- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
433-434

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frondera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Munkarp; Norra Rörum med Hallaröd; Bosjökloster;
Gudmuntorp med Hurfva; Borrlunda med Skeglinge;
Harlösa med Hammarlunda; Strö med Skarhult; Gårdstånga
med Holmby.

Frostatingslagen, norsk tingsförening, hade sitt namn
efter Frosta ting, de tröndiska fylkenas hufvudting,
hvilket hölls på halfön Frosten. Tingsföreningens
gamla lag finnes i behåll och är tryckt i "Norges
gamle love". Y. N.

Frostdimma, meteor. Om en dimma, hvilken är afkyld
under fryspunkten, utan att den deri innehållna
fuktigheten frusit, kommer i beröring med träd,
buskar eller andra fasta föremål, så sker isbildning
med stor hastighet, hvarvid iskristallerna, ofta i
ganska stora, vackert förgrenade massor, afsätta sig
på de fasta föremålen, som sålunda täckas med rimfrost
se d. o.). En dylik dimma benämnes frostdimma.
K. L.

Froste, Kåres son, är namnet på en af
sagokonungarna i den till myten förvisade
Fornjotska ätten. – Froste är äfven ett dvärgnamn.
Th. W.

Frosten, halfö i Trondhjemsfjorden.

Frosterus, Henrik, författare i krigslagfarenhet,
född i Vadstena d. 4 Aug. 1727, blef 1747 student i
Upsala samt 1753 filos. kandidat och docent i juridik,
hvarefter han några år tjenstgjorde vid åtskilliga
verk i Stockholm. Han blef 1763 juris doktor i Upsala
och utnämndes 1771 till logices och metafysices
professor derstädes, men utbytte s. å. denna professur
mot den i ekonomi- och handelsrätt. Död d. 9 Maj
1773. – F. författade det förtjenstfulla arbetet:
Inledning till Svenska Krigs-Lagfarenheten
(1765–70).

Frosterus, Johan Gustaf, finsk historieforskare
och ämbetsman, f. i Åbo d. 6 Juni 1826, blef 1845
student i Helsingfors, 1850 filos. kandidat, 1856
filos. doktor och 1860 docent i historia. Han förestod
professuren i historia 1861–63 och 1868–69, utnämndes
1867 till e. o. professor och 1869 till öfverinspektor
vid öfverstyrelsen för skolväsendet i Finland.
F. egnade sig tidigt åt forskningar inom Frankrikes
äfvensom Italiens medeltids-literatur och historia
samt utgaf: Chevaleriet i Frankrike under fjortonde
århundradet
(1856), Ludvig XI och Frankrikes
sociala förhållanden under hans tid
(1860) och
De belgiska landskapens utbildning till en stat
(1862). Åren 1857–58 tillbragte F. för studier i
Paris och fattade derunder lifliga sympatier för den
franska protestantiska kyrkans historiska minnen samt
anställde sedermera (1866) i Schweiz och Frankrike
forskningar rörande de franske protestanternas
historia. I Genèves offentliga bibliotek
undersöktes företrädesvis A. Courts (den franska
protestantismens återupprättare) rikhaltiga, men
då ännu föga kända manuskriptsamling. I södra
Frankrikes arkiv gjorde F. bekantskap med de
forne intendenternas öfver Languedoc akter
och dokument och i Paris med krigsministeriets
handlingar från början af 1700-talet. Resultaten af
dessa forskningar äro framlagda i följande arbeten:
Souvenirs de la guerre des Camisards; mémoires
inédits d’un gentilhomme protestant
(i

"Bibliothèque universelle et revue suisse", 1866; den
"protestantiske adelsmannen" är Rossel d’Aigaliers,
som spelade en märklig rol vid pacifikationen af
Languedoc, 1704), Les insurgés protestants sous
Louis XIV. Études et documents inédits
(1868. Bland
dokumenten märkas främst memoarer af J. Cavaliers
forne stridskamrat Bombonneux, hvilken efter den
förres kapitulation fogelfri irrade bland bergen och
sedermera slöt sig till A. Court) och Les généraux
de Louis XIV en Languedoc
(i "Acta soc. scientiarum
Fenniae", 1869). Uti "Öfversigt af Finska Vetenskaps
Societetens förhandlingar" (1879) har F. publicerat
Coup d’oeil sur les peuplades finnoises occidentales
dans l’antiquité.
1863–65 var F. medlem uti
redaktionen af "Litterär Tidskrift". M. G. S.

Frostfjärilen, Geometra brumata, zool., hörande till
mätare-slägtet (Geometra) ibland skymningsfjärilarna
(Crepuscularia), är en i Sveriges sydligare landskap
ingalunda sällsynt fjäril, af en brungrå färg
med mörkare, vågformiga tvärstreck på det främre
vingparet. Honan har endast några små flikar i stället
för vingar. Den grönaktiga larven anställer stundom
högst betydlig skada genom att förtära bladen och
knopparna på fruktträd och andra löfträd. J. G. T.

Frostmätare, fys. Se Kryometer.

Frostskada, med. Genom inverkan af köld, antingen en
höggradig sådan eller en lindrigare, som under längre
tid utöfvar inflytande, kunna en mängd (äfven lokala)
sjukliga förändringar uppkomma. Kölden åstadkommer
nämligen på en gång ett hämmande af blodcirkulationen
och en nedsättning af nerv-verksamheten i de
träffade delarna. Deraf härröra de första, väl kända,
symtomen: affärgning och känslolöshet. Genom lämplig
behandling (icke hastig uppvärmning, utan långsamt
upptinande under frottering) öfvervinnas lätt mindre
frostskador. Vid betydligare sådana uppstå blåsor å
huden, inflammation i densamma, slutligen också brand
(gangren). I de svåraste fallen kunna hela delar
af extremiteterna, oftast tår och fötter, blifva
ohjelpligt förstörda. Behandlingen i dessa svåra fall
består i att om möjligt återkalla lifvet i de förkylda
delarna och att, om gangren inträffat, befordra det
dödas afskiljande. Efter lindrigare förfrysningar
qvarstår ej sällan ett egendomligt slag af tumörer,
hvarå huden är ytterst ömtålig och lätt inflammeras,
ja, till och med blifver sårig. Äfven utan uppkomst
af sådana knölar kan ett ställe å huden, såsom å
händerna, länge förblifva ömtåligt och rodna vid
kall temperatur. Behandlingen består i användandet af
retande medel och gnidningar, tyvärr ofta med ganska
torftigt resultat. Rsr.

Frostsprickor förekomma på åtskilliga trädslag och
uppstå derigenom att vedtrådarna vid sträng köld
sammandraga sig olika starkt i radiens och tangentens
riktning, hvarigenom långsgående sprickor bildas,
som understundom sträcka sig tvärs igenom trädet. När
dessa sprickor blifvit öfvervuxna med bark, synas
de som lodräta, skarpt upphöjda valkar i barken.
C. G. Hz.

Frostviken, socken i Föllinge lappmark, Jämtlands län,
Jämtlands norra fögderi. Arealen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:25:44 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free