Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hand. – De tre förnämste gudarna, Oden, Tor och F.,
äro en ofta nämnd trilogi, och deras bilder stodo
jämte hvarandra i Upsala gudatempel. F:s dyrkan
var mycket utbredd, i synnerhet i Sverige. Hans
bild fördes omkring på fälten för växtlighetens
främjande. Man offrade honom lefvande djur, i
synnerhet oxar och svin. Han tänktes åka i en vagn,
förspänd med galten Gyllenborste l. Slidrugtanni. Hans
häst heter Bláðughófi (den, hvars hofvar bäras af
vinden). Dvärgarna förfärdigade åt honom ett konstrikt
skepp, Skidbladne. I den historiserande ynglingasagan
förekommer F. såsom en konung med binamnet Yngve,
efter hvilket hans ättmän sedermera kallades
ynglingar. Såsom F:s tjenare (bryte och degja)
nämnas Byggver och Böla. Många ortnamn i Sverige,
såsom Frövi, Frötuna, Frösö, Frökind o. s. v., visa
än i dag, huru allmänt han varit dyrkad. Namnet Frö
betyder egentligen herre, herskare (jfr Got. frauja,
herre). Th. W.
Frö (Lat. semen), bot., uppkommer genom utvecklingen
af en befruktad fröknopp. (Se Befruktning, bd II,
sp. 128.) Hos ett utveckladt frö urskiljer man
följande delar: fröskalet (testa), som är bildadt
genom omgestaltning af fröknoppens eller fröämnets
hyllen, antingen af ettdera af dessa eller af båda
gemensamt, ibland i förening med fröknoppens kärna;
växtämnet, som kan vara mer eller mindre omgifvet och
skyddadt af fröhvitan eller ligga vid sidan af
denna. Växtäinnet tillsammans med fröhvitan (der denna
finnes) bildar hvad som kallas kärnan i fröet. Fröna
förete betydliga olikheter med afseende på storlek,
form samt skalets beskaffenhet och innehållets
egenskaper. Genom halt af fet olja, fröhvita,
stärkelse, m. m. blifva många frön af den allra
högsta vigt för menskligheten, såsom i första rummet
de s. k. sädesslagen (hvete, råg, korn, hafre, majs,
ris etc.), hvilka äro frön af växter hörande till
gräsens familj. Frön af rofvor (raps) och lin lemna
genom pressningen en riklig mängd fet olja. Genom frön
fortplantas växtarterna och vissa artförändringar,
hvilka visat sig mer eller mindre beständiga. Frön
af tillfälliga artförändringar frambringa
vanligast hufvudarten och icke artförändringen.
O. T. S.
Fröbalja. Se Balja.
Fröbel. 1. Friedrich F., tysk pedagog, f. i
Schwarzburg-Rudolstadt d. 21 April 1782, valde
redan tidigt uppfostran till sin lifsuppgift
och Pestalozzi till sitt mönster. I arbetet Die
menschenerziehung (1826) satte han en allsidig
harmonisk utveckling af menniskans förmögenheter
som uppfostrans vigtigaste mål. På denna idé hvila
de barnuppfostringsanstalter, hvilkas skapare
F. blef, och hvilka gjort hans namn vida bekant,
de s. k. barnträdgårdarna (se d. o.). Död d. 21
Juli 1852. En samling af F:s pedagogiska skrifter
utgafs 1862–63 (2:dra uppl. 1874). – 2. Julius F.,
tysk skriftställare och politiker, den föregåendes
brorson, f. 1805, blef 1833 lärare i industriskolan i
Zürich och professor i mineralogi vid universitetet
i samma stad. 1838 erhöll han medborgarerätt i Zürich
och deltog från 1839 i det politiska lifvet derstädes.
hvarvid han slöt sig till den demokratiska
oppositionen. 1844 nedlade han sin professur
för att egna sig åt den af honom grundlagda
bokförlagsaffären, "Literarisches comptoir",
och utgaf bl. a. en serie demokratiska skrifter,
som till största delen förbjödos i Tyskland. 1848
blef han medlem af Vorparlamentet i Frankfurt. I
Okt. s. å. begaf han sig till Wien, tog del i
folkresningen derstädes, blef häktad d. 4 Nov. och
dömd till döden, men benådades. Efter att hafva
deltagit i den tyska nationalförsamlingens sista
sammanträden, emigrerade han hösten s. å. till
Amerika, der han utgaf en tidning i New-York. Från
1857 sökte han såsom medarbetare i en officiel
österrikisk tidning verka för frihandelssystemets
införande i österrikiska monarkien samt för
förverkligandet af sina egna socialpolitiska
idéer. Vid utbrottet af det preussisk-österrikiska
kriget 1866 lemnade han Wien och slöt sig då till
den tyska politik, för hvilken Preussen kämpade. 1867
grundlade han i München "Die süddeutsche presse",
som i Bajern förde denna politiks talan. 1873 blef
han tysk konsul i Smyrna och 1876 i Alger. Bland
hans skrifter må nämnas: Kleine politische schriften
(1866), Theorie der politik (1861–64), Die wirtschaft
des menschengeschlechts (1870–74), Die gesichtspunkte
und aufgaben der politik (1878).
Fröberg, Karl Johan, musiker, född i Stockholm d. 28
Jan. 1812, var 1835–38 anställd som violoncellist i
hofkapellet och 1842–46 i Mindre teaterns orkester,
idkade sedan privat undervisning i Upsala, men
återkom 1863 till Stockholm, der han uppsatte en
musikalisk läroanstalt och blef pianolärare vid
k. operan. Under de senare åren har han å nyo
varit bosatt i Upsala, men tidtals äfven varit
föreståndare för resande skådespelaresällskap. Bland
hans skrifter – som i allmänhet haft till syfte att
"ställa den enskilda musikdisciplinens teknik på
rationel grund, då den hittills hos oss behandlats
i allmänhet nog empiriskt" – må nämnas: Några
ord om de sköna konsternas betydelse med egentligt
afseende på musiken och dess vård inom fäderneslandet
(1855), Grundlagarna för pianospelets teknik, jemte
det väsentligaste af allmänna musikläran (1861),
Kongl. musikaliska akademiens reorganisation (i "Ny
tidning för musik", 1855) samt framförallt Försök
till grundläggning af en verkligt rationel harmoni-
och tonsättningslära (I, 1, 1878), ett ganska märkligt
arbete, som innehåller – visserligen jämte åtskilligt
omoget filosoferande – flere fyndiga och intressanta
vinkar af en flitig och sjelfständig spekulation.
A. L.
Fröbergska stiftelsen kallas en i Kalmar befintlig
välgörenhetsanstalt. Genom testamente af d. 30
Aug. 1841 förordnade ekonomidirektören M. G. Fröberg
och hans hustru bl. a., att återstoden af deras
qvarlåtenskap, sedan vissa donationer till slägtingar
m. m. blifvit utbetalda, skulle blifva "fond till
stiftelse och underhållande i Kalmar stad af en
inrättning för evärdliga tider till vanvårdade
och vanartiga barns försörjning och uppfostran till
sedliga, nyttiga och arbetsamma menniskor i ungefärlig
eller någorlunda likhet med den i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
