- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
473-474

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Frölich, Eva Margareta, religionssvärmerska,
Hans Kristoffers dotter, gifte sig i Riga med en
svensk öfverste, som hon öfvergaf, hvarefter hon
kom (1684) till Sverige, der hon uppträdde såsom
botpredikerska och sierska. Hon spådde bl. a.,
att Karl XI, hos hvilken hon verkligen fick
företräde, skulle upprätta Kristi tusenåriga rike och
blifva herskare öfver hela kristenheten. Hon dömdes
1684 till evig landsflykt och begaf sig till Hamburg,
hvarest hon utgaf ett par skrifter om chiliasmen
och om de sju församlingarna i Uppenbarelseboken, som
vållade hennes förvisning ur staden. Hon slog sig
derefter ned i Amsterdam, der hon lät trycka en mängd
af sina förryckta skrifter och fortsatte med sitt
predikande och profeterande, biträdd af guldsmeden
Berendt Doerchmann, som följt med henne ända från
Riga. 1692 återkom hon till Stockholm, utfor
i smädelser mot i synnerhet presterskapet "nästan
värre än förut" och sökte utkolportera sina skrifter.
Hon sattes på tukthus och afled redan i Sept. 1692.

2. Frölich, Karl Gustaf, grefve, general, kungligt
råd, den föregåendes broder, f. 1637, blef 1676 major,
öfverstelöjtnant och kommendant på Bohus fästning
och utmärkte sig vid försvaret af denna fästning,
när Gyldenlöve (d. 20 Maj–d. 22 Juli 1678) belägrade
henne. F. blef öfverste 1678 och kommendant
i Malmö 1679 samt naturaliserad svensk adelsman
1682. Han utmärkte sig för mycken ifver vid enväldets
införande och blef 1693 till belöning utnämnd till
generalmajor och landshöfding i Vesternorrland,
Jämtland och Herjedalen. Under Karl XII:s regering
följde befordringarna raskt: han blef öfverste för
Helsinge regemente 1698, guvernör i Riga 1700,
generallöjtnant och friherre s. å., general af
infanteriet och chef for garnisonsregementet i Riga
1704, kungligt råd och president i Dorpts hofrätt
1705, grefve 1706. I rådet försvarade F. alltid
konungens åtgärder och krigiska halsstarrighet samt
stränga fordringar och vann derigenom Karl XII:s
synnerliga ynnest. Efter nederlaget vid Pultava
(1709) tillstyrkte han i rådet, att konungen skulle
för krigets fortsättande använda hela bankens både
penningar och panter. Rådet icke endast afböjde
detta tillgrepp, utan förnyade förbudet att göra
uttag ur banken. Utom af sin hängifvenhet för
den enväldige konungen kännetecknades F. af en
viss svärmisk gudaktighet, hvadan han af somliga
betraktades såsom ett helgon, af andra såsom
en dåre. Så t. ex., när han i rådet förordade att
skaffa här och flotta en närande föda genom torkad
och sönderstött fisk, svarade han på den frågan
hvarifrån så stor mängd fisk skulle erhållas, att
ett andäktigt "Fader vår" och en from åkallan af Gud
skulle åstadkomma fisk i ymnighet. Han ogillade
riksdags sammankallande under rikets förtvinade
belägenhet 1713 och ansåg, att man borde lita icke på
ständerna, utan på Gud och så gå modigt mot fienden.
Död i Stockholm 1714. A. B. B.

3. Frölich, David Fredrik, grefve, statsekonomisk
skriftställare, riksdagsman, den föregåendes sonsons
sonson, född d. 14 Aug. 1788 säteriet Degeberg i
Vestergötland, blef 1805

student i Upsala, hvarest han 1808 aflade
juridisk examen, och blef 1813 adjungerad
ledamot af Göta hofrätt. Längre hann F. aldrig
på tjenstemannabanan; skriftställeri, politik
och finansfrågor (hufvudsakligen efter F:s
plan grundades 1833 en privatbank med solidarisk
ansvarighet i Karlstad) upptogo honom sedan helt och
hållet. Den parlamentariska banan beträdde F. 1818,
då han på riddarhuset varmt förordade motionen
om offentlighet vid öfverläggningarna, en vigtig
motion, som F. gjorde till sin, och som först vid
1828 års riksdag genomdrefs. F. slöt sig till den
från nyssnämnda riksdag allt skarpare framträdande
liberala oppositionen. Vid riksdagen 1835 insattes
F. till ordförande i bankoutskottet, men utvecklade
i denna ställning en så orolig verksamhet och
stor sjelfrådighet, att han stötte sig med båda
de olika partierna och slutligen nedlade sitt
ordförandeskap. F. var varmt tillgifven många af
den nya tidens idéer, ej minst på det pedagogiska
området. Företrädesvis under hans ledning bildades
1829 det bolag, som upprättade den efter F:s plan
stiftade, på sin tid ryktbara Hillska skolan å
Barnängen (vid Stockholm). På äldre dagar utbytte
F. pennan mot penseln och tillbragte sina sista
år i Italien, för idkande af konststudier. Död i
Livorno d. 2 April 1862. – F. författade en mängd
uppsatser i tidningar och i broschyrform. Bland hans
särskildt utgifna skrifter märkas: Förslag till lag
för offentliga bolagsbanker. Lagstiftande makten vid
1834 års riksdag vördsamt tillegnadt
(1834); Försök
till utveckling af rationella grunder för Sveriges
penningeväsende, jemte ett till riksens ständer
ingifvet kontraförslag till lag för provincialbanker

(1840); Des différends entre les nations civilisées
et de leurs causes
(1842); Korta uppsatser rörande
penningeväsende och banksystem
(1844); Hvad är
att göra? Eller rådplägningar om rätt och reform

(tillsammans med J. D. Ahlberg, 1843); Upplysningar
och förklaringar – nolens volens
(1843–44); Lettre
à m. Thiers sur la présidence de la république et
les crises financière et politique
(1848); Essai sur
les principes fondamentaux d’économie politique se
rapportant aux systèmes monétaires des pays de haute
civilisation, où est entré l’usage du papier-monnaie
de banque
(1855); Sketch of a plan for the reform
of the laws and regulations respecting money
and currency
(s. å.); Omarbetade uppsatser rörande
penninge- ock bankväsende, jemte grunderna till ett
för Sverige egendomligt system
(s. å.); Fortsatta
försök till karakteristik af den svenska nationen
och dess statsskick
(1857); Vördsamt memorial till
den kongl. finanskomitéen i Stockholm
(1859).

Frölich, Lorens, dansk målare, född i Köpenhamn d. 25
Okt. 1820, utbildade sig till konstnär under Rörbye
och K. V. Eckersberg. Från 1840 uppehöll han sig
en följd af år i utlandet och arbetade dervid äfven
under Couture i Paris. I sina yngre år uppträdde
han med förkärlek som djurmålare, och hans första
försök väckte stor uppmärksamhet. I utlandet egnade
han sig emellertid med stor flit åt historiemåleriet,
och under åren 1856–57 utförde han två stora bilder
i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:18 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free