Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frondera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgifves till 479,906 har. 1,488 innev. (1880),
deraf 273 lappar. Socknen var förr kapellförsamling
till Föllinge lappmarks pastorat, men skildes derifrån
1857 och utgör nu eget pastorat i Jämtlands norra
kontrakt, Hernösands stift.
Frottera (Fr. frotter), gnida (en kroppsdel i
medicinskt syfte). Se Gnida.
Frottola (pl. frottole), Ital., sång eller visa på
vexlande meter (vanl. sjustafviga, parvis rimmade
verser) samt hållen i skämtsam ton, men i afsigt
att moralisera och derför inväfd med ordspråk och
sentenser. Brukas äfven i betydelsen uppdiktad
historia. – Frottole voro synnerligen populära vid
början af 1500-talet. Hj. Sdg.
Froude [fraud], James Anthony, engelsk
historieskrifvare, f. 1818, prestvigdes 1844 och
stod vid denna tid i förbindelse med Newman
och puseyiterna, men förändrade kort derefter
fullständigt ståndpunkt och gick öfver till
rationalisterna samt utträdde ur det andliga
ståndet. 1850 blef han medarbetare i "Westminster
review" och "Frasers magazine", och 1869–71 var
han utgifvare af sistnämnda tidskrift. 1869 valdes
han till rektor vid det skotska universitetet Saint
Andrews. På hösten 1874 sändes han af regeringen
till Syd-Afrika för att utjämna de mellan England
och Kap-kolonien uppkomna misshälligheterna samt
för att befrämja ett förbund mellan nämnda koloni
och Natal, men måste efter ett halft år, oaktadt sin
energi, återvända med endast till hälften uträttadt
ärende. F. har utgifvit många historiska arbeten af
stort värde, bl. a. Short studies on great subjects
(1867–76) och The english in Ireland in the 18:th
century (1872–74), ett försök att försvara Englands
politik i förhållande till Irland under 18:de
årh. Hans förnämsta verk är History of England
from the fall of Wolsey to the death of Elizabeth
(1856–70; ny uppl. 1870), som utgör en af de bästa
källorna för kännedomen om Englands historia under
den skildrade tiden. Detta verk röjer omfattande och
grundliga studier samt utmärker sig genom en glänsande
stil, men klandras för den i detsamma framträdande
partiskheten för Henrik VIII och orättvisa bedömandet
af drottning Elisabet. 1879 utgaf F. ett arbete öfver
Julius Caesar, "som", enligt en kritikers påstående,
"bringar den störste bland romare oss ytterst nära,
alldeles in på lifvet. Aldrig har antiken blifvit
mera modern än i detta arbete".
Fru (Fornsv. frugha, fru, Fornn. frú,
Fornhögt. frouwa, egentl. herskarinna; jfr
Got. frauja, Sanskr. prabhu, herskare), en allt ifrån
13:de årh. i Norden bruklig hederstitel för gifta
qvinnor af de högsta klasserna. Dess motsvarighet på
den manliga sidan var hærra, herre. Benämningen "fru"
syftade på qvinnans ställning såsom den herskande
i förhållande till hennes underlydande. Såsom
mannens följeslagarinna åter kallades hon husfrugha
(husprea, hustru, Fornn. húsfreyja), en benämning,
som tilldelades äfven qvinnor af lägre stånd. Under
medeltiden hedrades, bland privatpersoner, endast
riddares och riksråds hustrur samt abbedissor med
frutiteln. Numera tilldelas den alla gifta qvinnor,
möjligen med undantag för dem, som
tillhöra kroppsarbetarnas klass, inom hvilken benämningen
madam eller mor ännu ofta höres. Jfr Dame och Fröken.
R. G.
Fru Alstad, socken i Malmöhus län, Skytts
härad. Arealen 986 har. 761 innev. (1880). Annex till
Vestra Alstad, Lunds stift, Skytts kontrakt.
Fructidor, Fr. (af Lat. fructus, frukt, och suffixet
dor, som tillades alla sommarmånadernas namn),
"fruktmånad", den tolfte månaden enligt franska
revolutionskalendern. Den omfattade tiden från och med
d. 18 Aug. till och med d. 16 Sept. af åren 1793–99
samt från och med d. 19 Aug. till och med d. 17
Sept. af åren 1800–05. Märkvärdig är d. 18 Fructidor
år V (d. 4 Sept. 1797), då direktorialregeringen
genom ett statsstreck befäste republiken mot
rojalisternas försök att störta den.
Frugal (af Lat. frugalis), måttlig, enkel, tarflig. –
Frugalitet (Fr. frugalité, Lat. frugalitas),
måttlighet, enkelhet, tarflighet.
Frugoni, Carlo Innocenzo. italiensk skald, född i
Genua 1692, ingick 1707 i jesuitorden, hvilken han
emellertid snart lemnade. 1716 blef han professor i
literatur och vältalighet i Brescia och föreläste
derefter i Bologna, Genua och Rom. Sedermera fann
han mäktiga gynnare, förnämligast af huset Farnese,
hvars historia han 1729 utgaf. Död i Parma som hofpoet
hos hertig Filip af Bourbon 1768. F. var medlem af
Arcadiaorden och kanske sin tids alstringsrikaste
poet. Hans omvexlande på det religiösa, erotiska,
heroiska, satiriska och burleska området sig rörande
dikter uppgå, de många outgifna oberäknade, till
icke mindre än femton band (utkommo 1799). Han
sökte att genom en kraftigare diktion öfvervinna den
arkadiska skolans musikaliska vekhet, men stannade
vid ett hopande af epitet och tvungna inversioner,
som tröttar både öra och tanke, ett maner, som fått
namn af det "frugoniska". Hj. Sdg.
Frugård, egendom i Mäntsälä socken, Nylands län,
Finland. Areal 1,278 har, hvaraf 350 åker och
äng. Bland de gods Karl den nionde tilldelade
Henrik Wredes familj voro tolf skattehemman uti
Nummis by af ofvannämnda socken. Å dessa byggde
Wredes enka, Gertrud, född v. Ungern Sternberg,
en sätesgård, som efter henne benämndes F. 1706
öfvergick F. från k. rådet grefve F. Wrede till
öfverinspektoren J. Nordberg, hvars son, öfversten
Karl Fredrik Nordenskiöld, ärfde egendomen. Efter
skilda delningar tillföll 1832 en fjerdedel af den
ursprungliga egendomen den bekante mineralogen Nils
Gustaf Nordenskiöld, och eges f. n. af en bland dennes
söner. R. C.
Fruholm, norsk fyr och meteorologisk
observationsstation, den nordligaste på jorden,
belägen under 71° 5’ 45" n. br. och 23° 59’ 25"
ö. lgd (fr. Gr.). Fyren började tändas 1866 och har
en lysvidd af 19 minuter. A. G.
Frukt (Lat. fructus), bot., den del af en växt, som
innesluter de för växtens fortplantning afsedda fröna
(eller sporerna hos groddtrådsväxterna, Nemeae). Den
är bildad af "fruktblad", den sista metamorfosen
(omgestaltningen) af örtbladet. Genom de olika sätt,
på hvilka dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
