Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frälseman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att allmän lag ej öfverträdes. I öfrigt åligger
honom att föra de anteckningar angående
församlingsmedlemmarna, om hvilka K. M:t förordnar,
och som äro afsedda att motsvara dem, som af
presterskapet föras om svenska kyrkans medlemmar. –
Munk- eller nunneorden får ej i riket inrättas; ej
häller må skolor eller andra uppfostringsanstalter, i
hvilka undervisning i religion meddelas, af främmande
trosbekännare inrättas eller upplåtas för barn under
15 år, tillhörande svenska kyrkan, utan att K. M:t
för särskildt fall det tillåter. – Medlem af svenska
kyrkan skall, för att kunna ur den utträda, hafva
fyllt 18 år. Han skall först gifva kyrkoherden i den
församling han tillhör underrättelse om sin afsigt
samt uppgift om det trossamfund, hvartill han vill
öfvergå. Framhärdar han i sin afsigt, eger han att,
minst två månader efter första tillkännagifvandet,
anmäla sitt utträde. Om föräldrar öfvergå till
främmande trosbekännelse, får angående barnen, då båda
föräldrarna lefva och öfvergå, fadern, i andra fall
den öfverlefvande eller, om de lefva åtskilda, den,
som har barnet i sin vård, bestämma, i hvilken lära
det skall uppfostras; dock att den, som fyllt 15 år
eller blifvit inom svenska kyrkan konfirmerad, ej må
anses derifrån skild, innan han sjelf, efter uppnådda
18 år, derom gör vederbörlig anmälan. – Äktenskap,
som af främmande trosbekännare ingås, skall afslutas
genom vigsel, om båda tillhöra samma främmande
trosbekännelse med sådant presterskap, som eger att
vigsel med laga verkan förrätta; det kan afslutas,
efter kontrahenternas val, genom vigsel eller inför
borgerlig myndighet, om kontrahenterna tillhöra olika
trosbekännelse med sådant presterskap, som nyss är
nämndt, eller den ena tillhör dylik församling, den
andra svenska kyrkan; men äktenskapet skall ingås
inför borgerlig myndighet, i det fall ingendera
tillhör svenska kyrkan eller sådant trossamfund,
som nyss är nämndt. För tillämpning af sist anförda
föreskrift i 1873 års förordning erfordrades således,
att den främmande trosbekännaren formligt utträdt ur
svenska kyrkan, hvilket icke kan ske utan öfvergång
till annat trossamfund. Men efter k. förordn. d. 15
Okt. 1880 skall sistnämnda föreskrift jämväl gälla
för den, som ej blifvit döpt, eller som icke inom
svenska kyrkan begått Herrans Nattvard – således för
den, som faktiskt skilt sig från svenska kyrkan –,
men icke häller tillhör främmande trossamfund. –
Barn af äkta makar, som vid barnets födelse äro
medlemmar af samma främmande trossamfund, må i dess
lära uppfostras. Äro föräldrarna vid barnets födelse
medlemmar af skilda främmande trossamfund, eger
fadern bestämma i hvilketdera samfundets lära barnet
skall uppfostras. Tillhör den ena sådant trossamfund
och den andra svenska kyrkan, då skall barnet i den
evangelisk-lutherska läran uppfostras, dock är aftal,
som af makar träffats rörande barnets uppfostran i den
evangeliska läran eller främmande troslära, bindande,
om det blifvit före äktenskapets ingående skriftligen
upprättadt och uppvisadt för vigselförrättaren eller
den myndighet, inför hvilken äktenskapet afslutats. –
Genom regeringsformens ofvan åberopade
stadgande, k. förordningarna d. 30 Juni 1838, d. 26
Okt. 1860, d. 20 Jan. 1863, d. 28 Febr. och
d. 31 Okt. 1873 samt den af K. M:t d. 30 Juni
1838 fastställda och af Kommerskollegium d. 13
Aug. s. å. kungjorda ordning rörande hvad mosaiska
trosbekännare hafva att iakttaga i afseende på
utöfningen af sin religion och bestyret inom sin
församling, äro sistnämnde trosbekännare i afseende
på medborgerliga rättigheter och religionsutövning
ställda fullständigt i jämnbredd med trosbekännare af
annan kristen lära än den rena evangeliska. A. Th. S.
Främmestad. 1. Socken i Skaraborgs län, Viste
härad. Arealen 5,484 har. 1,623 innev. (1880). F. med
Bäreberg utgör ett patronelt pastorat af 3:dje kl.,
Skara stift, Väne kontrakt. – 2. Gods i ofvannämnda
socken, vid Nossans venstra strand. Det består af
F., 1 mtl frälse säteri, och 8 3/4 mtl underlydande
jämte Baljefors qvarn, såg, tegelbruk samt ben-
och vadmalsstampar. Hela arealen utgör 2,270 har,
hvaraf 740 har åker. Taxeringsvärdet är omkr. 400,000
kr. F. är en mycket gammal sätesgård, som efter 1468
egdes genom flere led af slägten Tre Rosor. Derefter
bytte gården ofta om egare. 1821 såldes den för
"83,333 rdr bko transportsedlar" till konung Karl
XIV Johan och 1845 af konung Oskar I för 66,666 2/3 rdr
bko till den nuvarande egaren, frih. Fredr. Hierta. –
Egaren af F. utöfvar jus patronatus i församlingen.
Frändefors (Freudefors), socken på Dal, Elfsborgs
län, Sundals härad. Arealen 21,521,6 har. 5,899
innev. (1880). F. jämte Brålanda och Ryr utgör ett
konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Karlstads stift,
Södra Dals kontrakt.
Frändefors-ån. Se Dal, sp. 777.
Frändskap. 1. Zool. och bot., ett likhetsförhållande
mellan former, som tillhöra olika afdelningar af
det naturliga systemet. Detta system har nämligen
att söka sin grund i utredningen af växt- och
djurrikets utveckling, som framskridit i otaligt
vexlande riktningar, af hvilka hvar och en måste
hafva sitt uttryck i systemet såsom särskilda
afdelningar. De likheter, som förekomma inom
hvarje sådan afdelning, och hvilka derför bero på
ett närmare slägtskapsförhållande, kallas
affinitet, medan benämningen analogi användes på alla
de likheter, som förekomma mellan former, hvilka stå
utanför det slägtskapsområde, som en i fråga varande
afdelning omfattar, och hvilka hafva sin grund dels
i formernas eller deras organs lika utvecklingsgrad,
dels i likheten mellan de sätt, på hvilka yttre
förhållanden inverkat på dessa formers eller
organs utveckling. Så t. ex. säga vi, att likheten
mellan en larv af den vanliga vattenödlan (Triton)
och axolotlen (Siredon) är en analogi uti dessa
formers utveckling; men öfverensstämmelsen mellan
den fullt utbildade axolotlen och de öfriga arterna
af slägtet Amblystoma beror på affinitet. Likheten
mellan apor och papegojor i deras lefnadssätt är
en analogi mellan däggdjurs- och fogeltyperna, men
apornas hela byggnad visar deras affinitet med de
öfriga däggdjuren. – 2. Kem. och fys. Se Affinitet.
F. A. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
