- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
417-418

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fritt om bord ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig att den består af skeppet, som förer fienden
tillhörigt gods, eller af lasten, som föres å
fientligt skepp. Nyare tidens alltmer utvecklade
rättsmedvetande hos folken har ledt till fastställande
af en grundsats, som förenar till ett helt det,
som för den neutrala handeln är fördelaktigast uti
de båda förstnämnda reglerna. Pariskongressen 1856,
som jämväl upphäfde kaperiet, antog såsom grundsats
i förevarande hänseende: fritt skepp, fritt gods –
ofritt skepp, fritt gods, och enligt denna regel
skyddar neutral flagg fienden tillhörig egendom,
som ej är kontraband, medan neutralt gods, som ej är
kontraband, anses fritt, äfven om det föres å fienden
tillhörigt handelsfartyg. H. L. R.

Fritt om bord (Eng. free on board), handelsterm,
hvarmed betecknas, att köparen af en vara får densamma
fritt (utan omkostnader för sig) levererad om bord
å fartyg i viss hamn.

Frityr (Fr. friture, af frire, steka), stekning; smält
smör eller annat fett, som användes vid stekning.

Fritzlar, stad i preussiska regeringsområdet
Kassel, prov. Hessen-Nassau, vid Eder. Omkr. 3,000
innev. F. är en mycket gammal ort och kristendomens
vagga i Hessen. I Buraburg, s. om F., grundlade
Bonifacius 741 ett biskopsstift och i F. en kyrka,
ett benediktinkloster samt en klosterskola. 786
flyttades biskopssätet till F., som till 1802 hörde
till ärkebiskopsdömet Mainz, men derefter (till 1866)
till Kurhessen.

Fritzner, Johan, norsk språkforskare, f. 1812 i
närheten af Bergen, blef student 1828 och aflade
teologisk examen 1832. 1838–45 var han kyrkoherde i
Vadsö, i Finmarken, och innehade derefter åtskilliga
presterliga ämbeten i det söndenfjällska Norge. 1877
tog han afsked och bosatte sig i Kristiania. Vid
Köpenhamns universitets jubelfest 1879 blef
han filosofie hedersdoktor. Redan vid mycket
unga år började F. studera fornspråket samt de
nyare norska dialekterna, och som frukt af dessa
studier utgaf han Ordbog över det gamle norske
sprog
(1861–67). F. n. (1882) är han sysselsatt
med förberedelserna till en ny, fullständigt
omarbetad upplaga af nämnda arbete. En liten del
af de intressanta undersökningar han dervid haft
tillfälle att göra angående äldre samfundsförhållanden
o. d. har han redan offentliggjort i en mindre
afhandling, Sproglige og kulturhistoriske studier
över gamle norske ord og udtryk
(i "Kristiania
Videnskabsselskabs Forhandlinger", 1880). Äfven
Lapplands språk, mytologi och kultur har han behandlat
i flere värdefulla uppsatser (i tidskriften
"Nor" och i "Norsk historisk tidsskrift").
Y. N.

Fritänkare, en person, som under försök att fasthålla
religionens värde och betydelse i allmänhet, likväl ej
i någon historisk form af religion ser ett uttryck för
ren religiös sanning, denna form må hafva framträdt
eller framdeles vara att förvänta. Fritänkeriet
skiljer sig således ej blott från den historiskt gifna
kristendomen och judendomen (hvilken under erkännande
af egen ofullkomlighet väntar en fulländning vid
Messias’ ankomst), utan jämväl från den meddetsamma
nära beslägtade rationalismen,

som under sin sträfvan att rena kristendomen från
hvad den anser vara för henne främmande håller
fast vid den kristna religionens sanning. – Under
sin opposition mot religionens historiskt gifna
former ledes fritänkeriet i allmänhet af en tendens
att reducera det religiösa innehållet till minsta
möjliga rikedom och är i allmänhet benäget att fatta
religionen som ett korollarium af sedligheten. –
Fritänkeriet vill häfda utvecklingens betydelse på det
religiösa området och framhålla, att sann religiositet
ej med nödvändighet är fäst vid en viss religiös
form. Men man har emot detsamma anmärkt, att all
utveckling hvilar på fasthållandet af en gång vunna
resultat samt att en utvecklingsepok kan vara af en så
bestämmande betydelse, att den följande utvecklingen
blir väsentligen ett tillegnande af det innehåll, som
i densamma framträdde. (Skilnaden mellan kristendomens
subjektiva och objektiva fullkomnande.) – Ehuru
ansatser till åsigter beslägtade med fritänkeriet icke
saknades i äldre tider, var det dock först i och med
den s. k. upplysningsliteraturen i 18:de århundradet,
som fritänkeriet framträdde i bestämdare former och
vann allmännare spridning. Ännu i våra dagar har
det vunnit ej obetydlig spridning vid sidan af den
s. k. ny-rationalismen, med hvilken riktning det,
trots alla olikheter, dock i mycket röjer nära
frändskap, hvadan båda ofta förblandas. L. H. Å.

Frivakt, sjöv., det vaktmanskap ombord å fartyg,
som är i tur att för tillfället vara befriadt
från vakt. – Frivaktare kallas den del af
besättningen, som ej deltager i vaktgöringen,
såsom läkare, kockar, förrådskarlar m. fl.; de
äro i allmänhet arbetsskyldige blott under dagen.
O. E. G. N.

Frivillig (Fr. volontaire), krigsv., kallas hvar
och en, som utan tvång, af fri vilja ingår i
krigstjenst. Sålunda sammansattes alla sold- och
lego-trupper under såväl forntiden som medeltiden
samt alla värfvade trupper under 17:de och 18:de
århundradena af frivillige. Sådant är ännu fallet
med Englands och Sveriges stående trupper, såväl
de värfvade som de indelta. Inom de arméer, som
rekryteras på grund af allmän värnpligt, menar
man med frivillige dem, som utan att afvakta
lottdragningen, anmäla sig till tjenst, eller
som, efter den föreskrifna tjenstetidens slut,
frivilligt qvarstanna i tjenst. De frivillige
erhålla ofta rätt till förkortad tjenstetid. (Se
Ettårsfrivillig.) Vid krigsutbrott vädjar man ofta
till frivilligheten. Särskilda trupper kunna vid
sådana tillfällen äfven uppsättas af frivillige
(jfr Frikår). Ett särskildt slag af frivilliga
trupper äro engelska volunteers, hvilka emellertid
stå under krigsstyrelsen, samt Sveriges frivilliga
skarpskytteföreningar. Om frivilligheten ock någon
gång vid tillfällen af stor nationel hänförelse
uträttat storverk, såsom amerikanska frihetskriget
(1775–83), franska revolutionen 1789, tyska
frihetskriget 1813, så är hon dock oberäknelig och
kan derför svårligen ensam användas för en armés
rekrytering. C. O. N.

Frivillig fattigvård. Se Fattig, bd IV, sp. 1056.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:31:49 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free