner,
ceremonier, tecken o. s. v. Men dess verksamhet
framträder i den yttre verlden synlig för alla, och
det är lätt att af den sluta sig till samfundets
riktning och syften. Utan att binda sig vid någon
särskild religiös doktrin bär likväl denna verksamhet
tydligen en djup religiositets prägel och träder
alltid fram såsom en yttring af de grundsatser,
som en allvarlig känsla af den allmänna religionen
måste väcka i hvarje menniskas bröst. Särskildt har
frimureriet skrifvit ordet "menniskokärlek" på sin
fana, och välgörenhetsinrättningar i mängd vittna i
alla land om dess sträfvanden i denna riktning. Fast,
broderlig sammanslutning mellan medlemmarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:23:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free